No description available.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents’ reading in relation to the normsfor girls’ and young women’s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof. The qualitative interview is the method used to collect theempirical material. Theoretically, the analysis is inspired by theconcept of the history of reading and by the sociology of literature.The analysis shows that the respondents grew up in homes withpartially dissimilar conditions for the forming of reading practices.The differences seem to be linked to social standing, material andeconomic situations, levels of education and geographicallocations. They are mirrored in both access to literature, choice ofbooks, reading environment and in the way the respondents lookupon reading and its importance. Nevertheless, there aresimilarities between the respondents in so far as reading was apleasurable activity, giving them freedom to create their ownseparate worlds. Reading was also a step in the process ofbecoming women. This is reinforced by their mothers´ role inintroducing books and keeping the girls’ reading interest alive. / Program: Bibliotekarie

Att läsa på högskola och universitet innebär att på egen hand läsa och förstå kurslitteratur. Det är en grundläggande del av att lära inom högre utbildning. Samtidigt kan det finnas en tystnad kring hur läsningen ska ske och hur den utförs av studenter. Vetenskapliga artiklar är en publikationskälla som är välintegrerad inom akademin och utbildningar. Vetenskapliga artiklar riktar sig till andra forskare och inte till studenter under utbildning, vilket kan innebära att läsningen försvåras för studenten. Studiens syfte är att förstå studenters läspraktik av vetenskapliga artiklar och om ett stöd i form av en läsworkshop påverkar deras läspraktik. Den metod som använts är aktionsforskning som inkluderar planering, utförande och utvärdering av en läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES som del. Intervjuer har genomförts med läsworkshopdeltagare. Den teoretiska analysram som appliceras på materialet är praktikarkitekturteori. Resultatet av studien visar att studenterna uttrycker att artikeltexten blir svårläst på grund av svåra ord och många fakta, samt att läsning är krävande, men ger behållning. Studenterna använder strategier med syfte att behålla fokus under läsning av vetenskapliga artiklar. De kan vilja påverka miljön runt om dem för att få bästa koncentration och motverka ett förlorat fokus. De strävar efter att vara tidseffektiva, samtidigt som de inte i förväg kan veta hur lång tid läsningen av en vetenskaplig artikel kommer att ta. De väljer mellan att läsa artiklar digitalt eller utskrivna, och ser olika fördelar med varje läsformat. De markerar och slår upp ord, men deras anteckningsvanor varierar efter syftet med läsningen. Deras läsvanor påverkas av deras självbild och behov, och även om de gärna samarbetar med andra har de svårt att se hur ett samarbete kring läsning ska ske. Läraren blir ett stöd i att förtydliga viktiga fakta och förhållanden för att förstå i texten. En läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES kan påverka läspraktiken, förbättra läs flyt och textförståelse till det bättre. Det innebär inte att alla instruktioner i THIEVES upplevs lika hjälpsamma under läsning och inte heller att alla väljer att följa THIEVES.