The aim of this study is to apply a power perspective upon textbooks used in the upper secondary school course of Swedish as a second language 3. Three different textbooks have been analysed from three perspectives regarding content, addressivity and activities. The analysis focuses firstly on to which extent and in which way the textbook authors connect language use on the basis of gender, social background and cultural belonging to aspects of power. Secondly, the ways in which the textbook authors invite pupils to negotiate about actualized conditions are examined. Ultimately, the balance between the four orientations constituting Janks (2010) interdependent framework for critical literacy education is described based on the textbooks’ tasks. The result shows that social background is prominent when two of the textbooks write about connections between language and power, whereas gender is assigned a marginalized position in all textbooks. The connections to power are mainly made by emphasizing the importance of mastering the dominant language, described as key to linguistic and cultural capital. The textbook authors often engage the pupil’s as well as external voices in their texts and rarely ascribe themselves roles of authorities. Regarding the framework for critical literacy, a problematic imbalance is caused by the lack of tasks that engage pupils in activities aiming to redesign their worlds in terms of social action.

I denna uppsats diskuteras lärares erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning ur ett kritisk litteracitetsperspektiv. Hilary Janks (2010) maktaspekter dominans, tillgänglighet, mångfald och konstruktion var studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka lärares förhållningssätt och erfarenheter av svenska som andraspråksundervisning för elever i årskurserna 4-6 med fokus på att motverka maktförhållanden i undervisningen. Genrepedagogiken är en av utgångspunkterna i diskussionen eftersom detta är en metod för svenska som andraspråksundervisning som fått stort genomslag under senare år och några av de intervjuade lärarna använde denna metod i sin undervisning. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar användes samtalsintervjuer med sammanlagd nio lärare som undervisar i svenska som andraspråk på olika skolor i Uppsala kommun, Sigtuna kommun samt Stockholms kommun. Analysen visade att Janks samtliga maktaspekter kom till uttryck i lärares erfarenheter av sin egen språkundervisning. Genom intervjuerna visade det sig att samtliga lärare tog till vara av den mångfald som finns i klassrummet till sin undervisning. Det framgick också att samtliga lärare stöttade och gav eleverna goda verktyg för att få tillgång till språket. Maktaspekten dominans, som innebär att eleverna lär sig att förhålla sig kritiska till det dominerande språket, var dock mindre närvarande i lärarnas beskrivningar, vilket bland annat indikerades av att lärarna inte beskrev att de förhöll sig kritiska i valet av texter i sin undervisning. Ett intressant resultat var också att lärarna fokuserade mycket på att vägleda och styra eleverna i deras egna konstruerande av texter. Genom att vägleda eleverna kan lärarna hjälpa eleverna att få tillgång till det dominerande språket, samtidigt kan en sådan vägledning stå i opposition till både mångfald och kritik av det dominerande språket.

Denna studie behandlar lärares val av skönlitteratur inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram samt hur dessa val motiveras ifråga om tema och tänkbar identifikation för den aktuella elevgruppen. Syftet är att undersöka vilka litterära teman som föredras och varför samt att även identifiera om särskilda teman undviks i undervisningen. Genom att även inventera den litteratur som studiens informanter använder så undersöks skolans föreställningar om de nyanlända eleverna och deras erfarenheter för att utreda huruvida stereotypa roller riskerar reproduceras genom det skönlitterära valet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i Svenska som andraspråk ser litteraturvalet som en stor utmaning men att de har vitt skilda strategier vad gäller val av tema och innehåll i de böcker som de arbetar med. Här framkommer en vattendelare ifråga om att välja litteratur som behandlar flykt och krig som de nyanlända eleverna har egna erfarenheter av eller att tvärtom välja bort denna till förmån för allmänmänskliga teman eller litteratur som behandlar svenska förhållanden. Vidare framgår att oavsett ståndpunkt i frågan så skildrar merparten av informanternas använda litteratur just teman såsom invandring, flykt, krig och utanförskap. Detta kan ses som en implikation på att gruppen nyanlända särskiljs från skolans övriga elever i en andrafierande process. Frågan är av stor av vikt för att belysa de utmaningar som lärare i Svenska som andraspråk möter i sitt arbete samt för att säkerställa en jämställd och likvärdig utbildning för alla, oavsett ursprung och bakgrund.

