Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel. I vårt resultat har vi funnit att tidsaspekter lyfts upp som ett hinder för värdegrundsarbetet samt att två av lärarna uttrycker problematik kring fördomar och negativa åsikter mot islam och muslimer. Vi har även funnit att lärarna i vår studie anser att det är viktigt att agera och ge motexempel när elever uttrycker fördomar eller negativa åsikter i klassrummet och att man som lärare behöver känna in vilken situation som dessa uttalas i.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna harsvårigheter med att diskutera själva innebörden i begreppet demokrati. Även lärarna anger attdetta är ett svårt ord och använder olika redskap för att konkretisera begreppet. Resultatet visarockså att demokratiuppdragets värdegrund är något som praktiseras dagligen i det vardagligaarbetet. När situationer som konflikter uppstår skapas också möjlighet till samtal omdemokratiuppdragets värden. Studiens resultat visar vidare att praktiserandet avdemokratiuppdraget i klassrummet kräver ett öppet klimat som tar tillvara på elevers frågor ochintressen. Dessutom påpekar lärare att det inte finns någon given metod för att praktiserademokratiarbetet, då alla elever är olika och lär olika. Motverkande av kränkande behandling ärockså något som behandlats i denna studie. Detta diskuteras endast som förebyggandehandlingar. Via resultatet framkommer att planering och reflektion med andra lärare är viktigaaspekter för att praktisera demokratiuppdraget.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget: • att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn, • att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande, • att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och • att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer, och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget: • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet, • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhället Trots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever.

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare. Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan. Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.   Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara. Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser. Detta kan även bidra till en skola där man inte har en gemensam bild av vad demokratiuppdraget innebär. Vilket i sin tur kan leda till en skola som saknar likvärdighet. I studien synliggörs även samtalets betydelse för att eleverna ska kunna känna trygghet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva demokratisk undervisning.

<p>Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.</p><p>Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen. Betraktaren, eller seendet, står i centrum. Det jag har tagit upp om estetiska uttrycksformer handlar om hur människan genom att skapa t.ex. bilder kan symbolisera känslor och drifter och nå en bättre förståelse av sig själv.</p><p>Resultatet av de sju elevintervjuerna analyserar jag mot bakgrund av de ovan nämnda teorierna. Vissa av eleverna visar en outtalad förståelse för bildsemiotiska begrepp, men det finns svårigheter i att beskriva en bilds innehåll. Några ungdomar gör kommentarer kring reklamaffischer, men menar att de inte egentligen lägger märke till reklamen. Flertalet av de intervjuade lägger ut bilder på internet, i många fall för att uttrycka sin identitet eller för att kommunicera med sina vänner.</p><p>Jag diskuterar kring syfte, innehåll och metod i en meningsfull bildundervisning. Syftet bör vara att utveckla elevens självkännedom och sociala färdigheter, plus att utveckla elevens förmåga att analysera och tolka det visuella. Jag menar att abstrakta teorier som bildsemiotik och visuell kultur bör presenteras för eleverna via bilder och fenomen som finns i deras närhet, eftersom de förmodligen inte är direkt intresserade av bildanalys. Undervisningsinnehållet bör vara baserat på elevernas tankar, känslor, intressen och erfarenheter, t.ex. bör eleverna ges tillfälle att bearbeta frågor om den egna identiteten. Lämpliga undervisningsmetoder anser jag vara sådana som är projektorienterade, samarbetsinriktade och temafria. Tanken med detta är att lärandet blir som mest meningsfullt när eleven får sätta sina egna mål, samt att eleven har ett socialt behov som bildämnet kunde tillgodose bättre.</p>

