Runt sekelskiftet framkom det av olika jämförande studier att svenska elever tappade i läsförståelse jämfört med elever från andra länder. Resultaten från en av de jämförande studierna, PIRLS, där elever i årskurs fyras situation undersöktes, visade också att svenska elever arbetade mindre med strategier för läsförståelse än genomsnittet för elever från andra länder som deltagit i undersökningen. Sedan dess har fortbildningsinsatser gjorts för svenska lärare och resultaten från senare PIRLS studier har också visat att svenska elever har förbättrat sin läsförståelse relativt gruppen elever från andra länder.    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur några lärare i grundskolans senare år arbetar med läsförståelse och motivation samt vilka läsförståelsestrategier som de arbetar med. Det är viktigt för en modersmålslärare att ha god kunskap om läsförståelse och om hur det arbetas med läsförståelse i andra ämnen så att lärarkåren kan skapa samsyn kring hur eleverna ska arbeta med olika modeller för läsförståelse på den aktuella skolan. I arbetet kommer jag att utgå från Bråtens (2008) definition av läsförståelse. Bråten menar att läsförståelse är att avkoda en skriven text och därefter skapa sig en mening av texten. För att göra min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.    Lärarna som deltog i undersökningen arbetade med olika strategier för läsförståelse. Två av lärarna undervisade i naturvetenskapliga ämnen, en av lärarna undervisade i samhällsorienterade ämnen och en av lärarna undervisade i modersmål. Det visade sig att lärarna som undervisade i naturvetenskapliga ämnen arbetade annorlunda än läraren som undervisar i språk. Det visade sig också att det fanns en god vilja att arbeta med läsförståelsestrategier bland lärarna som deltog i undersökningen men att kunskapen om olika strategier var låg. Samtliga lärare som deltog i undersökningen uppgav att det tyckte att det var svårt att arbeta med läsförståelsestrategier. Ingen av de aktuella lärarna hade deltagit i någon fortbildning inom läsförståelse, förutom att lyssna på föreläsningar i samband med studiedagar.   Nyckelord: Läsförståelse, läsförståelsestrategi, motivation

Sammanfattning I kunskapsöversikten kommer forskning om läsförståelsens roll i problemlösning undersökas och vilka strategier kopplat till läsförståelse som anges vara gynnsamma för elever för att lösa matematiska problem. Jag kommer även undersöka om flera faktorer påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Syfte Syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka läsförståelsens roll i matematik för att hitta faktorer som påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Metod Urvalsökningen genomfördes via en systematisk litteratursökning via Primo, Eric-proquest och DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet) som ledde mig till sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar som analyserats grundligt, för att se vad de har för syfte, vad de använder för metod, vilka urval som gjorts och vilka resultat som framkommit. Urvalet som ligger till grund för kunskapsöversikten är att vetenskapliga rapporterna ska vara Peer Reviewed och inte äldre än tjugo år samt att Booelskas operator ”AND” har använts. Det blev dock ett snöbollsurval, vilket gjorde att två av artiklarna är äldre än tjugo år gamla. Ett snöbollsurval innebär ett urval där forskaren tittar i andra artiklarnas referenser och på så sätt hitta nya artiklar som kan vara relevanta för kunskapsöversikten. Urvalet som genomfördes sammanställdes i en matris och finns som bilaga (bilaga 1) i slutet av kunskapsöversikten. Utifrån matriserna gjordes en kartläggning av artiklarna utifrån syfte, urval, metod och resultat. I studiernas syften hittades aspekter som undersöker läsförståelse i förhållande till problemlösning, exempelvis litteratur i undervisning samt olika strategier för att nå förståelse i problemlösning. Resultat Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna och dessa visar på tre faktorer som påverkar problemlösningsförmågan. Dessa är läsförståelse, förståelsen av de matematiska termer samt förståelsen av sambandet mellan text och uträkning för att nå framgång med problemlösning. Analyserandet av artiklar visar på att lässtrategier har en positiv effekt på problemlösningsförmågan samt att läraren har en viktig uppgift, och det är att dels ställa frågor till eleverna för att utveckla deras tankar och strategier dels att modellera. Forskningen i ämnet problemlösning kopplat till läsförståelse är dock begränsat. I resultatet kommer jag beskriva resultaten som framkommit och i resultatdiskussionen diskuterar jag resultaten. Jag kommer även att diskutera trovärdigheten i kunskapsöversikten samt vad jag ser för möjligheter för vidare forskning.

Syftet med studien var att belysa en lässtrategis relevans för läsförståelsen i ett främmande språk för en grupp elever i kursen Moderna språk 3 på gymnasiet, genom tre läsförståelsetester. Vid testen fick eleverna samma text att läsa, och fick besvara samma innehållsfrågor. Halva gruppen arbetade enskilt men i övrigt på valfritt sätt, medan andra halvan fick arbeta med en förutbestämd strategi innehållande en gemensam aspekt. Studien grundar sig i en sociokulturell teori, där tanken är att det gemensamma arbetet i grupp B ska stärka elevernas enskilda resultat. I slutändan har kunnat konstateras att grupp B presterade bättre på två av tre test, och att grupp A konsekvent gör fler misstolkningar av textinnehållet. Alla elever har fått reflektera över sin strategianvändning vad gäller läsförståelse och eleverna i grupp B har även fått ta ställning kring vad de tyckte om den utvalda strategin, där en övervägande del var positivt inställd. Sammanfattningsvis kan resultaten användas för att som lärare kunna erbjuda eleverna olika strategier för läsförståelse som de kan använda sig av, för att finna de strategier som passar dem bäst.

