Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har.

I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing. Vi har undersökt 202 texter och har här gjort ett urval på 84 texter, som vi anser representera övrigt undersökt material. Vi har gjort en kvalitativ analys på materialet. Resultatet pekar på att Östgöta Correspondenten år 1933 och främst 1938 visar upp sympatier till Nazityskland i sin rapportering, att tidningen år 1938 genomgående präglas av en nazistisk agenda samt att tidningen är okritisk i sitt användande av nazistisk propaganda, som tidvis används som källa. Slutsatsen är därför att Östgöta Correspondenten under undersökta år visar upp tydliga nazistiska tendenser och att detta utvecklats till att bli än mer påtagliga år 1938.

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna. Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet. Denna del är indelad efter de teman som primärmaterialet är ordnat i; lärarinneideal, lärarinnors leverne och lärarinnors fritid. Dessa ställs sen mot varandra för att se likheter och skillnader. Resultaten jag kommit fram till är att ideal som att lärarinnorna skulle arbeta nitiskt och troget är gemensamma för båda perioderna. Kallet till yrket och att undervisa med kärlek likaså. Skillnaderna ligger i synen på moderlighet och gudfruktan. Lärarinnornas bostäder och skolsalar var undermåliga under båda tidsperioderna. Lönen, sjukpengen och ålderdomsunderstödet var lågt men ökade något till 1910-1911. Vad som ansågs lämplig för lärarinnor att sysselätta sig med på fritiden var sig likt under de båda perioderna. Sysselsättningar som att fortsätta utbilda sig, engagera sig i samhället och i sina rättigheter och sköta sitt hem och sig själv är de som står i fokus. Den övergripande utvecklingen som skedde var att lärarinnorna började oranisera sig och se sig mer som en gemensam kår, oavsett i vilket del av skolväsendet de undervisade. Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet; som bygger på att manligt och kvinnligt bör hållas isär och att mannen är normen i denna hierarki; var genomgående i tidningen, i såväl synen på idealen för lärarinnan själv som hennes undervisning och fritidssysselsättning och samhällsplats. Till sist följer förslag på vidare forskning.

Abstract The general purpose of this study is to look at what four different Swedish newspapers reported about the Berlin walls fall. The newspapers chosen for the study are Ny Dag, Arbetet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The method used is a qualitative method while analyzing newspaper materials. This is accomplished by using four different questions. What was the reaction? What was the predicted future? How the magazines opinion is shown through their general ideological believes? Was the Berlin walls fall viewed as a threat? The general reaction was a euphoric feeling and a new time for Europe. The future talks centered on the uniting of the two Germanys and why this should or shouldn’t happen. The political messages were different in every newspaper. Svenska Dagbladet went hard against communism while Ny Dag defended it. Arbetets reporting was milder and Dagens Nyheter tried to play both sides. The newspapers did report about a threat perspective and it was about the relationship between superpowers and the impending question about immigrants from DDR. The threat perspective was lowering while a peace perspective was rising.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ”neutral” och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut.

The newspaper press is in a state of flux, reflecting both technological, cultural, economic and political changes. The digitization of the media is expected to bring about major changes in the media landscape and many are predicting the demise of the traditional newspaper. However, the media landscape has always been in transition and the press has always had to adapt to new competing media as well as new economic circumstances. The focus of this study is on the meaning production of newspapers and the overarching question is how, at different times, newspapers have marketed their products, communicated their identities and legitimated their privileges. The purpose of this dissertation is to investigate the self-images of local newspapers in a historical perspective. It contributes to the study of the media history of the press by investigating how four local newspapers in the county of Gävleborg in Sweden have formulated and communicated their self-images over time. Self-image is defined broadly and contains different meanings of, and aspects on, the concept of newspaper. A common feature of the texts included in the empirical material of this study is that they, in different ways, describe what the newspaper is, what it does, how and/or why. The period studied comprises ninety years, from 1920 and the time of the modernisation of the Swedish press after the First World War, until 2010 and the changing media landscape of today. The overarching questions for this study are: (1) What aspects of newspaper (institution or individual newspaper, opinion making or news reporting, the organisation or the audience) have been emphasised in the meaning production at different times? (2) What differences and similarities are there between the different newspapers regarding the self-images? (3) How have the self-images changed over time? The study concludes with a historical periodisation covering the most important changes in the self-images. The period studied is divided into four sub-periods in which different aspects of newspaper have been prominent in the self-images: (1) Mobilization (1920-1945). The newspapers are described primarily as a means of political mobilization and the medium is understood as a political tool or weapon. (2) News reporting (1935-1965). The newspapers (and their supporting technologies, especially the teleprinter) are characterised as a fast and technologically sophisticated media between the readers and the world beyond the local. (3) Critique (1965-1995). The local newspapers portray themselves as scrutinizers of the local governments and others in power. (4) Construction (1995-2010). The newspapers start to describe themselves as constructors and maintainers of local communities and identities. In a globalized and boundless world, the local newspapers provide their readers with a sense of place and community. The overall conclusion of this dissertation is that the self-images of the local press has undergone significant changes in the period studied. What the press – according to itself – is, what it does, how and why, and to whom, are questions that have received very different answers at various moments in history.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.

No description available.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat.  I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys.  Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod.  Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.