I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.