Den här kvalitativa studien ämnar öka förståelsen för vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef. Kvinnligt chefskap har under den senaste tiden fått allt mer utrymme i diskussioner och i och med diskrimineringslagen är detta något som svenska företag aktivt måste jobba med för att skapa så jämställda arbetsplatser som möjligt. Förutom detta, så visar forskning även att det är ett lönsamhetsproblem då en jämställd arbetsplats ökar lönsamheten och mångfalden genererar även fler idéer och mer kompetens. Studier har visat att unga kvinnor inte vill bli chefer och att många kvinnliga chefer upplever diskriminering samt att de företagskulturer som finns inte främjar kvinnors vilja att bli chef. Utöver detta anser unga kvinnor att chefsrollen inte är förenlig med privatlivet. Vi anser att det är oroväckande och vill därför förstå vad som ligger till grund för detta. I och med att stort fokus har legat på de yttre barriärerna som hindrar kvinnor från att klättra i karriärstegen vill vi förstå om det egentligen finns andra orsaker. Därför vill vi besvara vår primära frågeställning som lyder: Vad påverkar unga kvinnors vilja att bli chef? Vidare vill vi även svara på vår sekundära frågeställning som lyder: Påverkar de yttre barriärerna på arbetsmarknaden unga kvinnors vilja att bli chef? Tidigare forskning har visat att de flesta framtida cheferna befinner sig på civilingenjör- och civilekonomutbildningarna, därav ämnar vi förstå vad unga kvinnor inom dessa utbildningar har för tankar kring ämnet. I vår kvalitativa studie har tio studenter deltagit i intervjuer. Studien bidrar till ny teoretisk kunskap kring vad som påverkar unga kvinnors vilja att bli chef och ser nya samband som tidigare forskning inte gjort. Den praktiska nyttan studien ger är handfasta rekommendationer till företag på vad de kan göra för att öka unga kvinnors vilja att bli chef vilket vi i sin tur tror kommer att gynna företagen. Slutsatserna för denna studie visar att problemet inte alls förefaller ha att göra med att unga kvinnor inte vill bli chef. Vår studie visar indikationer till att viljan att bli chef härstammar från den inre motivationen som vidare främst verkar påverkas av föräldrar och de förebilder som finns i ens liv. Problemet verkar snarare vara att våra respondenter räknar upp väldigt många egenskaper som en chef ska besitta och att det kan verka omöjligt för en ung kvinna i starten av sin karriär att uppnå dessa. De yttre barriärer som tidigare forskning nämner har inte nämnts som ett stort problem för våra respondenter när de i framtiden ska in i arbetsmarknaden och göra karriär. Däremot ser vi att de är medvetna om de problem och stereotyper som föreligger och att de kan vara svåra att ändra.

Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genomgick år 1990 en uppdatering. Rekvisiten som behöver föreligga för att lagen ska kunna tillämpas ändrades från att ha behövt uppnå graden fara och allvarlig fara för den unges hälsa och utveckling, till att endast behöva uppfylla påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. Denna förändring medförde att det idag inte krävs lika allvarliga omständigheter för att ett beslut om LVU ska kunna fattas, vilket påverkar beskrivningarna av ärendena i sig men även beskrivningarna av barnen och föräldrarna. Syftet med denna studie är att utifrån ett jämförande perspektiv belysa likheter och skillnader i LVU-domar från två olika årsperioder, 1985-1989 och 2012-2016. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med avstamp i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Teorierna som studien utgår från är diskursteori och barndomssociologi. Det empiriska materialet består av LVU-domar som har inhämtats från en förvaltningsrätt i en medelstor svensk kommun. Det empiriska materialet har bearbetats genom kodning vilket har resulterat i fyra genomgående teman: Barnets beteende, Barnets behov och barnets vilja, Föräldraförmåga och Domstolens bedömning av samtyckets tillförlitlighet. Materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och studiens resultat presenteras i resultatkapitlet. Det som framkommit i resultatet visar på både likheter och skillnader i domarna mellan tidsperioderna. Diskursen och språket i domarna gällande barnet, föräldrarna och deras föräldraförmåga samt den språkliga framställningen av föräldrarnas och barnets vilja skiljer sig åt mellan tidsperioderna. De likheter som framkommit mellan informationen i domarna gäller bland annat den normativa synen på vad som är ett avvikande problembeteende. De skillnader som framkommit gäller bland annat att i de nyare domarna får barnet och föräldrarna mer utrymme att uttrycka sin åsikt. Likaså ger även språkbruket en mer uttömmande beskrivning av barnets och föräldrarnas situation.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse hur brukarna inom äldreomsorgen upplever information de får från biståndshandläggaren om LOV och om det finns faktorer som avgör när brukarna väljer utförare, samt hur brukare upplever LOV och brukarinflytande i Ängelholms kommun. Undersökningen är genomförd i Ängelholms kommun med brukare som hade valt kommunens eller någon av de privata utförarna som erbjuds i kommunen. Med semistrukturerade intervjuer har fyra brukare intervjuats och materialet har analyserats med hjälp av Bourdieus sociala kapital, empowerment och brukarinflytandet. Resultatet visar att brukarna är positiva till LOV och till brukarinflytande samt att det krävs brukarnasengagemang och att vissa måste förlita sig på närstående och kontaktpersonen.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst. Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.

<p>Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst.</p><p>Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.</p>

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.

