Under slutet av 1900-talet upplevde Sverige sociala förändringar inom samhället, speciellt utvecklingar av barns rättigheter och uppmärksammandet av deras mentala hälsa. Denna studie använder Kamratposten för att undersöka dessa sociala förändringar som skedde under åren 1970-1989 och resultaten av dessa förändringar. Denna studie undersöker hur Kamratposten beskriver utvecklingen av barns rättigheter; hur deras psykiska hälsa uppmärksammas och tillvägagångssättet som görs för att förbättra samhället. Resultatet baseras på en analys gjord av tidningar tidskriftsartiklar, reportage och insändarbrev. Teorin som denna studie baseras på är Parsons utvecklingsteori och Sztompkas aktörsperspektiv. Den metod som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Studien är en genomgång av alla faktorer som bidragit till utvecklingen av barns rättigheter och åtgärder som införts för att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa. Slutsatsen av denna studie är därför att i och med uppmärksammandet av psykisk sjukdom hos barn och ungdomar i debatten om fysiska straff uppfostran resulterade i olika åtgärder som gynnade utvecklingen av barns rättigheter. Dessa åtgärder var, till exempel, konkretisering av yrket, skolkuratorn i skolans verksamhet och inrättandet av olika hjälporganisationer som BRIS och BUP.

The overall aim of this thesis is to examine the production and repetitiveness of gender patterns with focus on girls in the swedish tween magazine Kamratposten. This is of importance due to the non existing research on Kamratposten concerning this specific topic. The aim is also to evoke a broader discussion about the relationsship between gender representation and pedagody. The theoretical framework is based on three concepts, namly Yvonne Hirdman’s gender contract, Judith Butler’s performativity and the idea of heteronormativity. The material underlying the study consists of articles published in Kamratposten during 2010. These articles are divided into two subcategories following the theoretical framework, inside and outside home. The methodological objectives are based on a broader definition of textual analysis, where text consists of a written part as well as of a visual part. The findings of the study includes the following: (1) historical gender patterns are retained (2) individuals of the dominant group are mainly presented and (3) a systematic presentation of a stereotype girl is visible.

<p>The aim of this study was to shed light on how journalists describe the child’s world and what gender labels are used in their descriptions. We wanted to get a better understanding of what happens when gender is constructed.</p><p>In order to study how gender is constructed, we chose to examine how the children’s magazine Kamratposten describes children’s spare time. We chose Kamratposten because it turns to both girls and boys. In order to analyze the paper, we chose to do a discourse analysis, and used Norman Fairclough’s and Ylva Brune’s analytical models. When we analyzed the texts we studied previous research and theories about children, gender and media.</p><p>We analyzed how Kamratposten constructs girls and boys spare time. We made a qualitative content analysis of 20 articles and found that the 1700s views on gender still exist.</p><p>Thus Kamratposten ascribes girls and boys different gender roles, different behavior and activities in the articles studied. Girls seem to still be positioned in the private surroundings of the home, while boys are positioned in the public sphere. Another difference noted between the genders is the construction of a serious passive and productive girl, and a playful active mostly non-productive boy.</p>

Denna uppsats undersöker den svenska stavningsreformens påverkan på en tidning riktad till barn. Språkreformen gick igenom 1906 och började då gälla för skolor. Syftet med undersökningen är att undersöka hur snabbt reformen anammades av en tidskrift riktad mot barn, men även att jämföra med en undersökning som gjorts på tidningar med en vuxen målgrupp. Undersökningen har utgjorts av en excerpering av ord som antingen nystavats eller gammalstavats ur ett antal avsnitt av Folkskolans barntidning. Det som har analyserats har varit den del av tidningen som kallas ”Tomtebrev”, där tidningens skapare Stina Quint har skrivit under en pseudonym som ”Nisse tidningstomte” och skrivit små brev på cirka en sida till läsaren. Mina fynd har sedan sammanfattats i ett antal tabeller. Detta resultat jämförs sedan med den tidigare undersökningen. Slutsatsen av undersökningen blev att Folkskolans barntidning började med nystavning 1907 och att jämförelsen med den tidigare undersökningen gav att en av tidningarna riktade till vuxna hade börjat med viss nystavning redan 1906, vilket var tidigare än Folkskolans barntidning, men att det verkade som att Folkskolans barntidning gjort ett heltäckande byte tidigare.

The aim of this study was to describe how girls and boys have been represented in the Swedish children’s’ magazine Kamratposten from 1950 until 2010. Kamratposten was chosen because it has both boys and girls as target audience. Three articles about children from the years 1950, 1960, 1970, 1980, 1990, 2000 and 2010 were chosen as material of the study. The study is a discourse analysis that deconstruct the gender discourse of Kamratposten. The analysis is done with a gender perspective. By comparing the articles of the selected years the change of the gender discourse is described. The conclusion of the study is that the dichotomy between girls and boys has decreased, but that the male gender still is portrayed as the norm.

