Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of Philosophy, 2002. / Includes bibliographical references (p. 122-123). Also available on the Internet.

No description available.

No description available.

The organization of taking turns at talk is an important part of any verbal interaction such as conversation, particularly in groups. Sociologists and psycholinguists have been studying turn-taking in conversation through empirical and statistical analysis, and identified some systematics in it. But to my knowledge no detailed computational modelling of verbal turn-taking has yet been attempted. This thesis describes one such attempt, for a simulation of small group discussion— that is, engaged conversation in groups of up to seven participants, which researchers have found to be much like two-person dialogues with overhearers. The group discussion is simulated by a simple multi-agent framework with a blackboard architecture, where each agent represents a participant in the discussion and the blackboard is their channel of communication, or ‘environment’ of the discussion. Agents are modelled with just a set of probabilistic parameters that give their likelihood of doing the various turn-taking decisions in the simulation: when to talk, when to continue talking, when to interrupt, when to give feedback (“uh huh”), and so on. The simulation, therefore, consists of coordinating a one-at-a-time talk (symbolic talk) with speaker transitions, hesitation, yielding or keeping the floor, and managing simultaneous talk which occurs mostly around speaker transitions. The turn-taking modelling considers whether participants are talking or not, and when they reach points of possible completion in their utterances that correspond to the places of transition-relevance, TRPs, where others could start to speak in attempts to take a new turn of talk. The agent behaviours (acts), their internal states and procedures are then described. The model is expanded with elaborate procedures for the resolution of simultaneous talk, for speaking hesitations and their potential interruption, and for the constraints of the different ‘sorts’ of utterance with respect to turn-taking: whether the TRP is free, or the speaker has selected someone to speak next, has encouraged anyone to speak, or has indicated the course of an extended multi-utterance turn at talk as in sentence beginnings like “first of all,” or “let me tell you something:. . . ”. The model and extensions are then comprehensively analysed through a series of large quantitative evaluations computing various aggregate statistics such as: the total times of single talk, multiple talk and silences; total occurrences of utterances, silences, simultaneous talk, multiple starts, middle-of-utterance attempts at talking, false-starts, abandoned utterances (interrupted by others), and more.

<p>Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm. Undersökningsdeltagarna skattade sin subjektiva, funktionella och medicinska hälsa. Därefter fick de göra test av perceptuell snabbhet, verbalt flöde och visuospatial förmåga. Männen presterade bättre i verbalt flöde och visuospatial förmåga. Efter kontroll för ohälsa minskade männens övertag i verbalt flöde, dock växte deras fördelar i visouspatial förmåga. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning eftersom kvinnor vanligtvis presterar bättre på test av verbalt flöde och hälsan typiskt förklarar samtliga av männens kognitiva fördelar.</p>

<p>Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (”<em>cognition in the wild</em>") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ”vilda” kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat. För att sedan analysera skillnaderna valdes teorier om kommunikationsanalys formulerade av psykolingvisten Herbert Clark (1996). Spelet som användes var ”Armed Assault” som är en realistisk soldatsimulator där spelaren agerar i en stor öppen värld med komplex problemlösning och krävande stridssituationer. Det är mer realistiskt och sofistikerat än vanliga datorspel. Under försöket användes även en mjukvaruklient för röstkommunikation som kallas ”Teamspeak”. Den användes dels för att programmet medför enkel inspelning av alla kommunikation och att det enkelt går att välja vilken av sändmetoderna Push-to-Talk eller Voice Activation/Activatet som man vill använda.</p>

<p>Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats. Utöver detta visar även resultaten på eventuella skillnader i hur deltagare ur de olika grupperna ser på dels systemet men också på sig själva i relation till systemet.</p>

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är. Resultatet visar dock att de argumenterande texterna innehåller ett större antal metaforer än de självbiografiska texterna, vilket står i strid med hypotesen. Två tolkningar av resultatet är därför möjliga. 1) Sensoriska upplevelser har inget med förekomst av KRAFTmetaforer att göra. 2) Argumenterande texter visar mer eller kan visa mer känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än självbiografiska texter. I resultaten finns belägg som stödjer den teoretiska referensramen för hur abstrakt tänkande uppstår samt hur abstrakt betydelse uppstår dvs som ett resultat av sensoriska erfarenheter baserat på kroppsliga upplevelser som kan spåras i språket genom metaforiska processer. De slutsatser man kan dra utifrån resultaten i denna undersökning stödjer hypotesen att det neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundet med det neurala nätverk som representerar sensorisk erfarenhet baserat på kroppsliga upplevelser

Det finns idag många verksamheter där människor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka på ett effektivt men ändå säkert sätt. Trots verksamhetens höga säkerhetskrav kan en olycka eller incident ändå ske, och denna kan då bli föremål för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till händelsen. En olycksutredning ska resultera i åtgärdsförslag som bidrar till att liknande händelser inte sker igen och att säkerheten i systemet och verksamheten i stort förbättras. Det finns många olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gå tillväga vad gäller händelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera åtgärdsförslagen är mindre utforskat. Denna studie är utförd på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa åtgärdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svårigheter som kan upplevas med detta arbete. Den metod som använts bestod av en inledande litteraturstudie av tidigare forskning följt av sju semistrukturerade intervjuer som transkriberats och analyserats. Resultatet visade att skapande och implementering av åtgärdsförslag är en komplex process som innebär många svåra beslut där utredaren måste kompromissa på olika sätt för att kunna skapa effektiva åtgärdsförslag. Det visade sig bland annat vara svårt att avgränsa åtgärdsförslagen och bestämma vilken nivå de ska ligga på samt att bedöma hur många åtgärdsförslag som bör skapas. Implementeringen av åtgärdsförslagen innehåller även den mycket beslutsfattande som kräver bra kommunikation och samarbete mellan alla inblandade parter. Svårigheter med implementeringen är att åtgärdsförslagen ibland tenderar att hamna mellan stolarna och att implementerade åtgärdsförslag kan generera nya risker i systemet.

In experiential learning, one important source of information is the feedback that people receive on the outcomes of their decisions. Typically, however, feedback is systematically absent for many decisions and the actual experience of people may therefore be highly selective. It is thus surprising that research on the cognitive processes involved in human judgement and categorisation has not addressed the effects of learning with selective feedback. In this thesis, three studies are presented in which the effects of learning with systematically selective feedback were investigated. The hypothesis of constructivist coding was introduced in Study I, suggesting a cognitive mechanism for the processing of selective information. In the absence of external feedback people infer the most likely outcome, and then code this inference into memory as “internal feedback”. This internally generated feedback is stored and processed in the same manner as externally presented feedback and is used as a basis for beliefs about the characteristics of the environment. Results from Studies I, II, and III demonstrated support for constructivist coding under varied learning conditions. Study III investigated the effects on the beliefs of participants when they learn from feedback received only for positive decisions. Results indicated that the participants’ beliefs well reflected their actual, however selective, experience. When participants aimed to achieve good immediate outcomes, their experience became restrictive and biased, resulting in biased beliefs. In contrast, when the focus of participants was on long-term learning, their decisions produced a more representative experience and their beliefs came to reflect the actual structure of the environment. Biased beliefs were thus demonstrated to result from a sensitivity of participants to selectively available information. The present findings offer an understanding of the cognitive processes involved in learning from selectively absent feedback. The conclusions propose a sensitivity of participants to objectively experienced information in the forming of knowledge and beliefs. Further, when external information is absent, participants appear to rely on their knowledge and expectations to infer and code the most likely outcome, and use these stored inferences to form a coherent representation of the environment.