The school inspection quality review shows that many pupils are not given enough space to talk about the text that they encounter while working critically with texts (Skolinspektionen, 2010). This might be a problem because Jönsson (2009) considers that the joint conversations about texts can lead to a deeper understanding of the text. Teachers own use and understanding of a critical attitude can be reflected in their teaching (Mclaughling & DeVoogd, 2004). The study is a qualitative interview study that is based on the socio-cultural theory. The aim of the study is to contribute with knowledge of how the interviewed teachers in grade 1-3 relate to the term critical review, which methods and approaches there are in critical literacy in the teaching of Swedish, in order to visualize and discuss critical literacy work at school. The data was collected through semi structured interviews where five participating teachers answered several questions. The result shows how the interviewed teachers work and relate to critical literacy work in the teaching. The result also shows that teachers allow for joint and open conversations by asking critical questions about the texts.

<p>Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.</p>

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.

Vi undersöker hur lärare tolkar och arbetar med tre begrepp i svenska läroplanen: källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska. Dessa tre begrepp har vi valt att samla under begreppet kritiskt förhållningssätt. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur fem lärare i ämnet svenska arbetar med kritiskt förhållningssätt och vi utgår från två forskningsfrågor: Hur tolkar lärarna begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska utifrån läroplanen och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Hur arbetar lärarna med att utveckla begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska med eleverna och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare. Vårt resultat visar att de fem lärarna arbetar med kritiskt förhållningssätt och att det skiljer sig i hur de arbetar. Undersökningen visar att lärarna föredrar diskussioner i sitt kritiska arbete och att de inte utnyttjar svenskämnet specifikt för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna.

No description available.