This thesis takes an interest in how values attain a specific meaning in market reforms of welfare provision. The study builds on exploring how values are enacted rather than treating them as universal and stable. The aim of the thesis is to contribute conceptually to the understanding of how market-making activities in the welfare state bureaucracy handle the values at play in welfare reform. The empirical case is the governance of a so-called care choice system in a Swedish county council. The methodology for the study is “shadowing” of public officials working to formulate a so-called rulebook for care centres. The analysis describes how these officials handle a variety of values when designing the rulebook. How they choose to organize their work – the methods used to collect data about care centre performance, what governance tools they employ, how they arrange their work roles, and how they construct the rulebook – leads to value shifts and determines the meaning of values in practice. The officials’ work practice is political in the sense that it actively shapes the values enacted in the care choice reform. Therefore, it is of great importance to spur a broader debate about the organization of such governance practices, while there is a need to problematize simplistic images of what market reforms of welfare entails in practice. The thesis proposes that an “ecological” – i.e. a situated, reflexive, and malleable – approach to handling of contending values may contribute to such debates. / Avhandlingen intresserar sig för hur värden får sin praktiska innebörd i marknadsreformer av välfärdstjänster. Studien bygger på att undersöka hur värden blir lokalt iscensatta snarare än att behandla dem som universella och stabila. Syftet med studien är att utveckla begrepp för att förstå hur marknadsskapande styrning av välfärd hanterar de motstridiga värden som står på spel i välfärdsreform. Det empiriska fallet utgörs av styrningen av det s.k. vårdvalet i ett svenskt landsting. Metoden är ”skuggning” av tjänstemän som jobbar med att formulera en s.k. regelbok för vårdcentraler. Analysen beskriver hur dessa tjänstemän arbetar med att hantera olika typer av värden när de konstruerar regelboken. Hur de väljer att organisera sitt arbete – vilka metoder de använder för att samla in data om vårdcentralernas prestationer, vilka verktyg de använder för styrning, hur de ordnar sina arbetsroller, samt hur de konstruerar regelboken – leder till värdeförskjutningar och styr vilka uttryck de olika värdena får i praktiken. Tjänstemännens arbete är politiskt såtillvida att det aktivt formar de värden som får utrymme i vårdvalsreformen. Därför är det av stor vikt att skapa en bredare debatt kring organisering av sådan styrning, samtidigt som det kräver att man problematiserar förenklade bilder av vad marknadsreformer i välfärden betyder i praktiken. Avhandlingen föreslår att ett ”ekologiskt” – dvs. ett situerat, reflexivt och föränderligt – perspektiv på hanteringen av motstridiga värden i marknadsreformer kan bidra till en sådan debatt.

I föreliggande avhandling undersöker Hultman hur bränsleceller och vätgas underolika tidpunkter beskrivits som delar i ett framtida energisystem 1978 – 2005. Detempiriska materialet som analyseras är statliga utredningar, böcker, rapporter,tidningsartiklar och riksdagstryck. Syftet är att undersöka vilka aktörer sombeskrev tekniken, på vilket sätt tekniken konstruerades samt hur dessa förflyttadesoch förändrades under olika tidsperioder. Avhandlingens empiri undersökstillsammans med teorier om utopier och förväntningar på teknik samt tidigareforskning om svensk energi- och miljöpolitik. Avhandlingen är indelad i kronologiskt strukturerade kapitel vilka länkas sammanav analytiska platåer. I slutkapitlet diskuteras resultaten av den historiskaförändringen från visionerna om vätgassamhällen till en vätgasekonomi i treteman. Inom det första temat analyseras omdaningar över tid med fokus påaktörer, argument och teknik. I det andra temat fokuseras hur föreställningar omtekniken byggdes upp till nya höjder mellan 2000-2005. Bland annat diskuterashur tekniska, ekonomiska, miljörelaterade och säkerhetsmässiga förväntningarskapades med hjälp av starka metaforer som vatten, vägkartan och marknaden.Dessa förväntningar gjordes på olika platser och lånades mellan lokaliteter. I dettredje temat diskuteras vätgasekonomin som en ekologiskt modern utopi. I ensådan extrapoleras framtiden utifrån en ökning i takten av teknikförändringarna,men samtidigt ska samhällsstrukturerna konserveras. / At the turn of the millennium, high expectations were connected to a technologycalled fuel cells. It was said that it could contribute in a significant way to solvingthe problem of increasing greenhouse gas concentrations in the atmosphere andreverse the greenhouse effect. But this was not the first time fuel cells andhydrogen has been described as a technology for the future and connected todifferent kind of utopias. On the contrary, this technology has a history ofexpectations connected to it and in this dissertation the period 1978 – 2005 isanalysed with focus on reoccurring arguments, main actors and how descriptionsof expectations move between different locations and different periods of time.These questions are answered with an analysis of empirical material that containsgovernmental reports, mass media articles, scientific reports as well as field notesfrom an participatory study. In this dissertation the analysis is read together withprevious research regarding Swedish energy- and environmental politics as wellas international research about fuel cell and hydrogen. The investigation is alsoinformed by theories about utopia and sociology of expectations. The main conclusion to be drawn from the historical period 1978 – 2005 is thatthe utopia hydrogen and fuel cells are said to be parts of change, from differentpossible hydrogen societies to one hydrogen economy. This change can beexemplified with changing roles of science, technology and the state as well ashow former environmental activists and political parties change their values.

