Jag har i denna uppsats undersökt hur anställda inom Svenska kyrkans gudsbilder står i förhållande till de gudsbilder som går att utläsa i Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad på och inspirerad av Jan Trost. För att studien skulle falla inom ramarna för uppsatsens omfång gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter som jag baserade på vilken relevans skriften har för anställda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har hög igenkänningsfaktor och dels har ett historiskt arv som väger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara anställda som ansvarar för undervisning, förkunnelse och mission i församlingarna och därmed är de som i huvudsak möter medlemmarna i samtal om Gud. Som stöd i min tolkning av vilka gudsbilder som bekännelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck för använde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans bekännelsefråga som på olika sätt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag själv valt att studera. I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifrån valda bekännelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sällan använder sig av samma beskrivande ord. De dokument som gör detta mest frekvent är den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma nämnare. Då beskrivningarna inte motsätter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna så väl djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror på en Gud som är treenig. Jag konstaterade också att den treenige guden är skapare, försonare och livgivare, något jag valt att kalla för ”grundläggande föreställningar”, d.v.s. de föreställningar som i någon mån går igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan också representerar en mängd sekundära föreställningar som jag menar fungerar som komplement till grundföreställningarna. I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundföreställningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Gällande <img src="file:///page37image22176" /> informanternas sekundära föreställningar så skiljde de sig i språkbruk från Svenska kyrkans gudsbilder, men jag såg ändå att det fanns många gemensamma nämnare, även om det också fanns viss diskrepans. I denna del av analysen återkopplade jag till språkets begränsningar och utmaningar. Dels uppstår problematik när jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i förhållande till de begrepp vi använder, d.v.s. när jag talar om Gud så föreställer jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan föreställa sig andra egenskaper än jag. Dels uppstår problematik att med begränsade medel, så som språket, försöka förklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegränsad. Som jag redogjorde för i kapitel 1.6 har jag genomgående i min studie tvingats förhålla mig till just språkets begränsningar i förhållande till föreställningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att så väl informanter som andra forskare på många olika sätt sätter ord på och förklarar denna problematik att tala om någon/ något som man uppfattar som obegränsat när språket och man själv är begränsad. Jag konstaterade också att informanternas gudsbilder står i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framför allt ligger på individuell nivå. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck för att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud är så väl ett offer som en domare. Min inledande hypotes och föreställning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan nämnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utsträckning som jag hade förväntat mig. Det jag ändå konstaterat är att det i denna studie är pedagogernas gudsbilder som i största utsträckning skiljer sig från Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader även i prästernas och diakonernas gudsbilder. Det jag också har kommit fram till är att skillnaderna framför allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utelämnas.

I föreliggande uppsats undersöks hur tre individers livsåskådning och verklighetsbild påverkats av deras repetitionsarbete med en teaterföreställning som handlar om Bibelns berättelser. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju, narrativ metod, bestående av djupintervjuer och analys av dessa. Analysen har gjorts med utgångspunkt från följande teoretiska begrepp: självbild, gudsbild, personlig myt och livsberättelse. Studien visar att informanternas livsåskådning och verklighetsbild har påverkats i så mån att de har börjat reflektera mer kring existentiella frågor, sig själva och sin roll utifrån dessa. Teaterprojektet öppnade upp för existentiella samtal, internt och för viss publik. Dagen då de medverkande talade öppet om tro och tvivel gav upphov till nya tankar hos informanterna, till exempel menade informanterna att människor kretsar kring samma livsfrågor oavsett ålder (ensemblens medlemmar var från 25 till 75 år). Informanterna menade också att människor inte alltid får möjligheten att tala om sig själva på riktigt, men när de gör det, skapas det ett band dem emellan, och detta kan bidra till en större ödmjukhet inför medmänniskan, och den som står en nära. Tre gudsbilder har framträtt: Gud som eventualitet (paradoxen), gud skapad av människan och gud som energi. Påverkan av gudsbild har skett i så mån att funderingar om gud har bekräftats och stärkts. Den personliga myt som representeras av samtliga medverkade är konstnären, där två imagos dominerar: göraren (som skapar) och tänkaren (som strävar efter ny kunskap).

