No description available.

Denna uppsats är huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att människan har en fri vilja med sin predestinationslära. Enligt de definitioner av ”determinism” och ”fri vilja” som föreslås i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för människan att ha en fri vilja. Augustinus utgångspunkt i tron och hans antaganden om Guds och människans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sådan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn på människans relation till Gud. Uppsatsen undersöker hur Augustinus resonemang i De Libero Arbitrio (Om den Fria Viljan) står sig mot en nutida kritik, för att i förlängningen söka påvisa varför hans antagande att människan har fri vilja inte är förenligt med hans samtidiga antagande att Gud har predestinerat alla händelser i världen. / This paper is mainly a discussion of Augustine’s combination of the idea that human beings have a free will with his doctrine of predestination. According to the definitions of “determinism” and “free will” suggested in this paper, the actuality of predestination excludes the possibility of human free will. Since Augustine takes starting-point in his belief in God and his assumptions about the attributes of God and human beings, such a conclusion is impossible for him. The actuality of both predestination and human free will is an important feature of his view of the relationship between human beings and God. This paper investigates how Augustine’s line of argument in De Libero Arbitrio (On Free Choice of the Will) manages to hold against a modern criticism. The primary aim is to show why Augustine’s assumption that human beings have free will is inconsistent with his assumption that God has predestined all events of the world.

Is there a relationship between how one views free will – a concept related to issues of moral responsibility and agency – and one’s political opinions? To answer this question, I constructed a survey based on questions from the SOM Institute’s opinion polls and the FAD-Plus index for measuring free will beliefs. The survey asked a sample of 348 Swedish speakers about their views on free will, political ideology, party preferences, and policy preferences regarding punishment and redistribution. Responses were analyzed through a series of regression models. The results show that a stronger belief in free will is positively correlated with party preference and ideology, with right-leaning voters having a generally stronger sense of free will. Furthermore, the study also finds that stronger belief in free is positively correlated with retributive views on punishment, support for harsher sentencing, and support for capital punishment, while negatively correlated with support for a proposal that the state should increase its efforts to reduce income inequality. The adjusted R2 values of the regression models illustrate that views on free will explain a greater deal of variance in self-assigned ideological placement and party preference than common demographic variables often used to predict political leanings, such as gender, age, income, and education level. The study concludes by pointing out possible directions for future research.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

No description available.

<p>Denna uppsats är huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att människan har en fri vilja med sin predestinationslära. Enligt de definitioner av ”determinism” och ”fri vilja” som föreslås i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för människan att ha en fri vilja. Augustinus utgångspunkt i tron och hans antaganden om Guds och människans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sådan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn på människans relation till Gud. Uppsatsen undersöker hur Augustinus resonemang i De Libero Arbitrio (Om den Fria Viljan) står sig mot en nutida kritik, för att i förlängningen söka påvisa varför hans antagande att människan har fri vilja inte är förenligt med hans samtidiga antagande att Gud har predestinerat alla händelser i världen.</p> / <p>This paper is mainly a discussion of Augustine’s combination of the idea that human beings have a free will with his doctrine of predestination. According to the definitions of “determinism” and “free will” suggested in this paper, the actuality of predestination excludes the possibility of human free will. Since Augustine takes starting-point in his belief in God and his assumptions about the attributes of God and human beings, such a conclusion is impossible for him. The actuality of both predestination and human free will is an important feature of his view of the relationship between human beings and God. This paper investigates how Augustine’s line of argument in De Libero Arbitrio (On Free Choice of the Will) manages to hold against a modern criticism. The primary aim is to show why Augustine’s assumption that human beings have free will is inconsistent with his assumption that God has predestined all events of the world.</p>

Vad är val? Är de val vi har våra egna? Spelutvecklare idag kämpar med spelares fria vilja då detta kan orsaka problem. Till exempel när spelare gör val som spelutvecklare inte har räknat med, vilket som följd kan skapa frustration hos båda parter. Problemet med spelares oförutsägbarhet i sina val är något som spelutvecklare ständigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt låta spelare vara ovetande om detta. I följande kandidatarbete eftersträvar vi att belysa dessa tekniker för kontroll och manipulation inom spel, samtidigt som vi utforskar nya alternativ för hur spelutvecklare kan manipulera spelare utan att deras känsla av frihet påverkas. ---- What is choice? Are our choices entirely our own? Game developers today struggle with the problem of players free will. For example, when players make choices that the game developer had not accounted for, which can cause great frustration from both parties. The problem with players unpredictability in their choices is something that game developers have continuously tried to solve. Today there are multiple techniques whose purpose is to manipulate the possibility of choice within games, while still keeping the players none the wiser. This thesis persues to shine a light upon these techniques for guidance and manipulation within games, while also exploring new options for how developers may controll players without having them lose their sense of freedom. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

The objective was to examine students’ attitudes versus the concepts of free will and determinism, and to juxtapose these to anxiety and religiosity.An online survey was filled in by 162 Swedish students aged between 18 and 20 in an upper secondary high school. To measure the concepts of free will and determinism the Paulhus &amp; Carey FAD-Plus scale (2011) has been used. Anxiety was measured with two types of the short STAI-index.The factor analysis did not support the idea of an extra division of the original FAD-plus index into the factors ‘free will without moral responsibility’ and the fac-tor ‘moral responsibility’. Some minor sex differences were notices in that females scored higher on fatalistic determinism as well as anxiety. The correlation be-tween free will and scientific determinism were very small negative and not sig-nificant, implying that the two concepts are compatible to at least some respond-ents. The same week correspondence were noticed between scientific determin-ism and moral, showing that the dichotomy between the concepts having low support among students.The traditionally seen opposite concepts of fatalistic and scientific determin-ism were surprisingly positively and significant corresponding.Conclusion of the survey results support the view that the question on free will and determinism is more complex than a simple two way street as shown by Paulhus &amp; Carey (2011) and Nichols &amp; Knobe (2007). Moral responsibility is strongly connected to free will, but is not negatively correlated to determinism showing an interesting paradox in the traditional view of these concepts.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

This thesis examines a problem regarding the separation of post-mortem persons into ‘heaven’ and ‘hell’, taken to mean two eternal and inescapable eschatological destinations for human persons: the former being an ultimate satisfaction of sorts, the latter being characterized by eternal misery. The question that is contemplated is whether the saved in heaven can experience their heavenly existence as genuinely blissful, whilst at the same time being aware of the sufferings of the lost – especially if the lost consists of one or more persons whom they love dearly, such as a close family member. Arguments given by Christian philosophers Thomas Talbott and William Lane Craig are analysed in order to establish whether the problem, referred to as ‘the problem of eschatological separation’, gives us reason to abandon the idea of an eternal hell and opt, instead, to endorse the doctrine of universal reconciliation. Talbott makes the claim that an eternal hell, considering the problem of eschatological separation, is a logical impossibility. Craig, on the other hand, puts forth two objections that he believes proves that hell is a logical possibility. Both of Craig’s objections are shown to be unsound, and the problem of eschatological separation is thus considered to be sufficient reason for rejecting the possibility of an eternal hell.