This thesis analyses how the Swedish forest industry has (re)acted regarding the energy transition and, in particular, regarding the reconstruction of the electricity and forest resources in Sweden during the 1989–2009 period. The thesis consists of four papers that analyse how the Swedish forest industry by means of energy management practices at individual pulp and/or paper mills, in corporate strategies performed by CEOs and boards of directors, and via its industry association, has dealt with mounting political and public demands for the industry to become ‘greener’. At the heart of the thesis are issues related to the industry’s substantial use and management of electricity and forest resources. This thesis focuses on the patterns of conflict and reconstruction that various forest industry representatives (e.g., CEOs) and entities (e.g., mills and resources) have experienced in relation to opposing and/or adjusting to the energy transition. The Swedish forest industry constitutes an illuminating case in a wider research context of how an industry (re)acts regarding increasing environmental and energy-related demands concerning its strategic resources. By using multidisciplinary theoretical concepts when analysing industrial change, this thesis demonstrates the industry’s wider embeddedness in science, policy, and material resources. / Den här sammanläggningsavhandlingen analyserar hur svensk skogsindustri (re)agerat beträffande energiomställningen och särskilt omvandlingen av elektricitets- och skogsresurserna i Sverige, 1989-2009. Avhandlingen består av fyra artiklar vilka analyserar hur svensk skogsindustri, genom energiledning i massa- och pappersbruk, i företagsledningars koncernstrategier, och genom branschorganisationen, hanterat de ökade miljökrav som politiker och allmänhet riktat mot branschen. I centrum för avhandlingen står särskilt frågor relaterade till branschens omfattande användning och hantering av elektricitet och skogsresurser. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på de konflikter och förändringar som skogsindustrin genomgått som ett led i motståndet och/eller anpassningen till energiomställningen. Den svenska skogsindustrin utgör ett belysande fall på hur en energiintensiv bransch (re)agerar på ökade miljömässiga krav riktade mot dess energi- och naturresursanvändning. Avhandlingen kan därmed även bidra med kunskap om hur en bransch hanterar förändringskrav riktade mot dess strategiska nyckelresurser. Genom att analysera industriell förändring med multidisciplinära teoretiska begrepp tydliggörs branschens inbäddning i vetenskap, politik, och materiella resurser.

Denna avhandling undersöker tre statligt finansierade kampanjer mot human papillomvirus (HPV) i Sverige. Författaren visar att kampanjerna innehåller och artikulerar olika former av omsorg som inte är begränsade till att endast uppmana människor att ”ta hand om sig själva” eller ”bry sig om andra”. Istället studeras omsorg som något mångfasetterat och kontextuellt, och som något som innefattar såväl mänskliga som icke-mänskliga komponenter. I studien fokuserar författaren på hur aktörer möjliggör och problematiserar olika former av omsorg. Dessa aktörer inkluderar yrkesverksamma inom landsting som försöker kommunicera omsorg till tjejer och deras anhöriga, men också olika materiella ting, såsom en ”HPV-app”, en Facebook-kampanjsida och en vaccinationshusvagn. Kampanjmedia, intervjuer och textbaserade cancerberättelser analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv från fältet feministiska teknik- och vetenskapsstudier (STS). Studien är situerad till forskning kring omsorgspolitik inom teknik och vetenskap, och bidrar till diskussioner om tidsmässiga dimensioner av omsorg. I kampanjmaterialet som studeras dominerar ett fokus på omsorg som något som skall göras nu för att möjliggöra en hälsosam och lycklig framtid. Genom att använda sig av ett ”etiskt-politiskt” ställningstagande, och en analytisk ansats, där fokus ligger på att synliggöra marginella, frånvarande och alternativa omsorgsformer problematiserar författaren  sådana ”snabba” framtidsorienterade omsorgsvisioner enligt vilka omsorg ses som något som skall göras omedelbart i preventivt syfte. Detta görs genom ett synliggörande av ”långsammare” och sammanflätade ”omsorgstemporaliteter” som öppnar upp för osäkerheter, tveksamheter, obestämdheter samt för olika känslouttryck, och som möjliggör mer omsorgsfulla praktiker. / This dissertation examines three state-funded human papillomavirus (HPV) campaigns in Sweden. The author shows that they include and articulate a range of different forms of care that are not limited to just asking people to “take care of themselves” or “care for others”. Care is instead approached as a multilayered, contextual and contingent phenomenon, and as made by a heterogeneity of human and nonhuman components. The study shows how care is articulated by human actors such as county council professionals who try to communicate care to girls and their relatives, and by material devices like an “HPV app”, a Facebook campaign site and a vaccination trailer which enable, distribute and trouble different forms of care. Campaign devices and campaign media, interviews, and textual cancer narratives are analyzed using a feminist science and technology studies (STS) approach. The study is situated within feminist STS discussions on the politics of care in technoscience, and contributes to discussions on temporal dimensions of care. In the campaign material the study examines, there is a dominant focus on care as something that needs to be done now to enable a healthy and happy future. By working with an ethico-political and analytical standpoint that is focused on making present neglected, marginal, absent and alternative matters of care, the author disrupts and troubles such future-oriented visions of care as an “anticipatory immediacy” through a focus on other temporalities of care. These include slower, messier and folded temporalities which open up for uncertainties, hesitations, indeterminacies, a range of feelings, and for more caring articulations of what care is. / Prescriptive Prescriptions: Pharmaceuticals and "Healthy" Subjectivities