Vad arbetet handlar om och studiens syfte Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad läsförståelse har för inverkan på problemlösning i ämnet matematik. Det gör vi genom att sammanställa tio vetenskapliga artiklar som vi valt utifrån ett sökresultat på ett forskningsfält. Vi undersöker artiklarna grundligt för att ta reda på syftet med studien, vilka metoder som använts, vilket urval som gjorts i undersökningen och vilket resultat som framkommit. Kartläggningen sammanställs i en matris för att analysera och jämföra artiklarna med varandra. Matrisen ligger med som bilaga i arbetet. Kartläggningen sammanställs sedan i resultatdelen som har delats in i tre delar. Delarna fokuserar på vilka artiklar som valts, artiklarnas metoder och artiklarnas resultat. Slutligen diskuteras resultatet som framkom från artiklarna i resultatdelen. Vi diskuterar även trovärdighet på denna kunskapsöversikt samt vad vi önskar se vidare forskning på inom området. Vilken metod som använts Urvalssökningen gjordes via en systematisk litteratursökning via databaserna ERIC (ProQuest) och PRIMO som resulterade i våra tio artiklar. En kartläggning gjordes genom att analysera tio utvalda forskningsartiklar utifrån ett forskningsfält på området. Analysen genomfördes utifrån kartläggningen som sammanställts i en matris där specifika delar av artiklarna ligger i fokus. Delarna var syfte, metod, urval och resultat. Vilket resultat som studien fick Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna utifrån deras syfte, metod, urval och resultat. I syftet hittades olika kategorier som lyfter upp läsförståelse i förhållande till problemlösningsförmågor, applicering av litteratur i matematikundervisningen och användning av strategier. Under metoderna fanns kvalitativa, kvantitativa och kombinerade studier. I urvalet fanns det åldrar från lågstadiet upp till universitetsstudenter och professorer. I resultatet framkommer det att problem som nämns inom läsförståelse är att eleverna behöver hjälp att organisera texten för att förstå vad som är relevant i texten. Det visar sig också att förståelsen mellan den lästa texten och matematiska operationer är viktig. Det vill säga vad som binder samman texten med den matematiska uträkningen.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier de undersökta eleverna använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av följande två frågeställningar: - Vilka strategier använder de undersökta eleverna för att lösa matematiska problem? - Finns det någon skillnad i strategianvändning mellan de undersökta eleverna medsvenska som förstaspråk och eleverna med svenska som andraspråk? Utifrån tidigare forskning har vi skapat ett teoretiskt ramverk som beskriver strategianvändning hos elever i problemlösning. Vi intervjuade elever i mindre grupper från två olika skolor för att kunna svara på de båda frågeställningarna. Genom analys av resultatet från intervjuerna mot ramverket kunde strategier hos elevgrupperna synliggöras. Elevgrupperna placerades in i grupper utifrån vilka strategier de använde sig av under problemlösningen för att synliggöra ett samband i strategianvändning. Slutligen diskuterar vi vilken metod som har använts för att svara på syftet med undersökningen samt vilka för och nackdelar det kan ha inneburit för resultatet. För att uppnå vårt syfte, som är att undersöka vilka strategier elever använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan, har vi använt oss av en kvalitativ metod. Genom att intervjua eleverna i mindre grupper om två till tre elever i varje grupp fick vi möjlighet att lyssna på hur de diskuterade sig fram till en lösning på problemen som presenterades. Analysen genomfördes utifrån det teoretiska ramverket. Genom att jämföra resultatet av intervjuerna med det teoretiska ramverket kunde elevgrupperna placeras i kategorier utifrån vilka strategier de använt under problemlösning. Resultatet av studien visar att elever använder sig av olika strategier när de löser matematiska problem. Varför de använder sig av olika strategier är svårt att säga men vår tolkning visar på att språkförmågan är en betydelsefull faktor på huruvida de undersökta eleverna klarade av att lösa matematiska problem.

