Forskning om matematiklärande utifrån ett flerspråkigt perspektiv indikerar att användningen av flerspråkiga repertoarer främjar såväl språk- som matematikutveckling hos flerspråkiga elever. Trots dessa positiva effekter observeras en tendens till enspråkighet inom matematikundervisningen, vilket utgör en utmaning för elever som inte fullt behärskar undervisningsspråket. I detta sammanhang syftar denna studie att studera flerspråkiga elevers upplevelser av att använda flerspråkiga repertoarer i matematiklärande. Genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys framträdde två diskurser som präglar elevernas matematiklärande, en enspråkig matematikdiskurs och en flerspråkig matematikdiskurs. Den enspråkiga matematikdiskursen dominerar matematikundervisning i klassrumssammanhang, då undervisningsspråket utgör normen och det primära mediet för matematiklärandet. Däremot präglas elevernas matematiklärande som äger rum utanför matematikklassrummet av den flerspråkiga matematikdiskursen. Inom denna diskurs utnyttjareleverna sina flerspråkiga repertoarer när de arbetar självständigt, hemma eller med andra elever som delar liknande språklig och kulturell bakgrund. Vidare konstateras att flerspråkiga elevers möjlighet till empowerment, agens och identitetsutveckling är större i den flerspråkiga matematikdiskursen än den enspråkiga matematikdiskursen. I detta sammanhang dras slutsatsen att flerspråkiga elevers möjligheter till empowerment, agens och identitetsutveckling korrelerar med deras möjligheter att kunna använda sina språkliga repertoarer inom matematiklärandet.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor: - Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna. Lärare uppfattar ofta flerspråkiga elever som ”jobbiga” eller som ”struliga”. De flerspråkiga eleverna ses ofta som elever som är i behov utav särskilt stöd. De flerspråkiga eleverna ges inte samma chans som enspråkiga, svenska elever att skapa sig en egen identitet som elev i den svenska skolan. Istället tillskrivs de ofta en roll på grund utav de förutfattade meningar och föreställningar som lärare, övrig personal på skolan och andra elever har om de flerspråkiga eleverna. Samhället idag ser på flerspråkighet som något positivt. Det anses vara positivt att kunna flera språk, att resa och se sig om i den alltmer globaliserade värld som vi lever i. En slutsats som vi drar är att det är besynnerligt och nedstämmande att flerspråkighet i skolans värld ses som något negativt och som förknippas med lågpresterande elever som är ”jobbiga” att arbeta med. Vårt kunskapsbidrag är alltså tvåfallt; Forskningsfältet flerspråkighet i skolan domineras av ett tal om flerspråkighet som något problematiskt och detta ställer krav på (blivande) lärare inom svensk skola att dels vara medvetna om denna diskurs dels, arbeta aktivt för att förändra den.

Abstrakt En viktig förändring har skett i dagens skola, nämligen att klassrummet idag blivit uppkopplat via olika digitala verktyg. Till följd av detta har digital teknik blivit en del av undervisningen i den svenska skolan. Tidigare forskning visar varierande resultat på digitaliseringens möjligheter respektive begränsningar. Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas respektive flerspråkiga elevers uppfattningar gällande användning av digitala metoder i klassrummet med fokus på läsning. Avsikten med detta är att öka förståelsen kring digitaliseringens roll för läsförståelse för flerspråkiga elever i undervisningen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med både lärare och flerspråkiga högstadieelever, för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det finns många möjligheter med digitaliseringen och att digitala verktyg används i undervisningen för att stötta flerspråkiga elevers läs- och läsförståelseutveckling. Resultatet visar också att alla informanter är medvetna om att begränsningar, såsom distraktioner, är en del av digitaliseringen.

För att kunna ta sig an varierande texter i skolvardagen och förstå olika texter är det viktigt att lära sig hur lässtrategier kan användas vid rätt tillfälle. Detta är speciellt viktigt för elever som är flerspråkiga och kan upptäcka fler svårigheter i läsandet. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur forskningsfältet ser ut hos läsförståelsen när det kommer till flerspråkiga elever. Vi har valt att fokusera på lässtrategier. För att vårt syfte med översikten skall vara så tydlig som möjligt har vi följande frågeställningar som skall besvaras: Hur ser forskning på lässtrategier hos flerspråkiga elever? Hur påverkar läraren undervisningen av lässtrategier? Urvalet av artiklarna har skett i tre olika databaser, Primo och Eric (ProQuest) och Google scholar. Centrala sökord som användes i urvalet var lässtrategier, läsförståelse och flerspråkiga elever både på svenska och engelska. Vi har läst igenom många olika artiklar och valde ut åtta relevanta artiklar som kommer ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Samtliga artiklar visade sig vara positiv inställda till lässtrategier hos elever som var flerspråkiga. Resultatet visar att elever använder sig mycket av lässtrategier när det förekommer okända ord som de inte förstår. Lässtrategier såsom omläsning tillämpas då för att förstå det okända ordet. Om eleven inte använder sig av rätt lässtrategi vid rätt typ av text finns det en risk att eleven misslyckas med att förstå vad texten handlar om. Läsutveckling sker i olika steg och en lässtrategi för att få utveckla elevens läsförmåga är att bredda elevens ordförråd.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare fungerar på två skolor. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer som lärarna använder för att hjälpa elever med svenska som andraspråk och nyanlända med att utveckla ämneskunskap i enlighet med skolan styrdokument. En intervjuundersökning har genomförts och i uppsatsen redovisas de uppfattningar lärarna har om modersmålsundervisningens plats i utbildningen. Resultatet av arbetet visar att samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare kan vara ett effektivt redskap för att underlätta elevernas konstruktion av ämneskunskaper, särskilt för eleverna som inte behärskar det aktuella undervisningsspråket. De lärare som har deltagit i studien anser sammanfattningsvis att modersmålsundervisning fungerar som ett redskap för eleven och att den hjälper hen att uppfylla kunskapskraven i ämnet. Lärarna har utvecklat kreativa samarbetsformer för att främja tvåspråkiga elevers respektive nyanlända elevers lärande.

