I denna uppsats ska jag titta på tre argument mot doping. Syftet med detta är att undersöka dels om de är hållbara och dels om de kan rättfärdiga nuvarande dopingförbud. Argumenten mot doping kan delas in i åtminstone tre kategorier. Jag kommer att undersöka ett argument från vardera kategori. Först ämnar jag ge en så korrekt presentation av argumenten, ett i taget, som jag kan. Sedan kommer jag att presentera en analys av dem var för sig. Avslutningsvis ska jag ge en sammanfattande analys av alla tre argument, där jag jämför dem med varandra och söker komma fram till vilket som är mest hållbart, och vilket som bäst kan rättfärdiga det nuvarande dopingförbudet[3]. Mitt underlag kommer att vara tre artiklar, i vilka tre olika argument från de tre olika kategorierna presenteras. Så det är dessa artiklars versioner av argumenten jag kommer att arbeta med. De tre kategorierna av motargument är 1. integritetsargument-doping är onaturligt, omänskligt eller skadar idrottens syfte, 2. hälsoargument-doing är ohälsosamt och 3. rättviseargument-doping är orättvist. Det har i den filosofiska dopingdebatten presenterats flera olika slags integritets, hälso och rättviseargument. De artikelförfattare vars argument jag presenterar och analyserar i det här arbetet tycker sig alla ha bidragit med en ny och unik infallsvinkel på respektive argument. I föreliggande uppsats kommer jag att visa att integritetsargumentet (presenterat av John William Devine) inte håller på grund av att slutsatsen inte följer av premisserna. Jag kommer att visa att rättviseargumentet (presenterat av Corlett m.fl.) inte heller är hållbart, med anledning av att det får konsekvenser som är absurda. Vidare kommer jag att visa att hälsoargumentet (presenterat av Eric Shwang) kan vara sårbart vad gäller den empiriska delen av argumentet, d.v.s. om den empiriska verkligheten är beskaffad på ett visst sätt så faller detta argument. Att verkligheten också är beskaffad på ett sätt som gör att Shwangs argument faller är något jag emellertid inte tycker mig kunna visa. Därför kommer jag att argumentera för att detta argument (även om jag också visar att det inte kan rättfärdiga det nuvarande dopingförbudet) är det mest hållbara av de tre presenterade motargumenten.

No description available.

<p>I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.</p>

No description available.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

<p>The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning.</p><p>In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section.</p><p>In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.</p>

The aim of this work is to present and examine the ruling on which the Colombian Constitutional Court declared the blanket criminalization of induced abortion to be unconstitutional: ruling C-355/061; all of this based in the understanding I have achieved of the Courts’ reasoning. In the first section I will present the norms that constituted the blanket prohibition of abortion, as well as the likely situation of its practice, both by the time the Constitutional Court took up the analysis of the former. This will provide a good understanding of the importance of the ruling and its starting point. In the second section I will put forth the general nature of the Court and its rulings, inscribed in the Colombian social, political and legal transformation brought by the 1991 constitutional change. I will also bring in the specific decisions the Court made regarding the conditioned constitutionality of induced abortion and the unconstitutionality of the legal expression that equated an abortion performed on a woman less than fourteen years of age to an abortion without consent, thus punishing it harder than a consented one. Such verdict is the starting point of an effort to trace, present and examine the ethical arguments the Court has woven to reach it, all of which will be undertaken in the third section. In the fourth section I shall elaborate on two of the common ethical elements that work as corner stones for the Court’s arguments: human dignity and the belief that fundamental rights and constitutional protected goods are not absolute; I will particularly point out how they play a role in the Court’s argumentation. As a conclusion I will offer a final general appraisal of the Court’s work.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i. Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

<p>This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?</p><p>  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. </p> / <p>Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?</p><p>  Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.</p>