I samband med att marknadsföringen blir allt mer digital, slits marknadsförare mellan traditionell masskommunikation och personaliserad marknadsföring för att uppnå lojalitet hos sina konsumenter. Studien syftar till att undersöka den personaliserade sidan av myntet och i synnerhet skillnader mellan grupper som får ett personligt respektive ett opersonligt mejl, avseende effekter på e-lojalitet. Genom ett kvantitativt angreppssätt och en digital enkätundersökning har fenomenet undersökts i samarbete med företaget Stellar Equipment. Studien testar både den direkta relationen mellan personalisering och e-lojalitet men även via de medierande variablerna; användbarhet, tillfredsställelse och tillförlitlighet. Resultatet baserat på 494 respondenter visar att personalisering har en effekt på e-lojalitet både direkt och via medierande variabler. Emellertid visar gruppjämförelsen en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna endast gällande den direkta relationen samt den medierande variabeln tillfredsställelse.

Avsikten med studien var att undersöka om bedömningen av olika egenskaper hos avsändaren till ett mejl kan relateras till mottagarens kön, avsändarens kön och mejlets valens. I föreliggande studie är avsändaren av mejlet en fiktiv chef och mottagarna av mejlet är deltagarna i studien. Datainsamling genomfördes med en enkät vilken distribuerades i pappersform till 100 studenter på en högskola i Mellansverige. Insamlad data analyserades sedan med SPSS med sex upprepade ANOVA. Enligt de signifikanta huvudeffekter som observerades framkom det att mejlets valens var den variabel som hade störst påverkan på deltagarnas bedömning av avsändarens egenskaper. Vidare observerades det att avsändarens kön endast påverkade deltagarnas bedömning av avsändarens egenskaper gällande maskulinitet/femininitet. Vidare könseffekter som observerades var att deltagarnas kön i interaktion med mejlets valens i viss mån påverkade bedömningen av egenskaperna hos avsändaren. Noterbart i interaktionseffekterna var att kvinnor var mer polariserade än män i sina bedömningar av avsändarens egenskaper både vad gällde mejlen med positiv och negativ valens. / The purpose of the study was to investigate whether participant's assessment of different personality traits of the sender of an email may be related to the participant's sex, the sender's sex and the valence of the email. In the present study the sender of the email is a fictional manager and the recipients of the email are the participants in the study. Data collection was performed by using a questionnaire that was distributed in paper form to 100 students at a university in central Sweden. The data was analyzed with SPSS with six repeated ANOVA. The result showed that it is the valence of the email that had the greatest importance for the assessment of the selected personality traits of the sender. It was observed that the sender's sex only affected the participants' assessment of the sender’s characteristics regarding masculinity/femininity. Other sex effect that was observed in the study was that the sex of the participants in interaction with the valence of the email to some extent affected the assessment of personality traits of the sender. Worth to mention is that in the interaction effect women were more polarized in their assessments of the manager's personality traits than men both as regards emails with positive and negative valence.

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen.

Denna studie undersöker tre medborgares inställning till Lantmäteriet under mejlväxling om ett namnförslag initierat av medborgaren. Syftet är att fylla kunskapsluckan om medborgarnas kommunikation till myndigheter genom att undersöka hur medborgare och myndigheter kommunicerar över mejl och om medborgarens inställning till Lantmäteriet kan påverkas av Lantmäteriets språkbruk. Det görs genom att undersöka dialogiska och värderande strategier utifrån appraisalramverket. Studien utgår från Martin och Whites (2005) appraisalramverk som är av den systemisk-funktionella skolan och har en konstruktivistisk språksyn. Genom det analyseras mejlväxlingen utifrån ramverkets tre delsystem: dialogicitetssystemet, attitydsystemet och graderingssystemet. Då likande studie inte tidigare utförts tar undersökningen avstamp i studier ur ett bredare språkvetenskapligt perspektiv om myndighetskommunikation (Johanssons (2024) samtalsanalytiska studie och Lind Palickis (2010) kritisk diskursanalytiska studie) och ett tvärvetenskapligt perspektiv (Brezzi m.fl. (2021) om medborgares förtroende till myndigheter). Resultatet visar att medborgare uppvisar en negativ inställning till Lantmäteriet efter att ha blivit framställda på ett sätt de inte accepterar, exempelvis när Lantmäteriet framställer dem som drivna av en personlig koppling till namnet snarare än att bidra till det immateriella kulturarvet. Lantmäteriet har dock möjlighet att återupprätta den positiva inställningen om myndigheten korrekt identifierar problemet och anpassar sin vidare kommunikation för att framställa medborgaren som den önskar. Det visar också att inställningen syns i negativa och positiva bedömningar och uppskattningar enligt appraisalramverket och att alla bedömningar inte framställs lika problematiska. Utifrån undersökningen framgår det att Lantmäteriets språkbruk påverkar medborgarens inställning till myndigheten och att inställningen kan skönjas genom de dialogiska och värderande strategier som medborgaren använder i sina mejl.

