No description available.

No description available.

The objective was to examine students’ attitudes versus the concepts of free will and determinism, and to juxtapose these to anxiety and religiosity.An online survey was filled in by 162 Swedish students aged between 18 and 20 in an upper secondary high school. To measure the concepts of free will and determinism the Paulhus & Carey FAD-Plus scale (2011) has been used. Anxiety was measured with two types of the short STAI-index.The factor analysis did not support the idea of an extra division of the original FAD-plus index into the factors ‘free will without moral responsibility’ and the fac-tor ‘moral responsibility’. Some minor sex differences were notices in that females scored higher on fatalistic determinism as well as anxiety. The correlation be-tween free will and scientific determinism were very small negative and not sig-nificant, implying that the two concepts are compatible to at least some respond-ents. The same week correspondence were noticed between scientific determin-ism and moral, showing that the dichotomy between the concepts having low support among students.The traditionally seen opposite concepts of fatalistic and scientific determin-ism were surprisingly positively and significant corresponding.Conclusion of the survey results support the view that the question on free will and determinism is more complex than a simple two way street as shown by Paulhus & Carey (2011) and Nichols & Knobe (2007). Moral responsibility is strongly connected to free will, but is not negatively correlated to determinism showing an interesting paradox in the traditional view of these concepts.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

Hur tillskriver vi moraliskt ansvar, och varför? Inom filosofin debatteras häftigt huruvida vi har fri vilja eller ej, och således ifrågasätts om vi kan tillskrivas moraliskt ansvar över huvud taget. Ett av argumenten som sägs hota den fria viljan är den omfattande situationistiska litteraturen, som verkar visa på att människors beteende påverkas mer av situationella faktorer än av personlighetsdrag. EH (Explanation Hypothesis) är en psykologisk hypotes som, förutom att redogöra för vardagliga moraliska bedömningar, kan reda ut filosofiska frågor såsom varför våra intuitioner kring moraliskt ansvar ter sig inkonsekventa. Denna studie testade EH experimentellt med en enkätstudie som dessutom undersökte folks intuitioner i moraliskt signifikanta situationer med kopplingar till den situationistiska litteraturen. Resultaten stärkte EH i enlighet med tidigare resultat, samt visade på att folks moraliska bedömningar inte påverkades av vetskapen om starka psykosociala fenomen som kan ha haft inverkan på agenternas beteenden. Implikationerna för den filosofiska debatten kring fri vilja och moraliskt ansvar, liksom begreppet determinism, diskuteras och förslag på fortsatt forskning läggs fram. / How do we attribute moral responsibility, and why? The notion of free will is heavily debated within philosophy, thus questioning whether we can truly be morally responsible for our actions. One of the arguments said to threaten the notion of free will is the vast collection of situationist literature that seem to show that human behavior is often more influenced by situational factors rather than personality traits. The Explanation Hypothesis (EH) is a psychological hypothesis that make general claims about everyday moral judgements, as well as accounting for philosophical issues such as the inconsistency of folk-intuitions on these issues. This study used surveys to test EH experimentally, also investigating folk-intuitions on moral responsibility in scenarios related to the situationist literature. The results support the hypothesis according to an earlier, similar study, as well as showing that the participants moral judgements were not influenced by being made aware of strong, psychosocial phenomena that seem to have had an impact on agents behaviors. The implications for the philosophical debate on free will and moral responsibility as well as the notion of determinism is discussed and further research is proposed.