Detta arbete undersöker Sveriges val att delta med stridsflyg i Libyen-kriget 2011. Syftet är att öka förståelsen för beslutsprocessen och för orsakerna till beslutet. En holistisk enfallstudie av besluts-processen genomförs utifrån perspektiven möjlighet och vilja, vilka tar sin grund i en teori som ut-vecklats av Harvey Starr. En teoriutveckling genomförs med en kunskapsöversikt över tidigare forskningsresultat på det studerade fallet som grund. Orsakskategorier skapas vilka sedan används i analysen av empirin. Metoden som används är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av intervjuer, policydokument och tryckt press. Resultaten visar att det initialt var ett starkt FN-mandat, ett tillgängligt förband genom EAW och ett tidigt ställningstagande av Socialdemokraterna som var starkast bidragande till beslutet. Däref-ter bidrog Försvarsmaktens vilja och en inbjudan från Nato starkt. Med insatsen ville Sverige stärka banden till Nato av säkerhetspolitiska skäl samtidigt som Danmarks och Norges tidiga be-slut bidrog positivt till viljan att delta. Även EU bidrog indirekt till viljan då Sverige jobbat för en flexibel syn på EUs Battlegroups under sitt tidigare ordförandeskap, något som gjorde det svårt att inte delta i Libyen när möjligheten och behovet uppenbart fanns. Socialdemokraternas begränsning av det svenska mandatet gjordes främst av inrikespolitiska skäl genom att avgränsa bort skyddet av civila och begränsa deltagandet till upprätthållande av NFZ.

Carl Hoeferʼs “freedom from the inside out” is a compatibilist account of freedom that claims that we can have a robust kind of freedom even if the world is deterministic. The key insight is that determinism belongs in tenseless B-series time in the block universe, not in our everyday notions of the world where time is experienced in a tensed way with a past, a present, and a future, where the past is viewed as fixed and the future as open. The block universe is time symmetric, i.e., determination can go in both temporal direction, and no particular part of the block universe is determined or fixed prior to any other part. Therefore,we do not have to think of deterministic logical relations as placing constraints on our actions in advance. Instead, we are free to view our actions as primary explainers that very partially determine both the future and the past. Since our actions are thought to place constraints on the microscopic past, it will be argued that Hoeferʼs account can question the Consequence Argument, the well-known incompatibilist argument that claims that if the past and the laws are not up to us, the consequences of the past and the laws cannot be up to us either, which includes our present actions. Hence, it will be argued that by rejecting that the past is not up to us, Hoeferʼs account can refute the Consequence Argument, which removes one possible threat to our freedom. / Carl Hoefers “frihet från insidan ut” är en kompatibilistisk teori om frihet som hävdar att vi kan ha en robust sorts frihet även om världen är deterministisk. Den centrala idén är att determinism hör hemma i den statiska B-seriens tid i blockuniversumet, inte i världen såsom vi upplever den med ett förflutet, ett nu, och en framtid, där det förflutna upplevs som fixerat och framtiden som öppen. Blockuniversumet är tidssymmetriskt, vilket innebär att determinationen kan gå både framåt och bakåt, och ingen specifik del av blockuniversumet är determinerad eller fixerad före någon annan del. Därför behöver vi inte tänka på de deterministiska logiska relationerna som någonting som i förväg begränsar hur vi kan agera. Vi är istället fria att betrakta våra handlingar som primära förklarare som är delaktiga i att determinera både det förflutna och framtiden. Eftersom Hoefer menar att våra handlingar begränsar hur det mikroskopiska förflutna kan vara, så kommer det att argumenteras för att Hoefers teori kan ifrågasätta konsekvensargumentet, vilket är ett välkänt inkompatibilistiskt argument som säger att eftersom det förflutna och naturlagarna inte är upptill oss, så kan inte heller konsekvenserna av det förflutna och naturlagarna vara upp till oss, således kan inte våra handlingar vara upp till oss. Genom att förneka att det förflutna inte är upp till oss, så kan Hoefers idéer avvisa konsekvensargumentet, vilket tar bort ett möjligt hot mot vår frihet.

No description available.

I Sverige finns barn som placerats i familjehem med liten eller ingen möjlighet till att ånyo bo i föräldrahemmet. Många av dessa barn växer upp under otrygga och instabila förhållanden. Den rättsliga grundprincipen är återförening mellan barn och förälder. Och är något som eftersträvas. Samtidigt finns rättsliga möjligheter som kan ge barnet nya vårdnadshavare antigen genom vårdnadsöverflyttning eller adoption. Därmed kan barnet få andra förutsättningar, forskning visar nämligen att långvarigt placerade barn klarar sig sämre i samhället än adopterade. Socialstyrelsens granskning visar att dessa möjligheter används i en för liten utsträckning och att socialsekreterare inte fullt förstår skillnaden mellan dessa bådan rättsliga förfaranden.   Begreppet barnets bästa är i sammanhanget av stor betydelse då det ska vara avgörande vid beslut som rör barn. Begreppet saknar dock en enhetlig definition. Domstolens bedömning av vad som är barnets bästa kan därför skilja sig beroende på den specifika situationen.  Uppsatsen ämnar undersöka vårdnadsöverflyttning och adoption av familjehemsplacerade barn utifrån den svenska rättsordningen och belysa hur barnets bästa bedöms vid domstols prövning. Enligt den rättsdogmatiska metoden har främst propositioner, lagar, praxis och SOU:er granskats. Vilket resulterat i att skillnader mellan bestämmelserna framkommit, liksom att det finns möjlighet att genomföra adoption mot förälders vilja.