Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.

I will start my thesis project with an analyse of current innovations in technology and new materials to find out what possible potential they may offer for new design solutions. The focus will be on inventions of disruptive technologies of the past and the present and how they change our way of life. An interesting point is to draw conclusions from how the consequences of these technological milestones impact our everyday life. An example is the influence of the internet (in the bigger and the smaller scale): it changed our way to purchase goods, to find a partner and to get e-services. In an experimental way I will build up scenarios of a possible future based on this technological knowledge. The hypothetical utopias and dystopias will evoke new questions and theories. In the research phase I will among others illustrate classical and modern utopias and dystopias. I will try to capture the spirit and the trends of both, visionary scientists and designer/architects/ar-tists to describe fears and hopes of the future. / Master / InSpace 2009

<p> </p><p> </p><p>Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Vladimir Majakovskijs<em> Vägglusen (Клоп). Vägglusen</em> är en humoristik pjäs som utspelar sig dels under den unga Sovjetunionens NEP-period och dels i ett framtida socialistiskt samhälle. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den komiska effekten i pjäsen uppstår samt att studera vilken roll som science fiction-miljön spelar för denna komik. Analysen har genomförts med hjälp av de generella humorteorier som presenterats av Olle Ferm och Paul Lewis samt teorier om science fiction och främmandegöring hämtade från verk av Viktor Šklovskij och Peter Stockwell. Avsnittet ”Tidigare forskning” innehåller en redogörelse för hur V<em>ägglusen </em>analyserats av slavister som Bengt Jangfeldt och Edward J. Brown. Till skillnad från dessa tolkningar utgår min undersökning i mindre utsträckning från ett biografiskt perspektiv vilket kastar nytt ljus på Majakovskijs verk. Uppsatsen är till stor del en exemplifiering av ovanstående teorier samt en klassificering av pjäsens stilistik och tematik. Utöver detta mynnar resultaten även ut i en reflektion kring de använda humorteorierna och hur de kan utvecklas.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Vladimir Majakovskijs Vägglusen (Клоп). Vägglusen är en humoristik pjäs som utspelar sig dels under den unga Sovjetunionens NEP-period och dels i ett framtida socialistiskt samhälle. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den komiska effekten i pjäsen uppstår samt att studera vilken roll som science fiction-miljön spelar för denna komik. Analysen har genomförts med hjälp av de generella humorteorier som presenterats av Olle Ferm och Paul Lewis samt teorier om science fiction och främmandegöring hämtade från verk av Viktor Šklovskij och Peter Stockwell. Avsnittet ”Tidigare forskning” innehåller en redogörelse för hur Vägglusen analyserats av slavister som Bengt Jangfeldt och Edward J. Brown. Till skillnad från dessa tolkningar utgår min undersökning i mindre utsträckning från ett biografiskt perspektiv vilket kastar nytt ljus på Majakovskijs verk. Uppsatsen är till stor del en exemplifiering av ovanstående teorier samt en klassificering av pjäsens stilistik och tematik. Utöver detta mynnar resultaten även ut i en reflektion kring de använda humorteorierna och hur de kan utvecklas.

