Carl Hoeferʼs “freedom from the inside out” is a compatibilist account of freedom that claims that we can have a robust kind of freedom even if the world is deterministic. The key insight is that determinism belongs in tenseless B-series time in the block universe, not in our everyday notions of the world where time is experienced in a tensed way with a past, a present, and a future, where the past is viewed as fixed and the future as open. The block universe is time symmetric, i.e., determination can go in both temporal direction, and no particular part of the block universe is determined or fixed prior to any other part. Therefore,we do not have to think of deterministic logical relations as placing constraints on our actions in advance. Instead, we are free to view our actions as primary explainers that very partially determine both the future and the past. Since our actions are thought to place constraints on the microscopic past, it will be argued that Hoeferʼs account can question the Consequence Argument, the well-known incompatibilist argument that claims that if the past and the laws are not up to us, the consequences of the past and the laws cannot be up to us either, which includes our present actions. Hence, it will be argued that by rejecting that the past is not up to us, Hoeferʼs account can refute the Consequence Argument, which removes one possible threat to our freedom. / Carl Hoefers “frihet från insidan ut” är en kompatibilistisk teori om frihet som hävdar att vi kan ha en robust sorts frihet även om världen är deterministisk. Den centrala idén är att determinism hör hemma i den statiska B-seriens tid i blockuniversumet, inte i världen såsom vi upplever den med ett förflutet, ett nu, och en framtid, där det förflutna upplevs som fixerat och framtiden som öppen. Blockuniversumet är tidssymmetriskt, vilket innebär att determinationen kan gå både framåt och bakåt, och ingen specifik del av blockuniversumet är determinerad eller fixerad före någon annan del. Därför behöver vi inte tänka på de deterministiska logiska relationerna som någonting som i förväg begränsar hur vi kan agera. Vi är istället fria att betrakta våra handlingar som primära förklarare som är delaktiga i att determinera både det förflutna och framtiden. Eftersom Hoefer menar att våra handlingar begränsar hur det mikroskopiska förflutna kan vara, så kommer det att argumenteras för att Hoefers teori kan ifrågasätta konsekvensargumentet, vilket är ett välkänt inkompatibilistiskt argument som säger att eftersom det förflutna och naturlagarna inte är upptill oss, så kan inte heller konsekvenserna av det förflutna och naturlagarna vara upp till oss, således kan inte våra handlingar vara upp till oss. Genom att förneka att det förflutna inte är upp till oss, så kan Hoefers idéer avvisa konsekvensargumentet, vilket tar bort ett möjligt hot mot vår frihet.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten. Vad vi har kommit fram till är att diskursen fri vilja ser olika ut beroende på vilken pol inom debatten man ser till och vilket syfte, personen man ser till har. Definitionen av begreppet fri vilja beror på vilka normer och värderingar man ser till.

This essay aims to find out if there’s any way to consolidate Martin Luther’s ideas regarding free will set forth in his work On the Bondage of Will with a more modern, libertarian understanding of the free will. This is done to ultimately see if Luther’s teachings on the subject can be harmonized with Alvin Plantingas “free will defence” in regards to the problem of evil or if these two ideas are fully or partly incompatible. I conclude in the end that while Luther’s ideas and the free will defence might seem incompatible at face value, if you look at the purpose behind the free will defence, namely explaining the existence of moral evil in the world despite an omnipotent, omniscient and benevolent creator then Luther’s idea that the will of man is bound to do evil fulfils the same purpose.

This is a study on the attitudes towards voluntarism and non-profit work, as expressed by employees in the Church of Sweden's children and youth activities. The study has had a mixed methods design, reflecting in the fact that the study at large is two-part, a quantitative part and a qualitative part that complement each other's results. The quantitative part had access to an empirical survey from the project “Av fri vilja på fritid 2021”, run by the Church of Sweden's unit for research and analysis, while the qualitative material is based on two focus group interviews, conducted in two different parishes in Skara diocese.   The purpose of the study has been to, among employees, find indicators of attitudes towards voluntarism and non-profit work in the Church of Sweden's children and youth activities and to examine differences in attitudes within the parishes. The study is based on the theoretical concept of lived ecclesiology to identify the expressions that relates to attitudes towards voluntarism, as well as the perspectives ‘Church as community’ and ‘Church as service provider’ to shed light on the differences between parishes.   Conclusively, the quantitative analyses show an overall picture of employees' attitudes towards voluntarism and non-profit work. The reduction of variables through factor analyses gave four indicators for attitudes towards voluntarism could be identified: cooperation, competition, complement and tradition. The qualitative analyses illustrated the different attitudes found among employees from two different parishes, via the perspectives of Church as community and Church as service provider. The first is characterized by unpretentious activities where everyone is welcome as they are, the employees try to ensure that the non-profit work is meaningful and that the volunteers, based on their own will and experience, take an active part in both planning, teaching and community. The latter is characterized by primarily being a place to learn about God and Jesus, a place that is something more than a "regular after-school centre", and where the employees plan and carry out any activities to maintain a high level of education while the volunteer are given simpler tasks to help and support the employee. In addition, the study shows how important the organizational choices are for how parishes work with voluntarism; by providing the volunteer with trust and development, they will take greater responsibilities and become an important part of the parish's activities.

<p>Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.</p>

The work of Shakespeare has been popular to make film adaptations of from the birth of cinema. Macbeth, one of his most often played tragedies, is no exception. But how did Shakespeare portray Lady Macbeth in his play, and how do directors in the 21th century choose to portray her for a modern audience? I will try to find the answer to these questions by analyzing Shakespeare´s play as well as three modern adaptations. I will begin the thesis by looking at scholars´ view in questions regarding gender, free will, adaptations and genre before analyzing the play and the three movies. I will do this so in order to make comparisons between the play and the three adaptations. My conclusion is that Shakespeare wrote Lady Macbeth as a strong woman, an “unwomanly” woman of her time. The three adaptations also portray her as a strong woman, but in three different ways. I cannot draw any overall conclusions as this thesis is a subjective interpretation of text as well as picture, but further analysis of more adaptations of Macbeth can perhaps verify what has been stated in this thesis.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.

No description available.