Abstract The general purpose of this study is to look at what four different Swedish newspapers reported about the Berlin walls fall. The newspapers chosen for the study are Ny Dag, Arbetet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The method used is a qualitative method while analyzing newspaper materials. This is accomplished by using four different questions. What was the reaction? What was the predicted future? How the magazines opinion is shown through their general ideological believes? Was the Berlin walls fall viewed as a threat? The general reaction was a euphoric feeling and a new time for Europe. The future talks centered on the uniting of the two Germanys and why this should or shouldn’t happen. The political messages were different in every newspaper. Svenska Dagbladet went hard against communism while Ny Dag defended it. Arbetets reporting was milder and Dagens Nyheter tried to play both sides. The newspapers did report about a threat perspective and it was about the relationship between superpowers and the impending question about immigrants from DDR. The threat perspective was lowering while a peace perspective was rising.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter. Resultatet visar bland annat att de läroböcker som publicerats före 1989 har en mer politisk prägel i sina texter än de läroböcker som finns efter 1989. Ett tydligare ställningstagande för en viss politisk åskådning finns också i läroböckerna innan Berlinmurens fall. De läroböcker som är skrivna efter murens fall har förvisso också en viss politisk prägel men den är inte lika tydlig.

Det är nu 55 år sedan byggnationen av Berlinmuren påbörjades. I en värld där miljoner människor är på flykt från krig, orättvisor och elände är händelserna kring då Berlin delades upp av en mur högaktuella. Den 13 juli 2015 skrev Dagens Nyheter om den rådande flyktingströmmen till Europa från Syrien och kringliggande länder. Rubriken löd då: ”Ungern har påbörjat stängsel för att hindra immigranter”. Berlinmuren byggdes för att försöka få bukt på en okontrollerad massflykt från öst till väst. En sådan massflykt upplever vi även idag. Hur beskrevs 1961 beslutet i media om att uppföra en mur som skulle hindra människor från att ta sig till friheten och vilken information fick egentligen samtidens människor när de läste dagstidningen till morgonkaffet?

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today. Furthermore, the study intends to determine how much they have changed and if there are any common features in the development. The method used consists of a quantitative approach with a minor qualitative streak and the material includes the four parties principalprograms from 1990 until today. In the quantative part I chose to count an amount of value-related words with connection to the four categories of socialism, feminism, ecologism and the democratic ideal. With the ideological refinement of Ball and Dagger as a frame of reference i chose a big amount of words, in which case the qualitative approach constituted as a failsafe in order to determine every words accuracy. The research shows that my original hypothesis is only partly correct. The degree of modernization seems to be depending on whereas the party was founded before or after the collapse of the Berlin wall. The fact that the three Scandinavian parties all show a positive modernization in comparison to their Finnish counterpart supports that. The study also reveals that the Finnish party, without consideration of modernism/traditionalism, changes the most during the period and the Danish party changes the least. The main feature of the Scandinavian parties is the decline of socialistic ideas in comparison to their Finnish equivalent.