I ljuset av klimatförändringarna, mänsklighetens påfrestningar på jordens planetära gränser samt den prognosticerade övergången till den antropocena epoken, ger allt fler folkrörelser och sakkunniga uttryck för alternativa utopiska framtidsskildringar. Dessa utopier är tilltänkta att ersätta samtidens västerländskt dominerande modernitetsmodell samt dess idéhistoriska trossystem om vetenskapens betydelse, utveckling och individers autonomi. Detta trots att traktat, såsom de globala målen för hållbar utveckling, har nu länge nyttjats i syfte att styra moderna nationer såsom Sverige mot en grön samhällsomställning. Men allt fler forskare har numera kritiserat det gällande hållbarhetsmålsättningars trossystem men även dess retoriska tvetydiga framställning. Detta utifrån tanken att dess ramverk inte förhindrar att partiska trossystem, såsom ekomodernismen, kan spridas i den offentliga förvaltningsverksamhetens kontexter. Dessa trossystem ger egna avfattningar som fastställer vilka typer av samhällen och omgivningar som ska betraktas vara hållbara. Detta samtidigt som det moderna projektets ideal, som först orsakade jordens övergång till den antropocena epoken, fortsätter att spridas och reproduceras; vilket förhindrar genomförandet av radikala samhällsomstruktureringar. Denna undersökning använde därav Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be” kvalitativa diskursanalytiska metodik för att inringa de svenska strategiska översiktsplanernas förändringsambitioner. Detta för att dra slutsatser om, samt i så fall hur långtgående, kommunerna har i de upprättade strategierna för den rumsliga organisationen efterlevt ekomodernismens föreskrivande ideal om hur samhällen/natur bör vara och fungera. Baserat på det teoretiska ramverket och resultatet, så fastlår denna studie som slutsats att ekomodernismens filosofis ideal har ännu inte genomsyrat någon av översiktsplanernas skapade visionsbildningar, men att de studerade kommunerna uppvisade i varierande grad ekomodernistiska tendenser; det vill säga rationaliseringar som kan i framtiden användas som värdeladdade, visionära byggstenar i händelse av att beslutsfattare fastslår att ekomodernismens världsbild ska realiseras i praktiken. Till följd fastslår undersökningen att de studerade översiktsplanerna är i större eller mindre behov av revideringsåtgärder; detta för att kommunerna ska kunna upprätta en i) enad och samstämmig hållbar utvecklingsbana samt en ii) utopisk framställning som styrmedel av samhällsbyggnadsprocessen.

I föreliggande avhandling undersöker Hultman hur bränsleceller och vätgas underolika tidpunkter beskrivits som delar i ett framtida energisystem 1978 – 2005. Detempiriska materialet som analyseras är statliga utredningar, böcker, rapporter,tidningsartiklar och riksdagstryck. Syftet är att undersöka vilka aktörer sombeskrev tekniken, på vilket sätt tekniken konstruerades samt hur dessa förflyttadesoch förändrades under olika tidsperioder. Avhandlingens empiri undersökstillsammans med teorier om utopier och förväntningar på teknik samt tidigareforskning om svensk energi- och miljöpolitik. Avhandlingen är indelad i kronologiskt strukturerade kapitel vilka länkas sammanav analytiska platåer. I slutkapitlet diskuteras resultaten av den historiskaförändringen från visionerna om vätgassamhällen till en vätgasekonomi i treteman. Inom det första temat analyseras omdaningar över tid med fokus påaktörer, argument och teknik. I det andra temat fokuseras hur föreställningar omtekniken byggdes upp till nya höjder mellan 2000-2005. Bland annat diskuterashur tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och säkerhetsmässiga förväntningarskapades med hjälp av starka metaforer som vatten, vägkartan och marknaden.Dessa förväntningar gjordes på olika platser och lånades mellan lokaliteter. I dettredje temat diskuteras vätgasekonomin som en ekologiskt modern utopi. I ensådan extrapoleras framtiden utifrån en ökning i takten av teknikförändringarna,men samtidigt ska samhällsstrukturerna konserveras. / At the turn of the millennium, high expectations were connected to a technologycalled fuel cells. It was said that it could contribute in a significant way to solvingthe problem of increasing greenhouse gas concentrations in the atmosphere andreverse the greenhouse effect. But this was not the first time fuel cells andhydrogen has been described as a technology for the future and connected todifferent kind of utopias. On the contrary, this technology has a history ofexpectations connected to it and in this dissertation the period 1978 – 2005 isanalysed with focus on reoccurring arguments, main actors and how descriptionsof expectations move between different locations and different periods of time.These questions are answered with an analysis of empirical material that containsgovernmental reports, mass media articles, scientific reports as well as field notesfrom an participatory study. In this dissertation the analysis is read together withprevious research regarding Swedish energy- and environmental politics as wellas international research about fuel cell and hydrogen. The investigation is alsoinformed by theories about utopia and sociology of expectations. The main conclusion to be drawn from the historical period 1978 – 2005 is thatthe utopia hydrogen and fuel cells are said to be parts of change, from differentpossible hydrogen societies to one hydrogen economy. This change can beexemplified with changing roles of science, technology and the state as well ashow former environmental activists and political parties change their values.