Att tillämpa critical literacy i undervisningen har enligt forskning visat ge positiv respons och utvecklar bland annat förståelsen för omvärlden, läsförståelse samt den kritiskt granskande och tolkande förmågan. Det är dock inte utrett huruvida detta förhållningssätt faktiskt tillämpas i undervisning. Därför ämnar denna studie undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs F-6 på 14 skolor i en kommun beskriver att de använder critical literacy-praktiker i undervisning med textarbete, genom att besvara följande frågeställningar: Hur många lärare har hört talas om critical literacy? Hur uppfattar lärare begreppet critical literacy? I vilken utsträckning använder lärare i en kommun critical literacy-praktiker vid arbete med texter? Studien är en triangulering mellan en digital enkätundersökning med 52 besvarande lärare och semistrukturerade intervjuer med två lärare verksamma inom årskurs F-6. För att analysera insamlat material är analysen inspirerad av den hermeneutiska teorin. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de flesta lärare är bekanta med critical literacy, men att de inte vet vad det innebär. De lärare som är bekanta med critical literacy beskriver det som ett källkritiskt språkutvecklande arbete där text och information granskas och tolkas. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att samtliga lärare i studien på något vis tillämpar critical literacy, men att det varierar i vilken mån det tillämpas samt om dessa lärare är medvetna om att det tillämpas. / According to science, the use of critical literacy in classroom context has shown to have a positive outcome and improves the understanding of the surrounding world, reading comprehension and the ability to analyze and interpret. If this approach actually is being used in classroom context is however not established. The purpose of this study is therefore to investigate to what extent critical literacy is described to being used in classroom text work by teachers in 14 lower and middle schools in a municipality by answering the following questions: How many teachers has heard of critical literacy? How do teachers describe the concept of critical literacy? To what extend do teachers in a county use critical literacy when working with texts in the classroom? This study is a triangulation between a digital survey with 52 responding teachers and a semi-structured interview with two teachers active within the lower and middle school years. The data analysis is inspired by the hermeneutical theory. The conclusions reached of the results of the study are that most teachers are familiar with critical literacy, but without knowledge of what it means. The teachers who are familiar with critical literacy describe the approach as a critical language development where text and information are being researched and questioned. The results show that every teacher of the study in one way or another use critical literacy, although it depends to what extend it is being used and if those teachers are aware of its usage.

The school inspection quality review shows that many pupils are not given enough space to talk about the text that they encounter while working critically with texts (Skolinspektionen, 2010). This might be a problem because Jönsson (2009) considers that the joint conversations about texts can lead to a deeper understanding of the text. Teachers own use and understanding of a critical attitude can be reflected in their teaching (Mclaughling & DeVoogd, 2004). The study is a qualitative interview study that is based on the socio-cultural theory. The aim of the study is to contribute with knowledge of how the interviewed teachers in grade 1-3 relate to the term critical review, which methods and approaches there are in critical literacy in the teaching of Swedish, in order to visualize and discuss critical literacy work at school. The data was collected through semi structured interviews where five participating teachers answered several questions. The result shows how the interviewed teachers work and relate to critical literacy work in the teaching. The result also shows that teachers allow for joint and open conversations by asking critical questions about the texts.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om och hur kritisk litteracitet framträder i sju lärares arbete för att utveckla kritisk litteracitet genom högläsning av skönlitteratur. Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om lärares tankar och åsikter om kritisk litteracitet och om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet genom andra sammanhang. Lärarna är verksamma i åk f-3. Studiens ansats är kvalitativ och vilar på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare ger elever möjlighet att utveckla kritisk litteracitet och att det sker i varierande omfattning.Högläsningsbokens innehåll påverkar om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet. Lärare anser att kritisk litteracitet är viktigt men anser sig inte ha tillräcklig kunskap för undervisning för förmågan. Utveckling av kritisk litteracitet genom andra sammanhang än högläsning av skönlitteratur sker. Slutsatsen är att lärare använder framgångsrika undervisningsfaktorer men är inte medvetna om att de gör det.

I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin & Lee, 2019; Davies & Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.