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt. Hur bemöter vi detta i klassrummet?</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt. Hur bemöter vi detta i klassrummet?

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran. Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen. Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo – efter två tusen år. Dessa utger sig inte för att handla specifikt om den kristna försoningstanken men Hammar presenterar sina tankar kring kristologi, gudsbild, människosyn och försoning. Utifrån denna redogörelse görs ett komparativt studium av de olika försoningsteologiska tankar som gjort sig gällande.

No description available.

This study focuses on the image of God in the common worship liturgy book that was taken into use by the church of Sweden in the year of 2018 and compare it with the image of God in the previous common worship book which was released in 1986. The end result shows that the big difference between these two liturgy books is that the liturgy book released in 1986 presents an image of God that focuses on the gender of God. Compared to the 2017 liturgy book that instead of focusing of the gender of God presents an image of God that presents how God acts, not who God is. End result has been viewed from two perspectives, a feminist theology point of view and an apophatic point of view. These perspectives combined with the end result from the comparative study has shown that of these two theologies the feminist theology fits best into the 2017 common worship liturgy book, compared to the apophatic theology. Although the study has shown that these two theological perspectives share more than just a few things. One of the most central similarities is that the language plays a big part in the centralities in both teological perspectives. In the apophatic theology the language is considered to be limited and that our human language lacks the potential to fully understand God. The feminist theology focuses on the fight against structures like gender, sex and power. When using especially these three parts it is possible to use language to find the patriarchal symbolic language that has an influence on us and effects us.

Using a substantive idea analysis, of five confirmands’s faith stories, this essay aimes to try to show indications that the secularization, that Sweden is characterized by today, is not solely due to people having a reduced faith or an absent faith. I want to show that there is a natural development in the religious language. This was done by answering two questions and using the developed analysis questions on the faith stories. By analyzing each individual confirmand’s faith story based on the four analysis questions: How does the confirmand describe God? How does the confirmand describe faith? How does the story relate to Sallie McFague? as well as How does the story relate to Janet Soskice? The analysis led to a number of conclusions. These cleary show that faith and what or who God is, is highly personal and an inner process. People today need new metaphors relevant to the their present, to describe the elusive and abstract. Since metaphors have a central function in the design of the religious language, it means that the religious language changes when the society changes. This indicates that secularizations in todays Sweden is not only about reduced faith or an absent faith.

Hur förändras gudsbilden vid svåra livshändelser? Vad innebär förändringen (för tron/för den troende)? Syftet med denna uppsats är att bidra till att undersöka frågeställningen genom en enkätundersökning, samt reflektera över frågan och resultatet i relation till systematiskt teologiska röster.Tolv präster och pastorer har generöst delat med sig av sina erfarenheter och tankar i en enkätundersökning. Resultatet av denna empiriska undersökning visar gemensamma drag för de svarande vad gäller förändringens riktning, även om det mellan svaren finns olikheter. Undersökningen stannar inte vid upplevelsen av Guds frånvaro som många upplever mitt i svåra livshändelser, utan tar upp gudsbildens förändring som den beskrivs över tid i relation till svåra livshändelser.Med utgångspunkt i Paul Tillich teologi om tro kan den empiriska undersökningens resultat beskrivas som trosutveckling. I resultatet finns riktningen från förklaring till upplevelse, teologerna Mäster Eckehart och Simone Weil har använts för att reflektera kring detta. En jämförande tolkning med Sofia Camnerin och C. S. Lewis självbiografiska berättelser visar att det finns paralleller till enkätundersökningens resultat. Den bild som framträder utifrån resultatet av 12 enkätsvar och systematisk teologisk analys är att det finns en väg mot tillit när en människa möter svåra livshändelser.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.