The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school. To help us fulfil the purpose we have three questions:What role should the School Library have in school’s democratic assignment?a)What does the democratic assignment consist of?b)How is the School Library’s role described in the regulative documents of school and library activities and in IFLA/Unesco’s School Library Manifesto?The analysis is done by trying to interpret what’s said and what’s implicit. According to this master thesis the school library is not a natural part of school society and the existence of a school library is very much dependent on the headmasters view on school libraries. It’s quite clear that the school library can be a tool and a pedagogic resource in helping school to achieve the aims of the democratic assignment. / Uppsatsnivå: D

<p>Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och</p><p>vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.</p><p>Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet?</p><p>Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.</p><p>Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen. Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen. Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet? Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.

<p>This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.</p>

This thesis investigates if privatization of the Swedish healthcare system influences our view on the meaning of equality. This system is based on the principle that all people are equals and that healthcare should be provided on the basis of need. I apply critical ideology analysis to investigate how our view of equality might change because of the evolvement of society. A critical view may be explained as an interest in exploring things that seem obvious to many. Important questions to answer are why equality is regarded as such a natural concept in the society and how healthcare is actually provided. I analyze government documents, such as debates and inquiries about privatization and identify a complexity regarding the conception of equality and its relation to ideas of freedom and justice.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.

<p>I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet – Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.</p><p>I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap. För att analysera de liberala ideologiska ståndpunkterna i motionen använder jag mig även av kritisk ideologianalys. Båda dessa metoder fokuserar på maktfrågor.</p><p>De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är socialkonstruktionism och postkoloniala studier. Socialkonstruktionismen innebär ett förhållningssätt till exempelvis etniciteter och kulturer som sociala konstruktioner skapade i interaktion människor emellan och vidare att samhällets påverkan är avgörande i konstruktionen av dessa kategorier. Postkoloniala studier utgår från att kolonialismens historiska processer fortfarande präglar världen och ävenledes synen på människor med annan etnicitet eller kulturell bakgrund än den vita västerländska bakgrunden.</p><p>Det som jag anser visa sig tydligast, och som är den viktigaste slutsatsen i min undersökning, är Folkpartiet liberalernas ignorerande av det individualistiska perspektivet i diskussionerna kring utanförskap, kultur och etnicitet. Den individuella dynamiken och samhälleliga mångfalden som är fundamental i liberalismens ideologi får i folkpartiets naturalistiska kulturkonstruktioner inget utrymme.</p>