Detta arbete kommer att beröra kritisk litteracitet och hur man kan arbeta med det i samhällskunskapsundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt var att samla ihop forskning om hur det går att använda kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen där vi analyserat de metoder, argument och tillvägagångssätt som redan finns för ämnet. Under processen av vårt arbete har vi använt oss av specifika nyckelord som hjälpt oss att hitta rätt forskning kring vad arbetet kommer att handla om. Inspirationen till detta arbete har kommit från vår verksamhetsförlagda utbildning där vi har stött på att arbetet med kritisk litteracitet i undervisningen är något lärarna inte lägger mycket fokus på. Hur vi kom fram till att de är ett problem var efter att vi märkte att majoriteten av eleverna i klassen förstod inte texterna de läste, samt att de inte fick möjlighet till att kritiskt analysera texterna utan de fick enbart svara på frågor till texterna. Detta gav oss motivationen till att forska djupare i vad som redan arbetas med till vad man kan förbättra för att skapa en bättre kunskap i ämnet samhällskunskap. Vi kom fram till att arbetet med att läsa och förstå texter är en viktig samt stor del av läroplanen och därför valde vi att forska kring hur man kan arbeta kritisk med litteraciteten i klassrummet för samhällskunskapsämnet.    För att besvara frågeställningen har en genomsökning av olika databaser använts. De olika databaserna är Swepub och EBSCO där både vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar har filtrerats på Peer Review där andra forskare har granskat texterna. Resultat har visat att det finns flera olika metoder att jobba med kritisk litteracitet i samhällskunskapsundervisningen och att man kan använda metoderna med varandra.

Sammanfattning/abstraktWendt, Karin (2017), Betydelsen av att hitta sig själv - i läseboken. Significance of encountering oneself in early reading experience. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90p.I Sverige har vi en skola för alla. I den ska undervisningen bygga på elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att elevernas lärande och kunskapsutveckling främjas. Tidigare var Sverige mer ett homokulturellt land, men med de senaste årens stora flyktingströmmar har samhället blivit allt mer mångkulturellt. Detta syns i dagens skolor som blivit en mötesplats för det mångkulturella. Här möts elever från många olika sociala och kulturella kontexter som tillsammans utgör sin lärmiljö De nya förhållandena ställer stora krav på skolorna, dess personal och inte minst eleverna. I en skola för alla ska alla inkluderas och med eller utan olika stödstrukturer ska alla lära sig läsa. Genom att stötta mina kollegor i valet av läsebok kan jag som speciallärare arbeta för inkludering i klasserna. Dessutom kan en läsebok som medvetet valts till en specifik skola, grupp eller elev bli den artefakt som hjälper eleverna in i läsarnas förening. Syftet med uppsatsen är att visa på i vad mån valda läseböcker för årskurs 1 erbjuder en spegling av vårt mångkulturella samhälle, samt vilken tänkbar betydelse som kan finnas av att göra medvetna didaktiska val av läseböcker utifrån dagens mångkulturella samhälle. Jag avser att undersöka hur det mångkulturella samhället skildras i läseböckerna och vilken diskurs som reproduceras där. Jag avser också att undersöka hur läseböckerna överensstämmer med Lgr 11´s mångfaldsperspektiv.Genom att först använda kvantitativ innehållsanalys har jag fått en överblick i hur det mångkulturella har tagit plats i läseböckerna. Därefter har jag använt diskursanalys och på så sätt visat på det mångkulturella som synliggörs och osynliggörs i de aktuella texterna. Mitt resultat visar att de valda läseböckerna till viss del speglar det mångkulturella samhället. Det är tydligt att samtliga böcker utgår från en traditionellt svensk diskurs även om ambitionen finns på vissa håll att närma sig det mångkulturella. Denna ambition gör det hoppfullt att vi snart ser läseböcker som visar upp en tydlig mångkulturell diskurs som norm och leder vägen mot en inkluderande läsinlärning.Min studie visar på vikten av att lärare gör medvetna val av läromedel. Vi som speciallärare har en viktig roll att driva skolutveckling och fungera som en brygga mellan elevers olika kontexter. Att visa på betydelsen av att göra medvetna didaktiska val av läromedel är en av våra uppgifter. Nyckelord: diskursanalys, kritisk litteracitet, läsebok, mångkulturell, språklig socialisation

I have with this thesis sought to understand how chick lit could be useful in the classroom in the teaching of Swedish B-course in high school. Based on the model of critical literacy I am arguing that this genre would help to meet the objectives of the policy documents which, among other things, are to critically examine and analyze various types of texts. I have found that some of these texts could be used for analyzing and critically examine the ideological dimensions of texts and cultural heritage by the model of critical literacy, and also as a counterweight to the more traditional teaching of the canonical literature as a literary historical stuff that students should learn. I have also wanted to create a basis for discussions about literature in the classroom based on the chick lit genre. To do this I have, based on three themes and questions from the model of critical literacy, tried to focus on issues that might emerge from the ideological analysis and critical review. The model aims to deconstruct norms of society, and in the work of chick lit, I wanted to show how you could deconstruct norms around gender.