Tidigare forskning och statistik visar att flerspråkiga elever upplever svårigheter i matematiken specifikt i textrika uppgifter. Forskningen visar även på olika möjliga strategier för att stötta flerspråkiga elever som bland annat studiehandledning på modersmålet, kommunikation och grupparbete, samt olika strategier för scaffolding. Syftet med denna studie var att undersöka svårigheter som flerspråkiga elever upplever när de arbetar med textrika uppgifter, samt att undersöka vilka möjliga stöttningar kan eleverna erbjudas för att avhjälpa dessa svårigheter. Studien genomfördes kvalitativt genom observationer och intervjuer med flerspråkiga elever i årskurs 3, där den insamlade empiriska data analyserades sedan utifrån tematisk analys i relation till relevanta teorier. Resultatet i studien visade att flerspråkiga elever ofta upplevde svårigheter när de arbetade med textrika uppgifter. Anledning var att de antingen hade begränsadekunskaper i svenskaspråket, att de hade svårt och förstå sammanhanget i textrika uppgifter eller att de hade svårt att begripa några matematiska begrepp. Resultatet visade att stöttning på modersmålet kunde avhjälpa elevers svårigheter i textrika uppgifter när de fick översättning på de svåra begrepp eller en förklaring på själva uppgifter på sina modersmål. Resultatet visade även att eleverna klarade uppgifter bättre när de fick arbeta i par eller i grupper, där fick de diskutera och resonera kring olika matematiska innehåll i uppgiften. Ytterligare visade resultatet några strategier som var gynnande för flerspråkiga elever som bland annat visuellt stöd, konkret arbete, resursens tillvaro och stöd, samt lärarens extra förklaringar och stöd. Baserad på detta drar vi slutsats att flerspråkiga elever upplever svårigheter med textrika uppgifter i matematik på grund av språket som introducerar uppgifter. Dessa svårigheter kan avhjälpas när eleverna får använda sitt modersmål i sitt lärande, även när de arbetar tillsammans och när de får tillräckligt stöd.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur några lärare arbetar med flerspråkiga elevers läsförståelse i årskurserna F-3. För att få svar på forskningsfrågan användes två kvalitativa metoder. Vi intervjuade och observerade åtta lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier som att låta eleverna tänka högt,aktivera förförståelse, skapa inre bilder, hypoteser, låta elever ifrågasätta texten, läraren ställer frågor kring texten, läraren klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vår studievisar även att lärarna använder sig av bildstöd, kroppsspråk, ord- och begreppsförklaringar som stöttning samt att lärarna upplever flera hinder i läsförståelseundervisningen. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt kring läsförståelse. Studiens slutsats är att lärarna arbetar på olika sätt och med olika strategier för att motivera och skapa förutsättningar för att utveckla lärandet, utifrån elevernas behov i ett flerspråkigt klassrum.

Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

Det finns en större sannolikhet att flerspråkiga elever kan komma att möta fler språkliga utmaningar i NO-ämnena än elever som blir undervisade i sitt modersmål. Flerspråkiga elever ska under en kortare period lära sig att både använda sig av det svenska språket samt att lära sig NO- begrepp vilket leder till språkliga utmaningar. Med hänsyn till att flerspråkiga elever behöver stöd för att komma framåt i sitt arbete behöver läraren se till att det sker en extra tydlig planering med extra språkligt stöd i sin pedagogiska NO- planering. Vi vill med vår studie ta reda på om och hur lärare skapar bättre förutsättningar för flerspråkiga elever i NO undervisningen. För att kunna svara på våra forskningsfrågor, samlade vi in material genom att utför observationer och intervjuer av lärare för årskurs 4–6. Observationerna verkade som underlag för att kunna genomföra halvstrukturerade intervjuer och därmed kunna få reda på vilka språkliga stöttnings metoder lärare använder sig av till flerspråkiga elever i NO-ämnena. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika typer av modaliteter i sin pedagogiska planering som stöd i NO-ämnena. Resultatet har även visat att kooperativt lärande har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling och lärande i NO-ämnena.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.