No description available.

No description available.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran. Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen. Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo – efter två tusen år. Dessa utger sig inte för att handla specifikt om den kristna försoningstanken men Hammar presenterar sina tankar kring kristologi, gudsbild, människosyn och försoning. Utifrån denna redogörelse görs ett komparativt studium av de olika försoningsteologiska tankar som gjort sig gällande.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vändpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för våra informanter bestått av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försämrad hälsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var någonting utanför deras egen kontroll som ”drog” dem ur missbruket. Våra informanter har haft känslan av att någon leder dem och manar gott för dem. Studien ger vid handen att frälsningen och mötet med Gud har givit vägledning för informanterna i hur man kan bygga upp ett liv utan alkohol och narkotika. I denna process har vi sett hur kristna vänner och stödpersoner spelat en betydande roll i processen mot ett liv utan droger. Våra informanters utsagor säger oss även att omvändelse/frälsning inte automatiskt innebär befrielse från missbruk, ty en del har haft återfall, men det tycks som att den kristna livsåskådningen underlättar den dagliga kampen. / God grant me the serenity to accept the things I can not change, Courage to change the things I can, and then wisdom to know the difference.

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former. Alla former av inklusivism och dess sanningsbegrepp ärmer lättförenliga med den klassiska och den objektiva försoningsläran än med den subjektiva. Ifallet med den subjektiva försoningsläran kan motiveringen för ett inklusivistisk synsätt ifrågasättasvilket gör den mer koherent med pluralism än med inklusivism. / In this essay the coherence between three theories of atonement are analysed with religiouspluralism and religious inclusivism. The atonement theories analysed are the classical, theobjective, and the subjective theory. The result shows if the role of Jesus as saviour in the Passionchanges if the specific theory of atonement is combined with religious pluralism or religiousinclusivism. Through an analysis of the coherence between the three theories of atonement andpluralism and inclusivism, it is made clear that the notion of truth is not viewed in the same waywithin the theories of atonement and religious pluralism and inclusivism. The classical and theobjective theory meets problems when combined with religious pluralism because of this. Only oneform of religious pluralism, the restrictive pluralism, is compatible with theese two theories ofatonement. All forms of religious inclusivism are coherent with the classical and the objectivetheory but not with the subjective theory wich is much more compatible with religious pluralism.

After the end of World War II, so-called New Religious Movements (NRM) emerged as branches of the traditional religions. These NRM’s are characterized by new ways of forming belief systems and has traditions that are different from the conventional religions. The main purpose of this study was to investigate and study how the Korean founder Sun Myung Moon of the NRM, Family Federation of World Peace and Unification, depict and portray the two genders in his proclamations about human salvation. In addition, the study applied a gender theoretical framework, in order to interpret Moon’s depiction of how gender is described in relation to his doctrine of salvation. What emerge along the course of study was that the path to salvation, depicted in reverent Moon’s enunciations, was the faith in Jesus and the relationship between the man and woman. The study also illustrated that the elimination of evil, such as Satan and the ideology of communism, is the foundation to establish the Kingdom of Heaven on Earth. In conclusion, the salvation of mankind is fulfilled through reverent Moon, as the second Messiah, through the marriage and the reproduction of sinless children. In summary, reverent Moon’s proclamations in his theology, often advocate and encourage the traditional gender roles. Moreover, the theoretical framework visualizes that Moon, in his theology, is depicting a dichotomy and hierarchy among the genders and thereby embraces a conservative view of gender roles. The didactic relevance of this study is the importance to illustrate gender perspective and gender roles within the teaching of religion. That is because it may counteract stereotypical perceptions among students.

