Projektframgång är ett välstuderat forskningsområde inom projektledning men trots det råder ingen konsensus om vad som gör projekt framgångsrika. Offentliga projekt har andra förutsättningar än projekt i privat sektor, exempelvis påverkan av politiska processer och samverkan med ett stort antal aktörer. Projekt behöver därför studeras i sin kontext. Projektframgång inom offentlig sektor och specifikt folkhälsoprojekt är ett tämligen outforskat forskningsområde. Syftet med denna studie är att undersöka projektledares syn på framgångsfaktorer i folkhälsoprojekt i offentlig sektor genom att ta reda på vilka förutsättningar de anser krävs för att ett projekt ska bli framgångsrikt. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare som har erfarenhet av att driva folkhälsoprojekt i offentlig sektor. Materialet har därefter kodats och analyserats genom tematisk analys. Studiens resultat utmynnar i två huvudteman: ”Konsten att föra dialog” och ”Den hårda verkligheten”. ”Konsten att föra dialog” handlar om hur den dialog som projektledaren för med politik och ledning, samverkansaktörer och målgruppen utgör en stor del av projektarbetet men kan spara tid i längden och stärker projektets resultat. ”Den hårda verkligheten” handlar om hur dialogen behöver kompletteras med planeringsfaktorer såsom tillräckliga resurser, tydliga mål och en plan för implementering för att projektet ska kunna realiseras och arbetet vidmakthållas. Studiens slutsatser tyder på att en god förståelse för politik och förvaltning, ett nära samarbete med målgruppen samt mer systematiserade utvärderingsprocesser skulle kunna underlätta för projektledaren i arbetet att driva folkhälsoprojekt mot framgång och vidmakthållande. / Project success is a well-studied research area within project management, but despite this there is no consensus on what makes projects successful. Public projects have different prerequisites than projects in the private sector, such as the influence of political processes and collaboration with many organizations. Therefore, projects need to be studied in their context. Project success in the public sector and specifically public health projects is a relatively unexplored research area. The purpose of this study is to examine project managers’ views on success factors in public health projects in the public sector by finding out which prerequisites they believe are required for a project to be successful. A qualitative method has been used to answer the study’s questions. Semi-structured interviews were conducted with ten project managers who have experience of running public health projects in the public sector. The material has then been coded and analyzed through thematic analysis. The study results in two major themes: “The art of dialogue” and “The harsh reality”. “The art of dialogue” is about how the dialogue that the project manager conducts with politics and management, collaborators and the target group constitutes a large part of the project work but can save time in the long run and strengthen the project's results. "The harsh reality" is about how the dialogue needs to be supplemented with planning factors such as sufficient resources, clear goals and a plan for implementation in order for the project to be realized and the work maintained. These results indicate that a good understanding of politics and administration, a close collaboration with the target group as well as more systematized evaluation processes could facilitate the project manager in the work towards driving public health projects towards success and maintenance.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhälsan i Sverige har skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan användas för att minska skillnaderna i hälsa är att arbeta hälsofrämjande på lokal nivå. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetet med det folkhälsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. Metod: Till denna studie har använts en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar på att personalen överlag var positivt inställd till att arbeta med folkhälsoprojektet och till att försöka få in fungerande delar i ordinarie verksamhet. Personalen ser också till övervägande del positivt på den samverkan som finns. De hinder som finns, både på lång och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska. Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hälsa och en positiv syn på att arbeta hälsofrämjande. Det finns förutsättningar för folkhälsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken är en förutsättning för att hälsofrämjande arbete ska lyckas. Förbättrad samverkan kan leda till ännu bättre resultat genom inspiration och en underlättad arbetssituation. Tidsbrist och brist på resurser är det stora hindret för att projektet och en implementering av det ska lyckas. / Introduction: Despite the positive development of the Swedish public health, the difference in health between groups of people has increased since the 1980’s. One strategy that can be used to reduce the disparities in health is local health promotion. Purpose: The aim of the study is to find out how the employees experience working with a health promoting project and the thought that is that parts of the projects could be implemented in the ordinary work. Method: For this study has been used a qualitative approach where data collection occurred through interviews and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results show that the employees were mostly in favor of working with public health project and trying to get functioning parts into regular activities. The employees also find existing collaboration as something positive. Organizational issues are the main obstacle, both long term and short term. Conclusion: The employees have got an awareness of health and they have a positive approach to working with health promotion. There is potential for public health project to succeed if we consider each meeting place’s opportunities and needs. Collaboration is seen as positive, which is a prerequisite for health promotion to succeed. Improved collaboration can lead to even better results through inspiration and a facilitated work situation. Lack of time and resources is the main obstacle for the project and the implementation of it to succeed.

