<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder</p><p>i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta.</p><p>För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:•Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?•Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?•Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta. För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ”Min önskedag”. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar. Textanalysen har fördjupats med hjälp av enkäter och intervjuer. Våra resultat visade att elevtexterna till övervägande delen var starkt influerade, till såväl innehåll som form, av de TV-program, filmer och datorspel eleverna konsumerade på fritiden. Utifrån resultaten diskuteras behoven hos såväl skola som enskilda lärare att upprätta strategier för att hantera utvecklingen av elevernas textorienterade aktiviteter på fritiden i form av mediekonsumtion och dator- och TV-spelande.

Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat. / Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.

Dagens ungdomar idag präglas starkt av konvergenskulturen och deltagarkulturen och deras medievanor har ökat under åren. Företag som inriktar sig på denna målgrupp behöver anpassa sig till deltagarkulturens egenskaper och krav för att bibehålla sina kunder inom denna målgruppen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett företag kan anpassa sig till deltagarkulturen och ungdomarnas medievanor. Uppsatsen undersöker företaget SVT och hur de gjort för att anpassa sig till den deltagande kulturen. Genom en observation och tre kvalitativa intervjuer har författaren samlat in allt resultat som kan ställas mot teorin i diskussionen. Resultatet visar att SVT arbetar mot att anpassa sig till deltagarkulturen via deras Projekt Z, där de arbetar med att kommunicera med målgruppen: generation Z, samt samlar in material från dem för att kunna skapa framtida tv-program som är anpassade efter ungas behov och önskningar.Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, uppfylla behoven hos deras målgrupp och fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen. / Today's youth today are strongly influenced by the convergence culture and participatory culture and their media habits have increased over the years. Companies focusing on this target group needs to adapt to the participant culture's characteristics and requirements to maintain their customers within this target group.The purpose of the essay is to investigate how a company can adapt to the participatory culture and the youth's media habits. The essay explores the company SVT and how they did to adapt to the participating culture. Through an observation and three qualitative interviews, the author has collected all the results that can be put against the theory in the discussion. The result shows that SVT works to adapt to the participant culture through their Project Z, where they work with communicating with the target group: generation Z and collecting material from them to create future television programs adjusted to the needs and wishes of young people.The conclusion of this study showed that if a company is to adapt to the participant culture, they must first get an understanding of what convergence and participatory culture means and what requirements their target group demands from them. The company must adapt to the high level of participation, meet the needs of their target audience and focus on working on their relationship with the target audience.

The study researches the media habits and attitude of the Swedish youths toward the Swedish film industry. By using official sources and literature about the Swedish film industry and media statistics it becomes clear that Swedish film attracts a minority of the Swedish cinema attenders, and that the media habits of the Swedish youths favors foreign movies. It becomes clear that youths have a relatively negative attitude towards Swedish movies, which is seen as dull in comparison to foreign movies.

Tillgängligheten av sociala medier (SM) och ökningen av användandet har bidragit med konsekvenser som påverkar användarna negativt. Som konsekvens är det vanligt att användare försöker minska sin användning av sociala medier på egen hand genom att radera applikationer eller försöka avstå från att använda sina SM. För att minska stressen, behovet och den tid som användare spenderar på sina SM har de aktiverat digitala interventioner (DI) i sina smarttelefoner. DI i smarttelefonen är ett verktyg som är tänkt att upplysa och förhindra att användaren utför ett beteende som den vill motverka. I studien har upplevelser av att använda DI i smarttelefoner vid sociala medieanvändning undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. I slutsatsen presenteras insikter om att användare upplever att DI kan vara ett bra hjälpmedel för förändring av sociala medievanor, men utmaningen är att det huvudsakliga ansvaret ligger på användaren. DI kan behöva erbjuda mer stöd för att undvika att deras användare faller tillbaka i osunda sociala medievanor. I studiens slutsats presenteras fem insikter om hur DI kan stödja användare till förändring av sociala medievanor. / The availability of social media (SM) and the increase in its usage have contributed to negative consequences affecting users. As a result, it is common for users to attempt to reduce their social media usage on their own by deleting applications or trying to abstain from using their SM. To reduce stress, the need, and the time spent on social media, users have activated digital interventions (DI) on their smartphones. DI on smartphones is a tool intended to inform and prevent the user from engaging in a behavior they wish to counteract. This study examined the experiences of using DI on smartphones in relation to social media usage through a qualitative interview study. The conclusion presents insights that users perceive DI as a helpful tool for changing social media habits, but the challenge lies primarily with the user. DI may need to offer more support to prevent their users from relapsing into unhealthy social media habits. The study's conclusion presents five insights on how DI can support users in changing their social media habits.