This thesis presents an inquiry into the concept and phenomena of content marketing and its corresponding market in Sweden by attending to its constituent practices. By adopting a practice based approach to markets, influenced by recent developments in economic sociology, it utilizes a constructivist  view of markets as constantly forming and emerging. This allows examination of a concept that is novel, ambiguously defined yet increasingly popular by focusing on its practical enactments along with actors' conceptions and ideas in order to study what constitutes content marketing. By archival analysis of trade media, examination of industry media and in-depth interviews with content marketing practitioners the paper highlights the formatting effect of ideas on practice, the existence of multiple and conflicting definitions and enactments of content marketing and the implications thereof. It also shows how different categories of content marketing practice are connected and interlinked, before arriving at a definition drawing on practitioners descriptions, enactments and ideas central to the market. The thesis contributes with an inquiry into content marketing where academic research is scant and also provides an empirical application of theory from the growing research tradition concerned with a practice approach to markets.

Sammanfattning Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras. Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten, avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen. Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av det enskilda fallet. / Abstract The protection for the employee’s personal integrity is a current subject where the technology development gives the employer increased possibilities to check upon the employee. Thereby the protection for the employee’s personal integrity is jeopardized. At present there is no special legislation of protection for the personal working life integrity and the Swedish legislation lacks a uniform definition of the concept personal integrity. It is unclear which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use and which protection the employee has for its personal integrity. The purpose with the essay is to find out which legal protections the employee on the Swedish labour market has for its personal integrity, which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use, and what the concept of good labour market practice means. In order to achieve the purpose a law dogmatic method is used, which means that current sources of law i.e. law text, preparation of law text, good practice from labour court and doctrine will be studied. The employer is given the possibility to take integrity sensitive actions, like control of the employee’s Internet- and e-mail use by virtue of the right to direct work, agreement, collective agreement or legislation. However, the possibilities are limited as the action must not go against good labour market practice. In order to decide what stands against good labour market practice the labour court does a weighing of interest. The employee’s interests of protection for its personal integrity are compared with the employer’s interests of control of the employee’s Internet- and e-mail use. Moreover, there must be a reasonable proportion between the objective and means for the control measure, therefore the trespass in the employee’s private life that the measure causes must stand in reasonable proportion to the employer’s aim with the control. In conclusion can be said that which control measures the employer can take and which protection the employee has for its personal integrity is a question that must be decided after assessment of every individual case.

<p>Sammanfattning</p><p>Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen</p><p>ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet</p><p>för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt</p><p>specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk</p><p>lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka</p><p>möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning</p><p>samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska</p><p>arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta</p><p>kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god</p><p>sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk</p><p>metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från</p><p>Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.</p><p>Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av</p><p>arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,</p><p>avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får</p><p>stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär</p><p>gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin</p><p>personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens</p><p>Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål</p><p>och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden</p><p>vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen.</p><p>Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd</p><p>arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av</p><p>det enskilda fallet.</p> / <p>Abstract</p><p>The protection for the employee’s personal integrity is a current subject where the technology</p><p>development gives the employer increased possibilities to check upon the employee. Thereby</p><p>the protection for the employee’s personal integrity is jeopardized. At present there is no</p><p>special legislation of protection for the personal working life integrity and the Swedish</p><p>legislation lacks a uniform definition of the concept personal integrity. It is unclear which</p><p>possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail</p><p>use and which protection the employee has for its personal integrity.</p><p>The purpose with the essay is to find out which legal protections the employee on the Swedish</p><p>labour market has for its personal integrity, which possibilities the employer has to take</p><p>control measures of the employee’s Internet- and e-mail use, and what the concept of good</p><p>labour market practice means.</p><p>In order to achieve the purpose a law dogmatic method is used, which means that current</p><p>sources of law i.e. law text, preparation of law text, good practice from labour court and</p><p>doctrine will be studied.</p><p>The employer is given the possibility to take integrity sensitive actions, like control of the</p><p>employee’s Internet- and e-mail use by virtue of the right to direct work, agreement,</p><p>collective agreement or legislation. However, the possibilities are limited as the action must</p><p>not go against good labour market practice. In order to decide what stands against good labour</p><p>market practice the labour court does a weighing of interest. The employee’s interests of</p><p>protection for its personal integrity are compared with the employer’s interests of control of</p><p>the employee’s Internet- and e-mail use. Moreover, there must be a reasonable proportion</p><p>between the objective and means for the control measure, therefore the trespass in the</p><p>employee’s private life that the measure causes must stand in reasonable proportion to the</p><p>employer’s aim with the control.</p><p>In conclusion can be said that which control measures the employer can take and which</p><p>protection the employee has for its personal integrity is a question that must be decided after</p><p>assessment of every individual case.</p>

This thesis takes an interest in how values attain a specific meaning in market reforms of welfare provision. The study builds on exploring how values are enacted rather than treating them as universal and stable. The aim of the thesis is to contribute conceptually to the understanding of how market-making activities in the welfare state bureaucracy handle the values at play in welfare reform. The empirical case is the governance of a so-called care choice system in a Swedish county council. The methodology for the study is “shadowing” of public officials working to formulate a so-called rulebook for care centres. The analysis describes how these officials handle a variety of values when designing the rulebook. How they choose to organize their work – the methods used to collect data about care centre performance, what governance tools they employ, how they arrange their work roles, and how they construct the rulebook – leads to value shifts and determines the meaning of values in practice. The officials’ work practice is political in the sense that it actively shapes the values enacted in the care choice reform. Therefore, it is of great importance to spur a broader debate about the organization of such governance practices, while there is a need to problematize simplistic images of what market reforms of welfare entails in practice. The thesis proposes that an “ecological” – i.e. a situated, reflexive, and malleable – approach to handling of contending values may contribute to such debates. / Avhandlingen intresserar sig för hur värden får sin praktiska innebörd i marknadsreformer av välfärdstjänster. Studien bygger på att undersöka hur värden blir lokalt iscensatta snarare än att behandla dem som universella och stabila. Syftet med studien är att utveckla begrepp för att förstå hur marknadsskapande styrning av välfärd hanterar de motstridiga värden som står på spel i välfärdsreform. Det empiriska fallet utgörs av styrningen av det s.k. vårdvalet i ett svenskt landsting. Metoden är ”skuggning” av tjänstemän som jobbar med att formulera en s.k. regelbok för vårdcentraler. Analysen beskriver hur dessa tjänstemän arbetar med att hantera olika typer av värden när de konstruerar regelboken. Hur de väljer att organisera sitt arbete – vilka metoder de använder för att samla in data om vårdcentralernas prestationer, vilka verktyg de använder för styrning, hur de ordnar sina arbetsroller, samt hur de konstruerar regelboken – leder till värdeförskjutningar och styr vilka uttryck de olika värdena får i praktiken. Tjänstemännens arbete är politiskt såtillvida att det aktivt formar de värden som får utrymme i vårdvalsreformen. Därför är det av stor vikt att skapa en bredare debatt kring organisering av sådan styrning, samtidigt som det kräver att man problematiserar förenklade bilder av vad marknadsreformer i välfärden betyder i praktiken. Avhandlingen föreslår att ett ”ekologiskt” – dvs. ett situerat, reflexivt och föränderligt – perspektiv på hanteringen av motstridiga värden i marknadsreformer kan bidra till en sådan debatt.