Denna kvalitativa studie avser att undersöka vilka faktorer i församlingars arbete och människors bakgrund som bidrar till kristenblivande. Sex Equmeniaförsamlingar som välkomnat många nya medlemmar på bekännelse, det vill säga medlemmar som blivit medlemmar i en församling för första gången, undersöks genom semistrukturerade intervjuer med församlingarnas föreståndare. Vilka praktiker, kvaliteter och erfarenheter bidrar enligt församlingsföreståndarna till att människor blir kristna och går med i en församling? Resultatet analyseras och diskuteras med hjälp av deprivationsteorin, praktiskt-teologiska mönster för kristenblivande och tidigare forskning. Studien pekar på att de praktiker som bidrar till kristenblivande är kontaktskapande, diakonalt arbete, undervisning om kristen tro, attraktiva gudstjänster och praktiker förbekännelse och bekräftelse av tro. Kvaliteter som verkar bidra är en välkomnande öppenhet kombinerat med tydlighet om Jesus och evangeliet. De människor som kommer till tro har ofta bakgrund med någon form av deprivation. Kristenblivandet är i flera fall en process som pågår över tid även för dem som har tydliga avgörelsetillfällen. Kontakt med kristna personer som har bjudit med till församlingarnas mötesplatser tycks i flera fall ha varit avgörande förkristenblivandet.

Uppsatsen utgår ifrån två huvudfrågor: 1. Hur ser ett antal pastorer verksamma inom Equmeniakyrkan på innebörden av Jesus död och uppståndelse? 2. Har de teologiska strömningar som debatterades gällande synen på försoningen under andra halvan av 1800-talet och i början av 1900-talet relevans för förståelsen av de intervjuade pastorernas syn på försoningen?  För att besvara dessa frågor har jag intervjuat fem pastorer kring hur de ser på betydelsen av Jesus död och uppståndelse. Dessa intervjuer har analyserats utifrån följande försoningsteologiska modell:  "Från - Övergång - Till" Alltså vad försoningen sker ”från” och vad den sker ”till” samt vad som möjliggör övergången, det vill säga vad som möjliggör försoningen.  För att svara på om de teologiska strömningarna från förra sekelskiftet har relevans för att förstå de intervjuade pastorernas syn på försoningen låter jag C. O. Rosenius, P.P Waldenström och Gustaf Aulén representera dessa strömningar. Några av de svar jag kommer fram till på huvudfrågorna är:  Den genomgående uppfattningen både då och nu är att frälsningen handlar om att få en upprättad relation till Gud. Samtliga är även eniga om att frälsningen är något som i huvudsak sker på Guds initiativ och i de fall det nämns så är Guds kärlek motivet till frälsningsgärningen. Den dominerande hållningen är att frälsningen även förutsätter någon typ av aktivt mottagande från människan, samt att den får konsekvenser för evigheten. Det är frälsningen av den enskilda människan som betonas mest. Att Jesus seger över ondskan och döden är det som möjliggör frälsningen är det frälsningsmotiv som lyfts fram mest bland de intervjuade pastorerna. Alltså det synsätt som Aulén förespråkar. Till skillnad från de äldre teologerna betonar inte nutida pastorerna Guds vrede och risken för evig förtappelse som en konsekvens av detta.

Syftet med studien var att studera betydelsen av frälsning för upphörande med brott hosen grupp kriminella personer och vad som har gjort att de inte återfaller i brottslighet. Föratt kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuermed frälsta och icke-frälsta fångar och före detta fångar i Colombia. Utifrån intervjuernagjordes en tematisk analys baserat på bakomliggande orsaker till brottslighet, anledningtill frälsning och anledning till att inte återfalla i brottslighet. Alla intervjupersoner varöverens om att frälsningen blev en vändpunkt i deras liv, efter att de bestämt sig för attförändras. Ekonomiskt och socialt stöd i olika former och Gud beskrivs avintervjupersonerna som anledningarna till att de inte återfallit i brottslighet.Avslutningsvis konkluderades att det verkade krävas en kombination av Gud ochmateriella ting för att någon inte ska återfalla i brottslighet, samt att intervjupersonernagjorde ett aktivt val när de slutade begå brott. / The aim of the study was to examine the importance of salvation in desistance from crimein a group of criminals, and what keeps them from turning back to crime. In order toanswer the study’s questions, semi-structured interviews were conducted with redeemedand non-redeemed prisoners and former prisoners in Colombia. Based on the interviews,a thematic analysis was made covering the underlying causes of crime, the reason forsalvation and the reason for not turning back to crime. All interviewees agreed thatsalvation became a turning point in their lives as they decided to change. Financial andsocial support in various forms and God is described by the interviewees as the reason fornot turning back to crime. In conclusion, it seems that a combination of God and materialthings are required for not turning back to crime, and that the interviewees made an activechoice to stop committing crimes.