The aim of this study was to shed light on how journalists describe the child’s world and what gender labels are used in their descriptions. We wanted to get a better understanding of what happens when gender is constructed. In order to study how gender is constructed, we chose to examine how the children’s magazine Kamratposten describes children’s spare time. We chose Kamratposten because it turns to both girls and boys. In order to analyze the paper, we chose to do a discourse analysis, and used Norman Fairclough’s and Ylva Brune’s analytical models. When we analyzed the texts we studied previous research and theories about children, gender and media. We analyzed how Kamratposten constructs girls and boys spare time. We made a qualitative content analysis of 20 articles and found that the 1700s views on gender still exist. Thus Kamratposten ascribes girls and boys different gender roles, different behavior and activities in the articles studied. Girls seem to still be positioned in the private surroundings of the home, while boys are positioned in the public sphere. Another difference noted between the genders is the construction of a serious passive and productive girl, and a playful active mostly non-productive boy.

Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.

I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner. Närmare bestämt analyseras språkhandlingar, attityd, närhet och distans samt modalitet och modal bedömning. Vad gäller attityd undersöks främst vilka värdeord som förekommer och när det gäller närhet och distans undersöks ordval och tilltal. Analysen av texternas interpersonella betydelse visar på få skillnader mellan tidningarna. Den största skillnaden handlar om att tidningen Julia skapar en större närhet till läsaren genom att i större utsträckning använda personligt tilltal. När det gäller presuppositioner är skillnaderna större och detta beror på att texterna handlar om olika ämnen och därmed förväntar sig att modelläsarna ska göra och veta olika saker. Det går dock att se vissa förväntningar som båda tidningarna har på sina modelläsare, dessa handlar om att prestera, att vara trendmedveten och att vara social.

Equality between women and men is one ongoing question. Even though women represent half of the world's population she is barely visible in any media. Global, national and lokal studies shows that the man is, and has been, medially over-represented for a very long time. But equality is not just about the quantitative space, but also the general presentation. Therefore, this study examines gender representation and stereotypes in the Swedish childrens papers Kamratposten and SvD Junior. By a quantitative content analysis two coding schemes have been constructed based on Yvonne Hirdmans theory about the gender order, Stuart Halls representation theory and Jesper Strömbäcks theoretical summary of the media logic. By analysing both text and pictures this study have been able to answer its three issues. The result is later presented with both diagrams and descriptive text where it shown how the outcome goes against the previous researches and this study is by that in some cases unexpected. In summary both Kamratposten and SvD Junior contains about the same percentages girls/woman and boys/men. This sort of equality is not common in earlier studies. However, the stereotypes is a very common occurrence in both papers which also have been proved to be the most prominent features in other Swedish media. For example, girls/women are quoted primarily within softer subjects, such as family, feelings and relationships. Instead, boys/men are quoted within harder subjects like sport, games and science. The total result of this study thereby shows that the papers is very much identical in every sense.

Detta är en studie om hur flickor och pojkar i tidningen Kamratposten, och hur de porträtteras i illustrationer och fotografier på omslaget av tidningen, samt i de texter som tillhör omslaget. Kamratposten är en mycket gammal tidning, grundad 1892 och dess målgrupp är flickor och pojkar i åldern 8–14 år. Syftet med undersökningen Kan formuleras: Hur gestaltas barnen i bild och text i tidningen Kamratposten, med specifikt fokus på genus och hur detta ändrats över tid.  För att besvara syftets frågeställning kommer tre forskningsfrågor att användas, dessa handlar om att se vilka situationer som flickor respektive pojkar förekommer i text och bild, om det finns några skillnader i hur flickor och pojkar porträtteras i bild och text samt om detta har ändrats över tid. Undersökningen är en kvalitativ bild och textanalys, där fem framsidor från vardera av de två analysåren 1981 och 2021 kom att analyseras. Teorierna som använts har varit gestaltningsteori och genusteori, med fokus på barn och media.  Resultatet visar att Kamratposten faktiskt är en medveten tidning som inte gör så stor skillnad på flickor och pojkar. Dock återfinns flickor mest göra lugna aktiviteter och pojkar vara mer aktiva och sportiga. I illustrationerna är den största skillnaden mellan årtalet vilka färger som används. 1981 är färgerna mörka och sorgsna medan de 2021 är färgglada. Resultatet visar att Kamratposten är en ganska neutral tidning när det gäller hur den porträtterar pojkar och flickor.