<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder</p><p>i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta.</p><p>För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:•Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?•Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?•Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon. Den andra sidan är att de själva vill kunna styra när och var de skall använda medierna. Här har Internet öppnat upp en helt ny möjlighet som ungdomarna gärna utnyttjar. Dagens ungdomar vill inte ägna sig åt något som inte intresserar dem eller är ett måste att lära sig. Den samhällsrelevanta kunskapen värderas avsevärt mycket högre än underhållningsfakta. För att kunna sammankoppla båda sidor av detta verkar många börja leta efter kunskap i underhållningsprogram och tycker att dessa kan vara lärorika.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ”Min önskedag”. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar. Textanalysen har fördjupats med hjälp av enkäter och intervjuer. Våra resultat visade att elevtexterna till övervägande delen var starkt influerade, till såväl innehåll som form, av de TV-program, filmer och datorspel eleverna konsumerade på fritiden. Utifrån resultaten diskuteras behoven hos såväl skola som enskilda lärare att upprätta strategier för att hantera utvecklingen av elevernas textorienterade aktiviteter på fritiden i form av mediekonsumtion och dator- och TV-spelande.

Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat. / Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.

Dagens ungdomar idag präglas starkt av konvergenskulturen och deltagarkulturen och deras medievanor har ökat under åren. Företag som inriktar sig på denna målgrupp behöver anpassa sig till deltagarkulturens egenskaper och krav för att bibehålla sina kunder inom denna målgruppen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett företag kan anpassa sig till deltagarkulturen och ungdomarnas medievanor. Uppsatsen undersöker företaget SVT och hur de gjort för att anpassa sig till den deltagande kulturen. Genom en observation och tre kvalitativa intervjuer har författaren samlat in allt resultat som kan ställas mot teorin i diskussionen. Resultatet visar att SVT arbetar mot att anpassa sig till deltagarkulturen via deras Projekt Z, där de arbetar med att kommunicera med målgruppen: generation Z, samt samlar in material från dem för att kunna skapa framtida tv-program som är anpassade efter ungas behov och önskningar.Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, uppfylla behoven hos deras målgrupp och fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen. / Today's youth today are strongly influenced by the convergence culture and participatory culture and their media habits have increased over the years. Companies focusing on this target group needs to adapt to the participant culture's characteristics and requirements to maintain their customers within this target group.The purpose of the essay is to investigate how a company can adapt to the participatory culture and the youth's media habits. The essay explores the company SVT and how they did to adapt to the participating culture. Through an observation and three qualitative interviews, the author has collected all the results that can be put against the theory in the discussion. The result shows that SVT works to adapt to the participant culture through their Project Z, where they work with communicating with the target group: generation Z and collecting material from them to create future television programs adjusted to the needs and wishes of young people.The conclusion of this study showed that if a company is to adapt to the participant culture, they must first get an understanding of what convergence and participatory culture means and what requirements their target group demands from them. The company must adapt to the high level of participation, meet the needs of their target audience and focus on working on their relationship with the target audience.

Anchored in affect theory, how power is understood through feelings rather than logic (Schaefer 2016), and civic imagination, the desire to create shared spaces to communicate hopes for the future (Jenkins, Peters-Lazaro &amp; Shresthova 2020, s. 183), this paper aims to discuss two questions: How are political and/or social messages reproduced in entertainment media? What effect does it have to implement political messages and/or social issues in entertainment related media content?  Two music videos from Taylor Swift’s discography will be analyzed through a multimodal analysis: The man (2020), which addresses the gender equality issue, and You need to calm down (2019), which addresses hatred directed towards the HBTQ+-community. Edutainment, education through entertainment, is understood to be a good way of achieving attitude changes in society, since it targets the audience’s emotions rather than their rational mind, which is a more effective way to create engagement (Usdin, Scheepers, Goldstein &amp; Japhet 2005). The media habits of younger generations are understood to adhere foremost to the individual’s interests, and media content is evaluated by its ability to entertain or its use for personal development (Boczkowski, Mitchelstein &amp; Matassi 2018; Galan, Osserman, Parker &amp; Taylor 2019).     This paper concludes that infotainment/edutainment imitates current discourses as well as challenge these from the perspective of civic imagination and the thought of a better future, with the help of storytelling through characters that are meant to evoke interest and engagement through emotions. / Med resonemang förankrade i affektteori, att makt upplevs och förstås genom känslor (Schaefer 2016), och begreppet civic imagination, strävan efter att skapa gemensamma utrymmen för att diskutera möjliga framtider (Jenkins, Peters-Lazaro &amp; Shresthova 2020, s. 183), ämnar uppsatsen undersöka två frågor: Hur reproduceras politiska och/eller sociala budskap i nöjesmedia? Vilken effekt uppnås av att implementera politiska budskap och/eller sociala frågor i nöjesrelaterat medieinnehåll?   Med multimodal analys som metod analyserar uppsatsen två musikvideor från Taylor Swifts katalog: The man (2020) och You need to calm down (2019) som behandlar jämställdhetsfrågan respektive hat mot HBTQ+-rörelsen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består i edutainment, kunskapsförmedling via underhållning, som Usdin, Scheepers, Goldstein och Japhet (2005), menar är ett bra sätt åstadkomma en attitydförändring i samhället, då det spelar an på mediekonsumenternas känslor istället för att presentera fakta och argument. En förståelse för dagens medievanor hämtas från Boczkowski, Mitchelstein och Matassi (2018) och Galan, Osserman, Parker och Taylor (2019), som beskriver att mediekonsumtion utgår från individens intressen och bedöms efter sitt underhållningsvärde och utvecklingsvärde.    Uppsatsen landar i förståelsen att infotainment/edutainment spelar an på befintliga diskurser, och utmanar dessa med hjälp av civic imagination för att introducera en alternativ, bättre värld, genom att berätta berättelser genom karaktärer för att engagera mediekonsumenternas känslor.

Spain is a popular residence for Swedish lifestyle migrants. One of the largest groups among these migrants consist of retirees, seeking sun, an improved lifestyle and lower cost of living. Costa del Sol, is among the most cherished places to move to, where swedes reside alongside Brits, Germans and other Scandinavians. Here you can find Swedish doctors, a Swedish school and several Swedish media outlets. Prior studies have found these migrants to maintain strong connections to their home countries, maintaining habits and way of life – with little or no integration to Spanish society.  Where previous research has answered questions about integration and transnationalism, this study contributes to an understanding of the role of media. Using a qualitative interview-based methodology, it regards media use among Swedish retirees residing permanently on Costa del Sol – aiming to explain motivations and disclose reasons behind habits. Nine interviews were conducted through a lens of Uses &amp; gratification theory. The interviews regarded their media consumption of various outlets, including news media and entertainment media in various languages, as well as local news media in Swedish found on Costa del Sol. Additional contextualization and compilation of previous research provided further comprehension of Swedish society in southern Spain.  Results found that keeping up with daily events in Sweden is a core motivation for media consumption. Staying informed about your home country was found to be considerably more important than the new one, apart from local news consumption. Media consumption achieves multiple gratifications, motivating an overall high consumption of many different media outlets. Several sub-themes were discovered and categorized within McQuail:s Uses &amp; gratification definitions of entertainment, social relation, identity and surveillance. These were interpreted, analyzed and compared to previous research.