Den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden medför att flexibiliteten hos medarbetarna blir ett faktum. Arbete kan ske var som helst, när som helst, vilket ställer höga krav på medarbetare då tillgängligheten samtidigt ökar. Gränser mellan arbete och privat tid luckras upp och det blir allt svårare att bibehålla en sund balans mellan livssfärerna. Studien syftar till att undersöka hur kommunalt anställda medarbetare inom Human Resources upplever användningen av sin arbetsmejl under och utanför arbetstid. De frågeställningar studien har för avsikt att besvara är hur medarbetarna upplever mejlen som arbetsverktyg, hur medarbetarna påverkas psykosocialt av förekomsten av arbetsmejl samt hur de upplever gränsdragningen mellan arbetstid och privat tid. De teorier som studien vilar på är krav- och kontrollmodellen samt gränslöst arbete. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem HR-medarbetare genomförts. De framkomna resultaten har sedan tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats, där det framkommer att medarbetarna upplever mejlen som en begränsande faktor i sin arbetsdag på grund av förekomsten av otillräcklig information vid ärenden och arbetsuppgifter. Medarbetarna uppger enhälligt att en överbelamrad inkorg skapar en känsla av förlorad kontroll vilket resulterar i ökat stresspåslag. Även förväntningar på tillgänglighet och återkoppling kan uppfattas som något lamslående. Det förekommer skilda meningar om var gränsen mellan arbete och privat tid ska dras. Några medarbetare ser det som en fördel att låta sfärerna inkräkta på varandra då det medför en ökad känsla av egenkontroll genom att möjliggöra mejlkorrespondens på den privata tiden medan andra anser att en otydlig åtskillnad av sfärerna avsevärt medför negativa konsekvenser för den egna hälsan. / The increasing digitalisation of the labour market resulting in a flexibility among employees become a fact. Work can be executed anywhere at any time which sets higher demands on the employees since there is an increase in accessibility. The boundaries between work and personal life disintegrates and obtaining a healthy balance between the spheres gets more difficult to obtain. This study aims to examine how municipal employees in Human Resources perceive the use of work mail during and outside of work hours. The formulates questions regards how employees experience mail as a work instrument, the psychosocial effects work mail bring the employees as well as how they experience the demarcation between work and personal life. The study relies on the demand-control model as well as the borderless work. In order to answer the purpose of the study and the formulated questions, qualitative interviews have been carried out with five participants from the municipal HR-department. The results were subsequently interpreted and analysed by a hermeneutic approach. It appeared that the employees experience their mail as a limiting element in their workday due to the occurrence of the inadequate information provided in assignments and various errands. The employees unanimously state that a cluttered inbox generate in a loss of control and result in an increased level of stress, present expectations of accessibility and feedback can be experienced as paralysing. There are different opinions about whether the boundary between work and private time should be applied. Some employees see it as an advantage to let the spheres encroach on each other as it leads to an increased sense of self-control by enabling correspondence on the private time while others consider that an unclear separation of the spheres strictly entails negative consequences for their own health.

Every big scam starts with a small invite. You are about to face the inconvenient accusation of you being responsible for your own loss. At least, this was the case for the seller of ”Macbook Pro 15” 2.4 intel-core, 4GB, glossy” in early December 2010. This thesis is breaking apart the comfort zone of being a victim, suggesting we want to be betrayed. Although the ”victim” has detected a risk, his wish to beleive that the affair is what it’s told to be, nourishes the betrayal that can proceed. Cooperation is the key word and a possible explanation to scam or betrayal – spun out of our natural urges fear, vanity and boredom. By rhetorically analysing a mail conversation, consisting of 21 mails sent between a scammer and his prey, the full scamming process can be reveiled. Investigating the nature of convincement and adaptation, it seems we put our trust in trust itself. On the other hand our greed makes us all possible scammers – a matter of the heart for 1920‘s essayist Walter Serner, who’s hand book for scammers appears relevant even to this day. Has the truth lost it’s charm? Who’s fooling who? Consider that there is no such thing as being fooled – only being a fool.

