No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren. Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m. Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen.

No description available.

Då tidigare undersökningar har visat på en ojämn könsfördelning i läromedlens litteraturhistoriska del är syftet med vårt examensarbete att undersöka hur urvalsprocessen av texter och författare går till i skapandet av två läroböcker för svenska samt vilka modelläsare som kan urskiljas i en lärobok samt i en antologi. Vi undersöker också hur könsfördelningen ser ut och hur författare av olika kön beskrivs. Våra teoretiska utgångspunkter är Umberto Ecos begrepp modelläsare samt ett övergripande genusperspektiv i vilket vi utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. De metoder som används för att nå en så nyanserad bild som möjligt av de två läromedlen är dels intervjuer med en av läroböckernas författare och en läromedelsutvecklare för samma förlag, dels kvalitativa och kvantitativa analyser av läroböckerna. Resultatet av våra undersökningar visar att det är många faktorer som spelar in i arbetet med urvalsprocessen i skapandet av läroböcker. Ekonomi är en sådan övergripande faktor som styr innehållet på olika vis. Traditionens makt är en annan faktor som har stor betydelse men som samtidigt hänger samman med ekonomin. Vidare visar resultaten av analyserna på en ojämnställd könsfördelning samt att de litteraturhistoriska författarna till viss del beskrivs på olika sätt. Vi kan urskilja olika modelläsare i de två läroböckerna. Dels har föreställningarna om vad lärare förväntar sig av innehållet vilket skapar en modelläsare, dels har vi eleverna vars olika förmågor och bakgrunder utgör en annan typ av modelläsare. Den slutsats som dras är att läroböckernas text- och författarurval samt könsfördelning och sekundärtexter inte nödvändigtvis behöver innebära ett aktivt val från varken läromedelsförfattare eller läromedelsutvecklare, utan kan snarare ses som en produkt av de förväntningar och normer som finns i samhället.

I den här uppsatsen studeras valbroschyrer från tre svenska partier utgivna åren 1998 och 2010 för att identifiera modelläsarna i dessa broschyrer. De tre partierna är Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Modelläsare är den presupponerade läsaren av en text som kan sägas vara den som avsändaren av texten riktar sig mot. Modelläsaren är textintern vilket innebär att det är en identitet som skapas på olika nivåer i texten.      Syftet med uppsatsen är att studera hur modelläsarna konstrueras i broschyrerna, vilka egenska­per de ger uttryck för, om de skiljer sig partierna emellan och om det skett en förändring av modell-läsaren mellan de två årtalen.      Metoden som används grundar sig i den systemisk-funktionella grammatiken, en grammatik­modell som utgår från språkets betydelse. Analysen delas in i två huvudkategorier, den skriftliga analysen och bildanalysen.      I den skriftliga analysen undersöks först den ideationella betydelsen i form av textens processer och deltagare. Det andra steget består av att analysera den interpersonella betydelsen i form av språkhandlingar, modalitet distans och attityder. I den skriftliga analysens sista del analyseras textens presuppositioner, det innebär vad som kan antas om modelläsaren i form av bland annat sociala och kulturella egenskaper.      Bildanalysen består av två steg. Först studeras den ideationella betydelsen där, precis som i den skriftliga analysen, processanvändningen står i fokus. Det andra steget är den interpersonella betyd­elsen då bildhandlingarna i bilderna analyseras samt distans och attityder.      Undersökningens resultat visar sex individuella modelläsare som har både likheter och olikheter sig emellan, både över partigränser och mellan årtalen. Ett övergripande mönster som exempelvis syns är att modelläsare i oppositionspartiers broschyrer i större utsträckning ser negativt på rådande samhällsläge och regering till skillnad från modelläsare som tillhör regerande partier. Alla tre parti­ers modelläsare förändras mellan årtalen till olika grad där den sverigedemokratiske visar upp störst förändring.

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv – När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ”Vad gör du?”, ”Vem är du?” och ”Hur blandas de olika du:na om de är flera?” har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom. Läsaren – som kan stämma in på vissa av dessa modelläsaridentiteter, men inte alla – måste vara säker på sin identitet i denna pensionskontext, och kunna välja var i broschyren hen identifierar sig som mottagaren av informationen och inte. Av detta resultat verkar det som att du-tilltal inte per automatik skapar en begriplig och väl mottagaranpassad text, utan att ett du som används generiskt istället kan skapa ett överflöd av identifikationsmöjligheter som kan försvåra för läsaren att ta till sig informationen.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori. Fyra olika skolors programbeskrivningar finns med i studien och dessa beskrivningar gäller fyra olika program uppdelade i två kategorier: Humanistprogrammet och Teknikprogrammet, tillhörande den studieförberedande kategorin, och Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet, tillhörande den yrkesförberedande kategorin. Kategoriernas modelläsare jämförs i studien. Undersökningens resultat visar på modelläsaren som i en karriärsinriktad valprocess på de studieförberedande programmen och på Vård- och omsorgsprogrammet. På El- och energiprogrammet kan modelläsaren förstås som i en yrkesinriktad valprocess. Vidare diskuteras även konstruerandet av dessa modelläsare, som den blivande gymnasieeleven måste förhålla sig till vid ett möte, som en möjlig bidragande faktor till en fortsatt snedrekrytering.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas.  Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd. Dessa två steg lägger tillsammans grunden för den sista delen av undersökningen, vilken innebär en analys av de presuppositioner som kan utläsas i texterna. Resultatet av undersökningen visar att modelläsarna som skapas i de olika annonserna liknar varandra i stor utsträckning; samtliga annonser tycks exempelvis förutsätta en urban, kapitalstark och trendmedveten läsare. Hemmet kan i stor utsträckning ses som ett uttryck för modelläsarnas identitet och livsstil och i annonserna kan tre gemensamma teman utläsas: hemmet fungerar som en arena för konsumtion, som en plats för socialt umgänge och som en plats för avkoppling.

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter. I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer. Genom att kartlägga rösterna med verktyg från den systemisk-funktionella grammatiken synliggörs flerstämmighet i texterna och flera olika modelläsare framträder. Flerstämmigheten syns utifrån olika sorters tilltal och omtal, språkhandlingar och rekontextualiseringar. Totalt framträder fyra stycken röster i texten. Dessa konstruerar var och en fyra olika modelläsare som textens empiriska läsare måste förhålla sig till.