Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka de erfarenhetersom medlemmar i fangemenskaper fått genom sitt deltagande i dessagrupper, med ett specifikt fokus på fanfiction. Den underliggande avsiktenär att dra lärdom av dessa upplevelser, och att utifrån dem utforma ettantal riktlinjer som biblioteken kan använda i den läsfrämjandeverksamheten. Metoden som använts är netnografi, ett etnografiskttillvägagångssätt som används på internet. Det empiriska materialet somanvänts i studien kommer från diskussioner i forum och från blogginlägg. Materialet har därefter analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.Resultatet visar att gemenskap, deltagande, engagemang ochfördjupning är viktiga aspekter, men även att det förekommer mångafördomar kring fangemenskaper och fanfiction

The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.

True crime has established itself as a genre with a huge amount of dedicated viewers worldwide,and has gone from ”trash culture” to big, Emmy award-winning productions. Consumers of thegenre has evolved from passively watching the series on the couch, to actively getting engaged in thecase over internet forums as ”digital detectives”. In combination with the technological developmentand the growth of the media, including the shift in power this has contributed to, we now face newchallenges that society has not yet been able to address. The genres influence on its consumers iswidely debated, as is the influence of today’s media climate on our perception of the world, andstudies that address why we expose ourself to this type of content have been written about anddocumented in numerous ways. However, there is no account of the consumers’ own understandingof the relationship between the media, increased opportunities of communication and the genres'growing popularity. This study aims to investigate how today’s media climate and the digital culturewe live in have contributed to the phenomenon that true crime is, and what factors causethe consumers to evolve from passive to active. The documentary Making a Murderer serves asbasis for the study, it is available in two seasons and depicts the murder of Teresa Halbach.To fulfill the purpose of the study, a qualitative method approach was used. As part of the pilotstudy a focus group was conducted, which was then supplemented with personal interviews. Thedata that emerged in these studies were processed and analyzed thematically with the support of thedocumented theories. From the themes and patterns that were developed, conclusions could bewritten, the sub-questions could be answered and the purpose of the study was fulfilled. I came tothe conclusion that mediatization and convergence culture can be assumed to play a major part inthe emergence of digital detectives, as well as in the development of a relatively new form of spoilerculture in which collective intelligence is used to reform society. Furthermore, I found a concernamong the consumers about how dangerous it can be if media and civilians act as judges insociety, and how the possible lack of source criticism can affect the public’s perception of the world.In order for consumers to evolve from passive to active, and for them to be affected on an emotionallevel, a real and detailed picture of the case needs to be portrayed, with socio-economic factors aswell as an insight into the protagonist’s life.

This study examines how journalists view the impact of podcasts on traditional radio, with focus on the growing popularity of podcasts and their influence in the radio industry. The study uses a qualitative research method with semi structured interviews with journalists who have experience with both radio and podcast. Throughout the interviews where five central themes identified:  Podcast as an opportunity and challenge Changed listening behaviorAdaptation and restructure of radio production Continued relevance of traditional radio  The future for radio and podcast  The results show that while podcasting offers new possibilities for content creation and audience engagement, it also presents challenges for traditional radio, especially when it is about keeping the audience and adapting to a changing media landscape. The study contributes with insights into how the radio industry evolves alongside digital trends and changes listening preferences, and how the professionals in the field handles the integration of traditional and new media forms.  This research is of importance to understand convergence culture in media and medialization theory, by exploring the relation between traditional radio and podcasts. The study also gives deeper insight into how media landscape affects producers and consumers of contents, it also emphasizes the need of flexibility and innovation in traditional radio to compete and coexist with the growing podcast industry.

<p>Validerat; 20130612 (global_studentproject_submitter)</p>

Populärmusiken existerar idag på sociala medieplattformar där vem som helst kanuttrycka sig – och använda sig av alla andras material. Studien berörmeningsskapande inom konvergenskulturen kring det australienska bandet KingGizzard &amp; The Lizard Wizard. Arbetet fokuserar på rörlig bild och musik inomden kulturella kontexten. Syftet med studien är att bidra med förståelse för hurmedieproduktioners kommunikationssätt samspelar och formas av nämndakonvergenskulturen. Studien gjordes genom multimodala analyser avaudiovisuellt material på en remix av ett fan till bandet samt material från bandetsjälva. Resultatet visade att betydelsepotentialen är kopplat till teman omdigitalisering och undergång som inbjuder fans till att vara med och delta.

