Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Vi undersöker hur lärare tolkar och arbetar med tre begrepp i svenska läroplanen: källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska. Dessa tre begrepp har vi valt att samla under begreppet kritiskt förhållningssätt. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur fem lärare i ämnet svenska arbetar med kritiskt förhållningssätt och vi utgår från två forskningsfrågor: Hur tolkar lärarna begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska utifrån läroplanen och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Hur arbetar lärarna med att utveckla begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska med eleverna och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare. Vårt resultat visar att de fem lärarna arbetar med kritiskt förhållningssätt och att det skiljer sig i hur de arbetar. Undersökningen visar att lärarna föredrar diskussioner i sitt kritiska arbete och att de inte utnyttjar svenskämnet specifikt för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna.

The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not. This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet. Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.

This study highlighted two Swedish teacher’s didactic thinking about the democratic mission in the Swedish subject in the upper secondary school. The two teacher interviews were then analyzed based on Ruohotie-Lyhty’s discourse-analytic concepts and Borg’s teacher cognition concept. These results illustrated how the teachers’ didactic thinking ends up in conflict. The conflict is between the external demands and norms, and the teacher’s inner, personal interpretations and drive. The teachers try to navigate between the knowledge mission and the democratic mission, which will prove difficult due to the vague wordings of the democratic mission.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions of school’s democracy mission, focussing on the subject of social science, with the aim of providing perspectives on the democratic work in school. There is previous research indicating that school’s democracy mission should be integrated in various ways in social science education to provide both knowledge and behavioural training. However, there is a lack of research illustrating how teachers design and plan the presentation of democracy in grades 1-3. The study has been conducted using a phenomenographic approach to empirically study teachers’ perceptions of school’s democracy mission in relation to the curriculum and teaching. Semi-structured interviews were conducted with six active teachers at different schools. To substantiate the teachers’ statements, pragmatism and Dewey’s learning theory were applied in the analysis. The main results show that there is some variation in teachers’ perceptions of the meaning of the democracy mission and in how they interpret the governing documents. Likewise, there is variation in the way teachers shape the mission of democracy in their teaching to ensure that students gain knowledge of how society is structured and of how to act in a democratic society. An interesting aspect that has emerged is that the governing documents are perceived as unclear and diffuse. One conclusion to be drawn from this is that it places great demands on the teachers’ professional skills in interpreting the assignment and shaping it in their teaching.

Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma hur litteratur kan påverka arbetet med demokratifrågor, och särskilt jämställdhet, inom ämnet svenska som andraspråk. Detta har gjorts genom analys av tre utvalda böcker som används av lärare som undervisar på gymnasial nivå. Analysen har skett med hjälp av två typer av utvecklingar av Bechdel-testet. Dessa utvecklingar möjliggör poängsättning genom ett värde baserat på jämställdheten i talutrymme mellan kvinnor och män respektive mellan människor som har migrationsbakgrund och människor som inte har det. Studiens resultat visar att de analyserade böckerna alla visar brister i jämställdhet, i den meningen att de kvinnliga karaktärerna får tala mindre men också sällan om något som inte innehåller en manlig referens. Av de tre böckerna innehåller två karaktärer med migrationsbakgrund, men i en av böckerna får de aldrig komma till tals och i den andra får de aldrig tala om något som inte berör deras migrationsbakgrund. I detta ljus diskuteras för det ena böckernas lämplighet gällande arbete med demokratifrågor med huvudfokus på jämställdhet under studien, och för det andra huruvida en kvantifiering av böckers jämställdhetsaspekter är giltig och användbar i samband med val av böcker för undervisningen.

Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

The purpose of this thesis is to examine how librarians in a Swedish public library work with collection management related intellectual freedom and Shoemaker &amp; Vos (2009) gatekeeping levels. Intellectual freedom is the right to express, explore, consider and access ideas and information without restriction. Intellectual freedom is a United Nations human rights. Working with collection management, while trying to offer a variety of information and opinions without violating any societal groups may create ethical work dilemmas for librarians. Although regulated in Swedish legislation and local guidelines as media management plans, there is a risk collection management results in limiting information for the library user. The librarian becomes the gatekeeper; the person standing between information and the users.   This empirical material was gathered through semistructured qualitative interviews with librarians in a public library. The Library Manager and one of the librarians at the Freedom of Expression Library (Dawit Isaak-library) were also interviewed for additional perspectives. The empirical material was analyzed using Kurt Lewins (1947) gatekeeping theory and Schoemaker &amp; Vos (2009) different gatekeeping levels as a theoretical analytical framework.   The results show that although the meaning of intellectual freedom was known, there was a lack of a common understanding of the concept. The media management plan is not an active guideline and the majority of librarians talked about collection management as a ”gut feeling”. The study shows ”gut feeling” easily results in limitations on an individual level. The study also shows that the gatekeeper role now rests with the user and not the librarian.

Det framgår i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) att förskolan ska lägga grunden till barns demokratiutbildning, dock står det inte formulerat hur detta ska gå till eller vad som ska ingå i utbildningen. Läroplanens utformning av demokratibegreppet lämnar tolkningsfrihet åt pedagogerna som jobbar i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om förskolans demokratiuppdrag och den demokratiske individen. Förskolans demokratiuppdrag är grunden för förskolans verksamhet och skrivs fram främst i läroplanen för förskolan (Lpfö 18). I studien används Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati som analysverktyg tillsammans med hans teorier om den demokratiske individen. Metoden som använts är en kvalitativ metod och studiens insamlade material har analyserats med en innehållsanalys. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med två arbetslag varav totalt sex pedagoger medverkat som är verksamma på två olika förskolor. Studiens resultat pekar på att förståelsen av demokratiuppdraget är bred och att det finns vitt skilda tolkningar om vad uppdraget innebär samt hur det ska arbetas med. Det råder stora variationer mellan arbetslagen i intervjuerna hur de ser på begreppet demokrati, nämligen att det å ena sidan handlar om demokratiska värderingar, eller å andra sidan endast om den politiska aspekten som omröstningar och val. Resultatet visar också att pedagogernas förståelse av syftet med demokrati i förskolan har ett instrumentellt värde.