• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läsförståelseoch litterär tolkning : En språk- och litteraturdidaktisk studie av Martin Widmarks Att lura en elefant / Reading comprehension and literary interpretation : A didactic study of Att lura en elefant [Fooling an elephant] by Martin Widmark

Behm, Mikaela January 2013 (has links)
Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten. I utformningen av läsförståelsetestet har jag utgått från hur ämnesprovet i svenska för årskurs 3 och PIRLS bedömer läsförståelse. Varför jag utgick från dessa test var dels för att göra testet mer trovärdigt men också för att få en uppfattning om hur läsförståelse definieras i skolsammanhang. Läsförståelse är ett brett och komplext begrepp som är svårt att definiera. Det innebär att en läsare kan se bortom de skrivna orden för att förstå budskapet i en text, dvs. läsa mellan raderna. Min erfarenhet av analysarbetet har fått mig att dra slutsatsen att det finns en typ av läsförståelse som inte synliggörs i de normativa läsförståelsetesten. Läsförståelse bör förstås i relation till individen, situationen då textens läses lik väl som till den specifika texten.
2

Läsförståelse på lärplatta kontra papper : en studie av elever i läsförståelsesvårigheter

From, Linn, Faste, Ingrid January 2020 (has links)
No description available.
3

En aktiv reception : strategianvändning för att underlätta läsförståelsen i ett främmande språk / An active reception : use of strategy to ease reading comprehension in a foreign language

Wickström, Emelie January 2024 (has links)
Syftet med studien var att belysa en lässtrategis relevans för läsförståelsen i ett främmande språk för en grupp elever i kursen Moderna språk 3 på gymnasiet, genom tre läsförståelsetester. Vid testen fick eleverna samma text att läsa, och fick besvara samma innehållsfrågor. Halva gruppen arbetade enskilt men i övrigt på valfritt sätt, medan andra halvan fick arbeta med en förutbestämd strategi innehållande en gemensam aspekt. Studien grundar sig i en sociokulturell teori, där tanken är att det gemensamma arbetet i grupp B ska stärka elevernas enskilda resultat. I slutändan har kunnat konstateras att grupp B presterade bättre på två av tre test, och att grupp A konsekvent gör fler misstolkningar av textinnehållet. Alla elever har fått reflektera över sin strategianvändning vad gäller läsförståelse och eleverna i grupp B har även fått ta ställning kring vad de tyckte om den utvalda strategin, där en övervägande del var positivt inställd. Sammanfattningsvis kan resultaten användas för att som lärare kunna erbjuda eleverna olika strategier för läsförståelse som de kan använda sig av, för att finna de strategier som passar dem bäst.
4

AVANCERAD LÄSFÖRSTÅELSE FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSELEVER

Rytzler, Josefin, Löw, Rebecca January 2014 (has links)
Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts. Studien har visat att kontextuell kunskap kan underlätta avancerad läsförståelse men detta är beroende av inlärningsaktivitetens utformning såväl som deltagarnas förutsättningar och grad av delaktighet. Vidare har resultatet visat att kollaborativt lärande också är starkt beroende av samma faktorer. Ytterligare en slutsats är att traditionella läsförståelsetest kräver mer av testtagaren, än enbart läsförståelse.
5

Läsförståelsekompetens

Carleson, Trudi January 2009 (has links)
Denna uppsats utforskar ett par lärares och beslutsfattares tankar kring läsförståelse samt tankar kring ett specifikt läsförståelsetest DLS, men även tankar kring befrämjande arbete med läsförståelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008-2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkätstudie och 3) gruppintervju. Jag har använt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lärarna i svenska upplever DLS som ett bra mätredskap och att resultaten från DLS överensstämmer med deras uppfattning om elevernas läsförståelse. Majoriteten av lärarna upplever att läsförståelsekompetensensjunker och att de delvis arbetar mer med läsning efter de senaste årens DLS resultat. Det är vanligt att de flesta lärarna kompletterar sin undervisning med bilder och att texterna i läroböckerna upplevs som kompakta och svårbegripliga.
6

Läslust och läsförståelse : Förhållandet mellan elevers läslust och resultat på LäSt-läsförståelsetest / The joy of reading versus reading comprehension

Lundgren, Emma January 2019 (has links)
Idag uppmärksammas det runt om i samhället att läsning är grunden för all inlärning och om vikten av att barn finner läsglädje. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till läsning för flickor respektive pojkar. Studien utgick från att undersöka förhållandet mellan elevers läslust och deras resultat på läsförståelsetestet LäSt. Målgruppen för undersökningen var elever i årskurs 3. Med hjälp av testet har det sedan gjorts tolkningar utifrån ett genusperspektiv, elevernas totala poäng och intervjudata. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen och läroplansteori med fokus på begreppet läslust. Med tillgång till informanternas resultat på läsförståelsetestet och genom kvalitativa intervjuer framkom det i samstämmighet med tidigare forskning, att det finns skillnader mellan pojkar respektive flickors läslust. Flickorna och pojkarna som gick att identifiera som elever med läslust, presterade också bäst på läsförståelsetestet. I jämförelse mellan de pojkar och flickor som fick högst poäng på testet, var det flickorna som var i framkant. Det som bidrog och påverkade elevernas läslust var en socialiserande läsmiljö, val av texter, god läsförmåga, högläsning, samt en textrik och läsfrämjande miljö. Tekniken har också betydelse för elevernas läslust och läsförståelse.
7

Action i läsförståelse : Hur spelmekaniker kan påverka hur väl spelare tar till sig textinnehåll / Action in reading comprehension : How game mechanics can affect how well players process the contents of texts

Larsson, Rikard January 2021 (has links)
Denna studie syftade till att kvantitativt jämföra hur dataspelmekaniska skillnader påverkar spelares förmåga att förstå en text. Hypotesen var att försökspersoner som engagerat sig i texten via spel innehållande logikpussel presterar bättre på ett efterföljande läsförståelsetest om innehållet än de som läst texten utan pusselelement. För att testa hypotesen skapades tre spelversioner för presentation av samma text: Visual Novel (VN) utan pusselelement, samt Phoenix Wright- (PW) och Danganronpainspirerade (DR) versioner med pusselelement. Ett bekvämlighetsurval på 29 försökspersoner rekryterades. 8, 11 respektive 10 försökspersoner slumpades att spela version VN, PW eller DR, följt av läsförståelsetestet. Av maxpoängen 23 på läsförståelsetestet var medelvärde och standardavvikelse för respektive grupp: VN 10.6±4.7, PW 11.3±2.9, DR 13.4±4.0. Vid parvis jämförelse mellan grupperna identifierades inga signifikanta skillnader. Poweranalys visade att studien hade krävt fler försökspersoner för statistiskt relevant hypotesprövning. Studien kan fungera som pilot för liknande framtida större undersökningar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>
8

Detektiven och spågumman som läsförståelsestrategi : En empirisk studie om elevers strategianvändning / The detective and fortune teller as reading strategies : An empirical study about pupils´strategy use

Andersson, Elin, Richthoff, Emmelie January 2022 (has links)
Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

Page generated in 0.0823 seconds