Sammanfattning I kunskapsöversikten kommer forskning om läsförståelsens roll i problemlösning undersökas och vilka strategier kopplat till läsförståelse som anges vara gynnsamma för elever för att lösa matematiska problem. Jag kommer även undersöka om flera faktorer påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Syfte Syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka läsförståelsens roll i matematik för att hitta faktorer som påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Metod Urvalsökningen genomfördes via en systematisk litteratursökning via Primo, Eric-proquest och DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet) som ledde mig till sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar som analyserats grundligt, för att se vad de har för syfte, vad de använder för metod, vilka urval som gjorts och vilka resultat som framkommit. Urvalet som ligger till grund för kunskapsöversikten är att vetenskapliga rapporterna ska vara Peer Reviewed och inte äldre än tjugo år samt att Booelskas operator ”AND” har använts. Det blev dock ett snöbollsurval, vilket gjorde att två av artiklarna är äldre än tjugo år gamla. Ett snöbollsurval innebär ett urval där forskaren tittar i andra artiklarnas referenser och på så sätt hitta nya artiklar som kan vara relevanta för kunskapsöversikten. Urvalet som genomfördes sammanställdes i en matris och finns som bilaga (bilaga 1) i slutet av kunskapsöversikten. Utifrån matriserna gjordes en kartläggning av artiklarna utifrån syfte, urval, metod och resultat. I studiernas syften hittades aspekter som undersöker läsförståelse i förhållande till problemlösning, exempelvis litteratur i undervisning samt olika strategier för att nå förståelse i problemlösning. Resultat Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna och dessa visar på tre faktorer som påverkar problemlösningsförmågan. Dessa är läsförståelse, förståelsen av de matematiska termer samt förståelsen av sambandet mellan text och uträkning för att nå framgång med problemlösning. Analyserandet av artiklar visar på att lässtrategier har en positiv effekt på problemlösningsförmågan samt att läraren har en viktig uppgift, och det är att dels ställa frågor till eleverna för att utveckla deras tankar och strategier dels att modellera. Forskningen i ämnet problemlösning kopplat till läsförståelse är dock begränsat. I resultatet kommer jag beskriva resultaten som framkommit och i resultatdiskussionen diskuterar jag resultaten. Jag kommer även att diskutera trovärdigheten i kunskapsöversikten samt vad jag ser för möjligheter för vidare forskning.

I takt med att den svenska skolan blir allt mer mångkulturell ökar behovet av inkluderande undervisning. Flerspråkiga elever möter både text och tal i matematikundervisningen, vilket ställer krav på läs- och matematikförmåga. Denna studie undersöker hur flerspråkiga elever upplever kontexten i textbaserade problemlösningsuppgifter, med fokus på hinder i processen och hur stöd kan hittas i uppgiftskontexten. Pólyas problemlösningsmodell användes för att identifiera var problem kan uppstå, och medieringstriangeln användes för att identifiera mönster i hur elever finner stöd. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och problemlösningsuppgifter som komplement. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter vid övergången mellan tolkningsfasen och planeringsfasen. Under granskningsfasen hade eleverna svårt att motivera sina val. Eleverna fann stöd i uppgifter med mindre komplex kontext, där de lättare kunde urskilja matematiska relationsbegrepp och symboler. Intresset för kontexten spelade också en viktig roll för deras problemlösningsförmåga. / As the Swedish school system becomes increasingly multicultural, the need for inclusive education is growing. Multilingual students encounter both text and numbers in mathematics education, which demands both reading and mathematical ability. This study examined how multilingual students experience the context of text-based problem-solving tasks, focusing on obstacles in the process and how support can be found in the task context. Pólya's problem-solving model was used to identify where problems may arise, and the mediation triangle was employed to identify patterns in how students find support. The study employed a qualitative method with semi-structured interviews and supplementary problem-solving tasks. The results showed that students struggled with the transition between the interpretation phase and the planning phase. During the review phase, students had difficulty justifying their choices. Students found support in tasks with less complex contexts, where they could more easily discern mathematical relational concepts and symbols. Interest in the context also played a significant role in their problem-solving ability.