Kamratposten is a swedish magazine aimed at youth aged 8-14. They write about almost everything that concerns youth, all the way from dealing with loneliness to animals and celebrities. This study concentrates at how they write about love. With a qualitiative narrative analysis of the 12 articles that concerns love from the 2013 issues of Kamratposten, I have tried to answer the questions: - What narratives about love are being constructed in Kamratposten 2013? - How do they construct males, females and gender in their articles about love? What I found was that the hetero normativity, or the heterosexual matrix as Judith Butler calls it, was very strong in the articles. Only 1 out of 12 articles concerned homosexual love and none mentioned other sexual orientations. There is also a strong division with girls and boys, whom are often separated through their relationships as lovers or friends. A girl friend is not the same as a boy friend. This is a narrative about what Yvonne Hirdman (2001) calls the first rule of manliness: A man is not a woman. (s. 48) Besides from that, the gender roles constructed in Kamratposten is not very traditional nor stereotypical, with boys being sensitive and lost and girls being active and experts. On one hand, Kamratposten’s stories about love constructs a traditional picture about love and boys and girls, with heterosexual relationships as the norm, and on the other hand they are telling a story about norm breaking gender roles.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat.  I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys.  Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod.  Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

No description available.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys. Teorier som använts i analysen grundar sig i agenda-settingteori och i nyinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att familjecentraler som idé är omtolkningsbart vilket resulterat i en omfattande översättningsprocess. I den processen har socialtjänstens roll varit decimerad, vilket avspeglas i det utrymme som socialtjänsten ges på familjecentralerna där deras roll definieras av andra professioner än de själva. Det som gör att familjecentralerna kommer att etableras är en kritik mot och från barnhälsovården rörande relationen med socialtjänsten. Detta ackompanjeras av en ökad oro för föräldraskapet samt ökade krav på billigare och bättre verksamheter inom den offentliga sektorn. Dock får familjecentralsetableringen ett abrupt avbrott i och med att studier lyfts fram som indikerar att det finns bristande kunskaper rörande familjecentralernas effekt, vilket skapar hinder för nyetableringar. Detta medför inte att befintliga familjecentraler läggs ner vilket kan förstås i att familjecentralspolicyn visar en hög grad av institutionalisering, en stark förgivettagen tro på familjecentralerna, där dessa upphör att behöva legitimeras i form av problemadressering och resultat. / This bachelor thesis focuses on the establishment process of family centers in Jönköping municipality, Sweden. The purpose of this case-study is to examine on which terms the establishment of family centers can be understood aiming for the creation of in-depth knowledge about establishment processes in social work. Data has been collected via semi-structured interviews and via open records. The data has been analyzed via ad-hoc analyses inspired by cases study analyses. Theoretical framework used in the study is Kingdon’s agenda setting theory and neo-institutional organization theory. The study presents that family centre policy is highly interpretable and therefore has been a case of policy translation, which has resulted in a decimated part for the social services in the family centers, highly defined by other professions. The establishment of family centers is a result of a critique aimed against and from the child health care services, accompanied with an increased worry for parenthood and demands for more economically efficient function within the public sector. The process is interrupted by studies that indicate insufficient knowledge about the efficiency of the family centers. However this doesn’t result in closure of family centers because the function has reached a high degree of institutionalization, where it is legitimized by presumptions and beliefs rather than results and problem addressing.

The aim of this analytical research is to find out if there is a difference in how many articles that were published regarding the ministers Maria Borelius, Cecilia Stegö Chilò, Tobias Billström and Anders Borg, during the period 6/10 - 6/12 2006 in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study also aims to examine if there is a difference in how the ministers are framed and portrayed in a selection of the articles. The study combines both quantitative and qualitative methods. Initially, articles were gathered from Mediearkrivet Research Retriever. Then, a selection of the empirical data was analyzed qualitative from the theoretical perspectives of the framing theory and the agenda-setting theory, with a tool of analysis from Bromander (2012). The empirical material consists of 12 published news-articles from two of the most powerful public newspapers in Sweden: Aftonbladet and Dagens Nyheter. The result shows that there is a difference in the number of published articles regarding the female ministers, compared with the male ministers. It also confirms previous research that female and male politicians’ frames and describes differently: the female ministers are more often described as liars and portrayed next to their families. The articles regarding the female ministers are more likely to investigate their private life, while the articles about the male ministers only refers to their professional life as politicians.