Denna avhandling undersöker tre statligt finansierade kampanjer mot human papillomvirus (HPV) i Sverige. Författaren visar att kampanjerna innehåller och artikulerar olika former av omsorg som inte är begränsade till att endast uppmana människor att ”ta hand om sig själva” eller ”bry sig om andra”. Istället studeras omsorg som något mångfasetterat och kontextuellt, och som något som innefattar såväl mänskliga som icke-mänskliga komponenter. I studien fokuserar författaren på hur aktörer möjliggör och problematiserar olika former av omsorg. Dessa aktörer inkluderar yrkesverksamma inom landsting som försöker kommunicera omsorg till tjejer och deras anhöriga, men också olika materiella ting, såsom en ”HPV-app”, en Facebook-kampanjsida och en vaccinationshusvagn. Kampanjmedia, intervjuer och textbaserade cancerberättelser analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv från fältet feministiska teknik- och vetenskapsstudier (STS). Studien är situerad till forskning kring omsorgspolitik inom teknik och vetenskap, och bidrar till diskussioner om tidsmässiga dimensioner av omsorg. I kampanjmaterialet som studeras dominerar ett fokus på omsorg som något som skall göras nu för att möjliggöra en hälsosam och lycklig framtid. Genom att använda sig av ett ”etiskt-politiskt” ställningstagande, och en analytisk ansats, där fokus ligger på att synliggöra marginella, frånvarande och alternativa omsorgsformer problematiserar författaren  sådana ”snabba” framtidsorienterade omsorgsvisioner enligt vilka omsorg ses som något som skall göras omedelbart i preventivt syfte. Detta görs genom ett synliggörande av ”långsammare” och sammanflätade ”omsorgstemporaliteter” som öppnar upp för osäkerheter, tveksamheter, obestämdheter samt för olika känslouttryck, och som möjliggör mer omsorgsfulla praktiker. / This dissertation examines three state-funded human papillomavirus (HPV) campaigns in Sweden. The author shows that they include and articulate a range of different forms of care that are not limited to just asking people to “take care of themselves” or “care for others”. Care is instead approached as a multilayered, contextual and contingent phenomenon, and as made by a heterogeneity of human and nonhuman components. The study shows how care is articulated by human actors such as county council professionals who try to communicate care to girls and their relatives, and by material devices like an “HPV app”, a Facebook campaign site and a vaccination trailer which enable, distribute and trouble different forms of care. Campaign devices and campaign media, interviews, and textual cancer narratives are analyzed using a feminist science and technology studies (STS) approach. The study is situated within feminist STS discussions on the politics of care in technoscience, and contributes to discussions on temporal dimensions of care. In the campaign material the study examines, there is a dominant focus on care as something that needs to be done now to enable a healthy and happy future. By working with an ethico-political and analytical standpoint that is focused on making present neglected, marginal, absent and alternative matters of care, the author disrupts and troubles such future-oriented visions of care as an “anticipatory immediacy” through a focus on other temporalities of care. These include slower, messier and folded temporalities which open up for uncertainties, hesitations, indeterminacies, a range of feelings, and for more caring articulations of what care is. / Prescriptive Prescriptions: Pharmaceuticals and "Healthy" Subjectivities