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet. Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen. Betraktaren, eller seendet, står i centrum. Det jag har tagit upp om estetiska uttrycksformer handlar om hur människan genom att skapa t.ex. bilder kan symbolisera känslor och drifter och nå en bättre förståelse av sig själv. Resultatet av de sju elevintervjuerna analyserar jag mot bakgrund av de ovan nämnda teorierna. Vissa av eleverna visar en outtalad förståelse för bildsemiotiska begrepp, men det finns svårigheter i att beskriva en bilds innehåll. Några ungdomar gör kommentarer kring reklamaffischer, men menar att de inte egentligen lägger märke till reklamen. Flertalet av de intervjuade lägger ut bilder på internet, i många fall för att uttrycka sin identitet eller för att kommunicera med sina vänner. Jag diskuterar kring syfte, innehåll och metod i en meningsfull bildundervisning. Syftet bör vara att utveckla elevens självkännedom och sociala färdigheter, plus att utveckla elevens förmåga att analysera och tolka det visuella. Jag menar att abstrakta teorier som bildsemiotik och visuell kultur bör presenteras för eleverna via bilder och fenomen som finns i deras närhet, eftersom de förmodligen inte är direkt intresserade av bildanalys. Undervisningsinnehållet bör vara baserat på elevernas tankar, känslor, intressen och erfarenheter, t.ex. bör eleverna ges tillfälle att bearbeta frågor om den egna identiteten. Lämpliga undervisningsmetoder anser jag vara sådana som är projektorienterade, samarbetsinriktade och temafria. Tanken med detta är att lärandet blir som mest meningsfullt när eleven får sätta sina egna mål, samt att eleven har ett socialt behov som bildämnet kunde tillgodose bättre.

Sammanfattning Ambitionen med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda och bidra med ett inlägg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att undersöka hur lärare på gymnasial nivå förhåller sig till och resonerar kring demokratimålen i samhällskunskap A. Studien undersöker även hur lärare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive färdighetskunskaper i syfte att uppnå demokratiuppdraget. Ett nära samband mellan fakta- och färdighetskunskaper kan utläsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra yrkesverksamma lärare.   Av resultatet framgår att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kännetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhällskunskap A. Vidare framgår att faktakunskaper utgör grunden i kunskapsinhämtningen och dessa anses vara lättare att bedöma. I föreliggande studie uppmärksammas att utrymmet inte är jämt fördelat mellan fakta- och färdighetskunskaper, vilket är problematiskt utifrån pragmatismens syn på lärande.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor. Utifrån de svar svensklärarna gett oss under våra intervjuer har vi fått fram ett antal beskrivningskategorier. Dessa kategorier visar hur lärarnas svar skiljer sig från varandra, men även att lärarna i vissa frågor svarar på liknande sätt. Lärarna menar att demokratiuppdraget innebär att eleverna får möjlighet till elevinflytande, deltagande och påverkan. De lyfter även värdegrunden och allas lika värde samt att förmågorna att läsa och skriva bör ses som demokratiska rättigheter. Detta i och med att dessa ses som en förutsättning för eleverna att kunna påverka samhället. Av den anledningen får läsförståelse och samtal en stor del i undervisningen hos några av lärarna. Svensklärarna lyfter elevernas möjlighet att vara med och påverka undervisningen, men i vissa fall tvingas lärarna att förklara för eleverna varför deras förslag inte går att genomföra. Detta lyfter de som en svårighet med att arbeta med demokratiuppdraget. Även möjligheter lyfts och då betonas det av lärarna att det är ett mycket roligare sätt att jobba och att eleverna lär sig bättre om de får delta och påverka.

Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur demokratiuppdraget uttrycks i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4-6. Vi har undersökt huruvida några olika läromedel tillsammans med lärarhandledning kan bistå lärare i arbetet med det demokratiska uppdraget. Detta för att kunna resonera om läromedlets fördelar och nackdelar som hjälpmedel när läraren ska fostra elever till demokratiska medborgare. Det blir viktigt då demokratiuppdraget kan upplevas som öppet för tolkning och svårt att implementera. Studien är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel med tillhörande lärarhandledning analyserats utifrån vår definition av skolans demokratiska uppdrag. Vi har valt att se demokratiuppdragets helhet i tre delar; om demokrati - faktakunskaper, genom demokrati - demokratiska arbetssätt och processer, för demokratin. Denna definition har även utgjort vårt teoretiska perspektiv och är grunden för vårt analysverktyg. Som stöd i analysen hade vi tabellen i analysverktyget utskriven när vi genomförde de två läsningarna av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att läromedel med tillhörande lärarhandledning ger lite stöd i lärares arbete med demokratiuppdraget. De tre läromedlen med tillhörande lärarhandledning som vi analyserat har potential till arbete om demokrati, genom demokratiska arbetssätt för demokratin. Dock såg vi oftast inget stöd eller uppmaning i lärarhandledning till läraren att arbeta med demokratiska arbetssätt. Efter detta examensarbete drar vi slutsatsen att lärare står utan stöd i någon större utsträckning i arbetet med demokratiuppdraget. Därmed blir det upp till varje enskild lärare att utforma undervisning som fostrar elever till demokratiska medborgare.