Dagens ungdomar idag präglas starkt av konvergenskulturen och deltagarkulturen och deras medievanor har ökat under åren. Företag som inriktar sig på denna målgrupp behöver anpassa sig till deltagarkulturens egenskaper och krav för att bibehålla sina kunder inom denna målgruppen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett företag kan anpassa sig till deltagarkulturen och ungdomarnas medievanor. Uppsatsen undersöker företaget SVT och hur de gjort för att anpassa sig till den deltagande kulturen. Genom en observation och tre kvalitativa intervjuer har författaren samlat in allt resultat som kan ställas mot teorin i diskussionen. Resultatet visar att SVT arbetar mot att anpassa sig till deltagarkulturen via deras Projekt Z, där de arbetar med att kommunicera med målgruppen: generation Z, samt samlar in material från dem för att kunna skapa framtida tv-program som är anpassade efter ungas behov och önskningar.Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, uppfylla behoven hos deras målgrupp och fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen. / Today's youth today are strongly influenced by the convergence culture and participatory culture and their media habits have increased over the years. Companies focusing on this target group needs to adapt to the participant culture's characteristics and requirements to maintain their customers within this target group.The purpose of the essay is to investigate how a company can adapt to the participatory culture and the youth's media habits. The essay explores the company SVT and how they did to adapt to the participating culture. Through an observation and three qualitative interviews, the author has collected all the results that can be put against the theory in the discussion. The result shows that SVT works to adapt to the participant culture through their Project Z, where they work with communicating with the target group: generation Z and collecting material from them to create future television programs adjusted to the needs and wishes of young people.The conclusion of this study showed that if a company is to adapt to the participant culture, they must first get an understanding of what convergence and participatory culture means and what requirements their target group demands from them. The company must adapt to the high level of participation, meet the needs of their target audience and focus on working on their relationship with the target audience.

No description available.

As illustrated by the Netflix special Bandersnatch as a cultural phenomenon, the purpose of this study was to analyze how "new" storytelling forms exist in today's convergence culture. This was done by a discursive case study about TV-critics' reception of Bandersnatch, along with smaller comparative discourses covering both relatively traditional film and TV organizations within the media industry, as well as an online forum. Therefore, it was demonstrated how the convergence culture expanded the expression of interactive content. Themes inspired by the reviews included the categorization of Bandersnatch as a media product. The technological aspects of interactive elements were furthermore used in the analysis of the result. Moreover, this was discussed in relation to theories of design and convergence culture. Finally, the results of the study indicated that Netflix's Bandersnatch was compared to both analogue and digital media products. The film's technological aspects were considered to detract from the storytelling experience of a movie, but rather it generated the type of entertainment found in a video game. An insecurity of the future of film as an artform and a dilution of traditional ownership roles also emerged, as the viewer's control continued to be discussed, not only in relation to Bandersnatch, but also to the overall interactive and participatory digital media landscape. / Belyst av Netflix-specialaren Bandersnatch som ett kulturellt fenomen var syftet med denna studie att analysera hur "nya" berättarformer existerar i dagens konvergenskultur. Detta gjordes genom en diskursiv fallstudie om TV-recensenters mottagande av Bandersnatch, ihop med mindre jämförande diskurser som behandlade relativt traditionella film- och TV-organisationer inom mediebranschen samt ett onlineforum. Därmed påvisades också hur konvergenskulturen vidgade uttrycket av interaktivt innehåll. Teman inspirerade av recensionerna inkluderade exempelvis kategoriseringen av Bandersnatch som medieprodukt. De teknologiska aspekterna av interaktiva element användes vidare i analysen av resultaten. Ytterligare diskuterades detta i relation till teorier om design och konvergenskultur. Slutligen indikerade studien att Netflix Bandersnatch jämfördes med både analoga och digitalamedieprodukter. Filmens teknologiska aspekter ansågs förminska berättarupplevelsen som film, men skapade snarare en typ av nöje som återfanns i TV-spel. En osäkerhet om framtiden av film som en konstform uppdagades också, medan tittarens kontroll fortsatte att diskuteras, inte bara i relation till Bandersnatch, utan också i förhållande till helheten av det interaktiva och deltagande digitala medier-landskapet.