Utvecklingen på webben går snabbt framåt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt så har de mobila webbläsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webbläsare och en vanlig webbläsare, samt att man integrerar med en mobiltelefon på ett annat sätt än vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det är möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersätta vanliga mobilapplikationer. Undersökningen genomförs genom att skapa en lättviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som är en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor. Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker så som AJAX och Comet används. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskärm är väldigt stort så kommer undersökningen att rikta sig mot ett fåtal telefoner som kör webbläsarna Mobile Safari, microB och Android Browser. Slutsatserna av rapporten är att JavaScript-stödet hos dagens webbläsare är stort nog till att köra avancerade webbapplikationer. Dock skiljer det mycket webbläsarna emellan och det största problemet är att skapa sig ett välfungerande användargränssnitt som fungerar lika bra på alla telefoner och med alla de olika interaktionsmöjligheter som finns i en mobiltelefon. / The web develops fast and web applications are getting more advanced. At the same time the mobile browsers develop at a rapid pace. However, it still differs a lot between a mobile browser and a standard web browser. You also interact with a mobile phone in a different way than what you do with a computer. This thesis examines whether it is possible to create advanced web applications that by utilizing the latest web technologies can replace ordinary mobile applications. The investigation is done by creating a lightweight version of a phone application, Mobile Documents on Symbian S60, which is an application that manages documents, emails and attachments. The development is done in Google Web Toolkit and technologies such as AJAX and Comet are both used. As the number of different types of phones with touch screens is very large the investigation only will target a small number of phones running web browsers as Mobile Safari, microB and Android Browser. The conclusions of this report is that the JavaScript support of today's browsers is enough to run advanced web applications. However, it differs a lot between browsers and the main problem is to create a functional user interface that works equally well on all phones and with all the different interaction possibilities that a mobile phone gives.

Mängden phishing-mejl har ständigt ökat under de senaste åren, i synnerhet mot företag och organisationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur små- och medelstora IT-mogna företag (SMF:er) i Sverige skyddar sig mot phishing-mejl, deras största utmaningar med detta, och hur de upplevt att deras utsatthet förändrats under de senaste åren. Genom denna undersökning har brister i hur SMF:erna skyddar sig identifierats och säkerhetsåtgärder som hanterar SMF:ernas utmaningar tagits fram. Data samlades in genom både litteraturstudie och semistrukturerade-intervjuer med sju respondenter från enskilda företag, där samtliga hade ansvar för någon del i informationssäkerhetsarbetet. Resultatet visar att verksamheterna skyddar sig främst genom att sprida information, medan enbart en minoritet av respondenterna utbildar sina anställda. Ingen av respondenterna hade någon policy som berör hantering av phishing, och användandet av grundläggande tekniska skydd är något som var en gemensam nämnare. Gällande utmaningar visar resultatet främst en svårighet i att upprätthålla medvetenheten bland de anställda, samt att identifiera vilka tekniska skyddslösningar som ska anpassas. Majoriteten av respondenterna upplever även en ökad utsatthet av phishing-mejl, vilket de flesta också tror kommer att öka i framtiden. Med den insamlade data från intervjuerna och befintlig litteratur har sedan en rekommendationslista med säkerhetsåtgärder tagits fram som bemöter de utmaningar som SMF:erna belyser. / The number of phishing emails has been constantly increasing in recent years, especially towards businesses and organizations. The purpose of this study is to investigate how small and medium-sized IT-mature enterprises (SMEs) in Sweden protect themselves against phishing emails, their biggest challenges regarding this, as well as how they perceive that their exposure to phishing emails has changed in recent years. Through this study, gaps in how SMEs protect themselves have been identified and as a result, a list of security measures that address the SMEs' challenges have been produced. Data was gathered by conducting a literature study in conjunction with semistructured interviews with seven respondents, all whom where from individual companies and had some responsibility for the information security work. The results show that all SMEs rely on information sharing as their primary method of protection against phishing emails, while only a small proportion invest in employee education. In addition, the SMEs use only basic technical security solutions and none of them have any dedicated policy for managing phishing. Regarding challenges, the results mainly show difficulties in maintaining awareness among employees and identifying which technical security solutions that should be adapted. Furthermore, most of the respondents perceive that the exposure to phishing emails has increased and believe it will continue doing so in the future. With the collected data from the interviews and the literature study, a list of recommended security measures has compiled which addresses the challenges highlighted by the SMEs.