Sammanfattning/abstraktWendt, Karin (2017), Betydelsen av att hitta sig själv - i läseboken. Significance of encountering oneself in early reading experience. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90p.I Sverige har vi en skola för alla. I den ska undervisningen bygga på elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att elevernas lärande och kunskapsutveckling främjas. Tidigare var Sverige mer ett homokulturellt land, men med de senaste årens stora flyktingströmmar har samhället blivit allt mer mångkulturellt. Detta syns i dagens skolor som blivit en mötesplats för det mångkulturella. Här möts elever från många olika sociala och kulturella kontexter som tillsammans utgör sin lärmiljö De nya förhållandena ställer stora krav på skolorna, dess personal och inte minst eleverna. I en skola för alla ska alla inkluderas och med eller utan olika stödstrukturer ska alla lära sig läsa. Genom att stötta mina kollegor i valet av läsebok kan jag som speciallärare arbeta för inkludering i klasserna. Dessutom kan en läsebok som medvetet valts till en specifik skola, grupp eller elev bli den artefakt som hjälper eleverna in i läsarnas förening. Syftet med uppsatsen är att visa på i vad mån valda läseböcker för årskurs 1 erbjuder en spegling av vårt mångkulturella samhälle, samt vilken tänkbar betydelse som kan finnas av att göra medvetna didaktiska val av läseböcker utifrån dagens mångkulturella samhälle. Jag avser att undersöka hur det mångkulturella samhället skildras i läseböckerna och vilken diskurs som reproduceras där. Jag avser också att undersöka hur läseböckerna överensstämmer med Lgr 11´s mångfaldsperspektiv.Genom att först använda kvantitativ innehållsanalys har jag fått en överblick i hur det mångkulturella har tagit plats i läseböckerna. Därefter har jag använt diskursanalys och på så sätt visat på det mångkulturella som synliggörs och osynliggörs i de aktuella texterna. Mitt resultat visar att de valda läseböckerna till viss del speglar det mångkulturella samhället. Det är tydligt att samtliga böcker utgår från en traditionellt svensk diskurs även om ambitionen finns på vissa håll att närma sig det mångkulturella. Denna ambition gör det hoppfullt att vi snart ser läseböcker som visar upp en tydlig mångkulturell diskurs som norm och leder vägen mot en inkluderande läsinlärning.Min studie visar på vikten av att lärare gör medvetna val av läromedel. Vi som speciallärare har en viktig roll att driva skolutveckling och fungera som en brygga mellan elevers olika kontexter. Att visa på betydelsen av att göra medvetna didaktiska val av läromedel är en av våra uppgifter. Nyckelord: diskursanalys, kritisk litteracitet, läsebok, mångkulturell, språklig socialisation

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundskolan beskriver flerspråkiga elevers hinder och möjligheter i sin andraspråksutveckling i svenska och försöka förstå hur de arbetar med dessa elevers språkutveckling. Denna studie bidrar med kunskap och förståelse kring: andraspråkselevers språkutveckling, deras dubbla uppgifter att både lära sig undervisningsspråket och innehållet, hur vi tillsammans i skolans värld kan undanröja hinder och möjliggöra en god språk- och kunskapsutveckling. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som tillsammans representerar tre skolområden. Undersökningen är kvalitativ med en sociokulturell ansats där språket, redskapens redskap, står i fokus. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna lägger stor vikt vid undervisning av ord, begrepp och förståelse. Tid och engagemang läggs på att: skapa relationer med eleverna, planera upp och bedriva språkförebyggande undervisning, som de ser gynnar och har betydelse för andraspråkselevers språkutveckling i svenska. Detta resultat framkommer även i andra studier som jag tagit del av. Med flerspråkiga elever menas elever som lär sig behärska fler än ett språk. Begreppen förstaspråk och andraspråk förkortas L1 och L2. Där L står för language och handlar om den ordningsföljd barnet lär sig språket, och har inget att göra med behärskningsgraden (Abrahamsson & Bylund, 2012). / The purpose of the study is to investigate how some teachers in primary school describes multilingual students’ obstacles and opportunities in their second language development in Swedish and try to understand how the teachers work with these students' language development. This study contributes with knowledge and understanding of: second language learners’ language development, their dual assignment to both learn the language and content, how we in education can remove barriers and allow a good language- and knowledge-development. Data were collected through semi-structured interviews with four teachers who together represent three school areas. The study is qualitative with a socio-cultural approach in which language, the gear tools, are the focus. In summary, the results show that the teachers put great emphasis in teaching words, concepts and understanding. Time and dedication is put on: creating relations with the students, planning and conduct up language teaching prevention, which they see benefits and are important for second language learners’ language development in Swedish. This result is also indicated in other studies that I have read. Multilingual pupils mean students learning to master more than one language. The terms First language and Second language shortened L1 and L2. Where L stands for language and the figure is about the order the child learns the language, and has nothing to do with mastery level (Abrahamsson & Bylund, 2012).