<p>Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle".</p><p>A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP).</p><p>MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent.</p><p>The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.</p>

Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle". A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP). MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent. The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.

Studien syftar till att undersöka ekologismen i den sociala rörelsen We Are What We Do, som försöker förverkliga samhälleliga förändringar genom kollektiva små handlingar. Genom en kvalitativ fallstudie analyserar författaren rörelsens strategier som ska inspirera och motivera människor att agera, hur den utnyttjar märke och marknadsföring för att mobilisera kollektiva handlingar och bygga en gemenskap, och rörelsens visioner i det subpolitiska sammanhaget. Studien har slutsatsen att We Are What We Do är ett uttryck av den reflexiva ekologismen, eftersom den utvecklar politik utanför den traditionella politiska arenan, samt syftar till att engagera nya aktörer och omfamnar självorganiserande och avcentraliserade utvecklingar. / This study aims to examine the environmentalism of We Are What We Do, a social change movement which aspires to making social impacts through aggregated individual actions. Through a qualitative single case study, the author analyses the movement’s strategies at inspiring and motivating people to take small actions, how it uses branding to mobilise collective actions and build a community, and the movement’s visions in the context of subpolitics. The study concludes that the We Are What Do embodies a reflexive form of environmentalism, as it chooses to deploy politics outside the conventional political arena, aims to engage new political agents and embraces self-organising and decentralised developments.

Miljöpartiet de Gröna är ett parti som på relativt kort tid etablerat sig i svensk politik. Mellan 1982 och 2013 har de antagit nio program som var och ett definierar vilken politik de velat föra vid respektive antagningstillfälle. Den här studien avser att undersöka på vilka sätt historia brukas i dessa program samt hur bruket förändras över tid. Studien är en kvalitativ textanalys som utgår från Karlssons typologi för historiebruk. Resultatet av undersökningen visar på ett utbrett pedagogisk-politiskt bruk och ett fåtal exempel på ideologiskt- existentiellt- och moraliskt bruk. Historia brukas framförallt i inledningen av stycken men även när den egna rörelsen ska beskrivas. Programmen bär spår av sin samtid och det finns trender i hur vissa historiebruk till- och avtar där det tydligaste är en ökning av ideologiskt historiebruk i de två yngsta programmen.

Solidaritet med djur är en av hörnstenarna i Miljöpartiets gröna ideologi och partiet uppfattas ofta som mer djurvänligt än andra riksdagspartier. Den här uppsatsen analyserar hur partiets djursyn artikuleras utifrån tre diskurser: djurskydd, ekologism och djurrätt. Uppsatsen har också ett kritiskt djurrättsligt perspektiv och intresserar sig för vilka möjligheter och hinder för djurens frigörelse som finns i partiets djurpolitik. Slutsatsen är att djurskyddsdiskursen är dominerande i Miljöpartiet men att partiet problematiserar dagens djurskyddslagstiftning och vill se ett ”verkligt djurskydd”. Det finns också en tendens till att djurskyddsdiskursen i kombination med den ekologiska diskursen håller tillbaka djurrättsdiskursen som är i det närmaste osynlig. I en avslutande reflektion föreslås att djurrättsrörelsen ska bli tydligare i sin kritik mot Miljöpartiets och samtidens intresse för närproducerat, kravmärkt och ekologiskt kött, samt att ekologismens djursyn behöver utmanas i högre grad. / Animal solidarity constitutes one of the cornerstones of the Green Party's ideology, and the party is often perceived as more animal friendly than other parties in the Swedish parliament. This thesis analyzes how the Green Party's perspective on animals are articulated through three discourses: animal welfare, ecology, and animal rights. Furthermore, the thesis utilizes a critical perspective and tries to discern opportunities and obstacles for animal liberation within the party's animal politics. The conclusion is that the animal welfare discourse is the dominating perspective within the Green Party, but also that the party problematizes the current animal welfare in their strive for "real animal welfare". There is also a tendency for the animal welfare discourse, combined with the ecology discourse, to obscure the animal rights discourse, the latter being more or less invisible. In a final reflection it is suggested that the animal rights movement should be more explicit regarding its criticism against the Green Party's and the contemporary's interest in local produce, KRAV-labeling, and organic meat, as well as the need to challenge the animal views of ecology to a greater extent.

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen. I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen. Aktörerna är Mohawkindianen Tom Porter samt Förenta Nationernas tre styrdokument: Riodeklarationen, Agenda 21 samt Skogsprinciperna, och de är båda deltagare i den globala miljödebatten. Deras relation till naturen kommer även att sättas i relation till världsbilder och kulturella kontexter samt förståelse kring texternas uppkomst. Resultatet visar att de två aktörernas relation till naturen och världsbilder i stort sett är varandras motsatser, vilket kan förstås utifrån bakgrunden till respektive kulturella kontexter där skapelseberättelsen och den vetenskapliga revolutionen är av betydelse. Även orsaken till texternas uppkomst utgör skillnader som bottnar i hur människans relation till naturen gestaltar sig.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today. Furthermore, the study intends to determine how much they have changed and if there are any common features in the development. The method used consists of a quantitative approach with a minor qualitative streak and the material includes the four parties principalprograms from 1990 until today. In the quantative part I chose to count an amount of value-related words with connection to the four categories of socialism, feminism, ecologism and the democratic ideal. With the ideological refinement of Ball and Dagger as a frame of reference i chose a big amount of words, in which case the qualitative approach constituted as a failsafe in order to determine every words accuracy. The research shows that my original hypothesis is only partly correct. The degree of modernization seems to be depending on whereas the party was founded before or after the collapse of the Berlin wall. The fact that the three Scandinavian parties all show a positive modernization in comparison to their Finnish counterpart supports that. The study also reveals that the Finnish party, without consideration of modernism/traditionalism, changes the most during the period and the Danish party changes the least. The main feature of the Scandinavian parties is the decline of socialistic ideas in comparison to their Finnish equivalent.