• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läsförståelseoch litterär tolkning : En språk- och litteraturdidaktisk studie av Martin Widmarks Att lura en elefant / Reading comprehension and literary interpretation : A didactic study of Att lura en elefant [Fooling an elephant] by Martin Widmark

Behm, Mikaela January 2013 (has links)
Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten. I utformningen av läsförståelsetestet har jag utgått från hur ämnesprovet i svenska för årskurs 3 och PIRLS bedömer läsförståelse. Varför jag utgick från dessa test var dels för att göra testet mer trovärdigt men också för att få en uppfattning om hur läsförståelse definieras i skolsammanhang. Läsförståelse är ett brett och komplext begrepp som är svårt att definiera. Det innebär att en läsare kan se bortom de skrivna orden för att förstå budskapet i en text, dvs. läsa mellan raderna. Min erfarenhet av analysarbetet har fått mig att dra slutsatsen att det finns en typ av läsförståelse som inte synliggörs i de normativa läsförståelsetesten. Läsförståelse bör förstås i relation till individen, situationen då textens läses lik väl som till den specifika texten.
2

Föreställningar om kvinnligt och manligt

Henriksson, Emma Unknown Date (has links)
<p>Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 – 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars…! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen. Vilka egenskaper, attribut och yrken som karaktärerna tillskrivs med tanke på vilket kön de har. Som teoretisk bakgrund till uppsatsen har jag använt mig av Marika Andræs avhandling Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914 – 1944 som behandlar uppdelningen mellan pojk- och flickböckerna.</p>
3

Föreställningar om kvinnligt och manligt

Henriksson, Emma Unknown Date (has links)
Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 – 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars…! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen. Vilka egenskaper, attribut och yrken som karaktärerna tillskrivs med tanke på vilket kön de har. Som teoretisk bakgrund till uppsatsen har jag använt mig av Marika Andræs avhandling Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914 – 1944 som behandlar uppdelningen mellan pojk- och flickböckerna.
4

Genusordningen i böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå : ”…jag har då aldrig hört talas om kvinnliga rånare” / The Gender Order in the Books about Lasse-Majas Detective Agency : “…I have never heard about female robbers.”

Karlsson, Erika January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.</p><p>Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.</p>
5

Genusordningen i böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå : ”…jag har då aldrig hört talas om kvinnliga rånare” / The Gender Order in the Books about Lasse-Majas Detective Agency : “…I have never heard about female robbers.”

Karlsson, Erika January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen. Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.
6

Bör Lassemaja ersätta Pippi? : En komparativ textanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv

Blom, Elin, Rönnberg, Karin January 2022 (has links)
Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens bok Boken om Pippi Långstrump (2015), en bok som innehåller Lindgrens tre första böcker om Pippi Långstrump: Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Verket jämförs med tre böcker ur bokserien om LasseMajas Detektivbyrå av Martin Widmark: LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet (2002), LasseMajas Detektivbyrå - Födelsedagsmysteriet (2012) och LasseMajas Detektivbyrå - Musikmysteriet (2021). Analysen syftar till att synliggöra vilka budskap som förmedlas i de valda verken via ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen utgår från ett intersektionellt perspektiv och verken jämförs med en komparativ analysmetod. Analysen visar att intersektionaliteten som framskrivs både har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen, men samtidigt är det inte så stor skillnad som en hade förväntat sig efter nästan 60 år. Detta visas genom hur karaktärer beskrivs av författaren och hur karaktärerna talar om varandra i texten.
7

Lasse och Maja – Kalle Blomkvists arvtagare? : -En komparativ analys av två barndeckare

Rydgård, Johanna January 2019 (has links)
Uppsatsen analyserar två barndeckare. Den första boken som analyseras, Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (2002; originalutgåva 1946) var en av de första svenska böckerna inom genren barndeckare. Den andra boken som analyseras är Martin Widmarks Diamantmysteriet (2002) som är den första delen i en idag mycket populär barndeckarserie. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader samt intertextuella relationer som finns mellan verken. Analysen görs först utifrån en narrativ studie av de båda verken. Därefter görs en komparativ analys mellan verken. Analysen lyfter några likheter, olikheter och intertextuella relationer som finns mellan verken, samt hur man som lärare kan använda de litterära verken i sin undervisning.

Page generated in 0.0499 seconds