Forskning visar att medier är en central del i samhället eftersom information och underhållning medieras. Barn möter ofta olika typer av texter genom olika medier på fritiden och i skolan. Om elever får koppla sina tidigare erfarenheter till ny information, befästs deras kunskaper på en djupare nivå. Eftersom läsförståelse är en central del i undervisningen bör därför medier integreras i undervisningen. Även Skolverket menar att elevers tidigare erfarenheter ska vara en del av undervisningen. Litteraturstudiens syfte är att utveckla kunskap om hur undervisning i grundskolans tidigare år kan stärka elevers utveckling i läsförståelse med hjälp av olika medier, vilket har lett fram till följande frågeställningar: Hur påverkar medier elevers utveckling av läsförståelse? Hur kan lärare använda medier för att bidra till en utvecklad läsförståelse? Undersökningsmaterialet består av nationellt och internationellt material bestående av sju artiklar, fyra doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling samt en antologi. Materialet berör litteraturstudiens syfte och frågeställningar och är vetenskapligt granskade. Av den första frågeställningen har det framkommit att elevers läsförståelse påverkas i relation till medier och motivation. Resultatet visade att elever som hade medier integrerat i undervisning där de läste och tolkade multimodala texter fick en djupare förståelse av texters innehåll och budskap. Genom den andra frågeställningen har det framkommit att medier och elevers tidigare erfarenheter är något som sällan integreras i undervisningen, på grund av avsaknad erfarenhet hos lärare. Resultatet visade även att lärare som undervisar om läsförståelsestrategier explicit med hjälp av medier bidrar till att elever utvecklar sin läsförståelse. / Research shows that media is a central part of society because information and entertainment are mediated. Children often meet different types of texts through different media in their free time and at school. If students can connect their past experiences to new information, their skills are consolidated on a deeper level. Because reading comprehension is a central part of the teaching, media should therefore be integrated into the teaching. The Swedish National Agency of Education also believes that pupils' previous experiences should be part of the teaching. The purpose of the literature study is to develop knowledge about how teaching in primary school's previous years can strengthen students' development in reading comprehension using various media, which has led to the following issues: How does media influence pupils' development of reading comprehension? How can teachers use media to contribute to a developed reading comprehension? The study material consists of national and international material consisting of seven articles, four doctoral dissertations, a licentiate dissertation and anthology. The material concerns the purpose and the issues of the literature study and is scientifically reviewed. From the first question it has been found that pupils' reading comprehension is influenced in relation to media and motivation. The result showed that students who had media integrated in teaching where they read and interpreted multimodal texts gained a deeper understanding of texts content and messages. Through the second issue, it has been found that media and pupils' previous experiences are something that rarely integrates into teaching, due to lack of experience in teachers. The result also showed that teachers who teach explicitly through reading media strategies contribute to students developing their reading comprehension.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur några lärare arbetar med flerspråkiga elevers läsförståelse i årskurserna F-3. För att få svar på forskningsfrågan användes två kvalitativa metoder. Vi intervjuade och observerade åtta lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier som att låta eleverna tänka högt,aktivera förförståelse, skapa inre bilder, hypoteser, låta elever ifrågasätta texten, läraren ställer frågor kring texten, läraren klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vår studievisar även att lärarna använder sig av bildstöd, kroppsspråk, ord- och begreppsförklaringar som stöttning samt att lärarna upplever flera hinder i läsförståelseundervisningen. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt kring läsförståelse. Studiens slutsats är att lärarna arbetar på olika sätt och med olika strategier för att motivera och skapa förutsättningar för att utveckla lärandet, utifrån elevernas behov i ett flerspråkigt klassrum.

Att läsa på högskola och universitet innebär att på egen hand läsa och förstå kurslitteratur. Det är en grundläggande del av att lära inom högre utbildning. Samtidigt kan det finnas en tystnad kring hur läsningen ska ske och hur den utförs av studenter. Vetenskapliga artiklar är en publikationskälla som är välintegrerad inom akademin och utbildningar. Vetenskapliga artiklar riktar sig till andra forskare och inte till studenter under utbildning, vilket kan innebära att läsningen försvåras för studenten. Studiens syfte är att förstå studenters läspraktik av vetenskapliga artiklar och om ett stöd i form av en läsworkshop påverkar deras läspraktik. Den metod som använts är aktionsforskning som inkluderar planering, utförande och utvärdering av en läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES som del. Intervjuer har genomförts med läsworkshopdeltagare. Den teoretiska analysram som appliceras på materialet är praktikarkitekturteori. Resultatet av studien visar att studenterna uttrycker att artikeltexten blir svårläst på grund av svåra ord och många fakta, samt att läsning är krävande, men ger behållning. Studenterna använder strategier med syfte att behålla fokus under läsning av vetenskapliga artiklar. De kan vilja påverka miljön runt om dem för att få bästa koncentration och motverka ett förlorat fokus. De strävar efter att vara tidseffektiva, samtidigt som de inte i förväg kan veta hur lång tid läsningen av en vetenskaplig artikel kommer att ta. De väljer mellan att läsa artiklar digitalt eller utskrivna, och ser olika fördelar med varje läsformat. De markerar och slår upp ord, men deras anteckningsvanor varierar efter syftet med läsningen. Deras läsvanor påverkas av deras självbild och behov, och även om de gärna samarbetar med andra har de svårt att se hur ett samarbete kring läsning ska ske. Läraren blir ett stöd i att förtydliga viktiga fakta och förhållanden för att förstå i texten. En läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES kan påverka läspraktiken, förbättra läs flyt och textförståelse till det bättre. Det innebär inte att alla instruktioner i THIEVES upplevs lika hjälpsamma under läsning och inte heller att alla väljer att följa THIEVES.