Studien är baserad på en analys av fem olika elevtexter samt en intervju med en svensklärare. Analysen av elevtexterna visade på att eleverna har förståelse för genrebegreppet då elevtexterna är skrivna utifrån genren saga/fantasy. Med hjälp av elevtexterna kunde vi se att de flesta eleverna har förståelse för de svenska skriftspråksreglerna som stor bokstav, punkt och kommatecken samt att de har förmågan att böja orden till rätt böjningsform. Resultatet som genererades fram från intervjun visade att bristen av ordförråd samt hemmiljön är två stora faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skrivande.

Det råder inga tvivel om att den svenska skolan har blivit alltmer mångkulturell de senaste decennierna. Detta har inneburit nya utmaningar och möjligheter i undervisningen och dess huvudroll, att gynna den enskilda elevens lärande och utveckling. Resultatet av PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningen från år 2015 visade att elever med svenska som andraspråk fick sämre resultat i matematik än elever med svenska som modersmål. Med denna studie ville författarna undersöka om begränsade kunskaper i det svenska språket påverkade matematikinlärningen hos elever med svenska som andraspråk och i sådana fall på vilket sätt. Dessutom ville författarna till denna studie undersöka hur lärarna gått tillväga för att undervisa elever med svenska som andraspråk i matematik. Denna studie hade alltså som syfte att ta reda på om elever med svenska som andraspråk påverkades i sin prestation på grund av sin bristande kunskap i svenska och hur matematiklärare gått tillväga för att inkludera elever med svenska som andraspråk i sin matematikundervisning. För att kunna utföra denna studie och få en inblick i det svenska klassrummet har författarna till denna studie intervjuat matematiklärare i det flerspråkiga klassrummet i skolans låg och mellanår och även en forskare som skrivit en avhandling om ovanstående ämne. Författarna till denna studie har tittat på resultaten av PISA undersökningen från år 2015 och utformat intervjufrågor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna till denna studie har funderat kring om flerspråkiga elever kunnat få ett annorlunda resultat på textuppgifterna om de fått begreppen förklarat för sig eller om man uteslutit eller bytt ut klassiska svenska ord mot andra ord. Resultatet av denna forskning visade att begränsningar i det svenska språket hade en betydande roll för prestationen hos elever med svenska som andraspråk, men att det inte endast var språket som var ett hinder. Under rubriken resultat presenteras resultaten av denna forskning närmare.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt. Intervjuer och observationer har gjorts för att ta reda på lärarens och elevernas upplevelser av uppgifterna. Resultatet visade att nästan alla elever ansåg att räknesagor var roligast eftersom de fick arbeta i grupper, rita och skriva. Sifferuppgifterna var det som var enklast eftersom de visste vad som skulle göras. Däremot var textuppgifterna svårast, särskilt för elever i behov av särskilt stöd och flerspråkiga elever. Uppgifterna innehöll för mycket information och det var svårt att avgöra vilket räknesätt som skulle användas. En jämförelse har gjorts mellan det kognitiva konstruktivistiska- och det sociokulturella perspektivet för att se vilket perspektiv som speglar det resultat som jag har fått fram. Slutsatsen blev att en matematikundervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv som engagerar eleverna, där de får utmaningar och tillfälle till att kommunicera och stödja varandra underlättar lärandet och är språkutvecklande. Läraren behöver också prata matematik med eleverna och ha genomgångar där det resoneras kring matematiska problem.

No description available.

I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls.   Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.  Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.

No description available.

<p>Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.</p><p>Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.</p><p>Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.</p>

No description available.

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever. Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen. Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.