I föreliggande uppsats undersöks hur tre individers livsåskådning och verklighetsbild påverkats av deras repetitionsarbete med en teaterföreställning som handlar om Bibelns berättelser. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju, narrativ metod, bestående av djupintervjuer och analys av dessa. Analysen har gjorts med utgångspunkt från följande teoretiska begrepp: självbild, gudsbild, personlig myt och livsberättelse. Studien visar att informanternas livsåskådning och verklighetsbild har påverkats i så mån att de har börjat reflektera mer kring existentiella frågor, sig själva och sin roll utifrån dessa. Teaterprojektet öppnade upp för existentiella samtal, internt och för viss publik. Dagen då de medverkande talade öppet om tro och tvivel gav upphov till nya tankar hos informanterna, till exempel menade informanterna att människor kretsar kring samma livsfrågor oavsett ålder (ensemblens medlemmar var från 25 till 75 år). Informanterna menade också att människor inte alltid får möjligheten att tala om sig själva på riktigt, men när de gör det, skapas det ett band dem emellan, och detta kan bidra till en större ödmjukhet inför medmänniskan, och den som står en nära. Tre gudsbilder har framträtt: Gud som eventualitet (paradoxen), gud skapad av människan och gud som energi. Påverkan av gudsbild har skett i så mån att funderingar om gud har bekräftats och stärkts. Den personliga myt som representeras av samtliga medverkade är konstnären, där två imagos dominerar: göraren (som skapar) och tänkaren (som strävar efter ny kunskap).

Syfte med denna studie är att utveckla kunskap om hur begreppet livsåskådning karaktäriseras och framställs i läroböcker genom att undersöka hur stort utrymme religiösa och sekulära livs- åskådningar har i läroböckerna. I den tidigare forskningen som berör livsåskådningsbegreppet visar det sig att läroböcker tenderar att framföra en enkelspårig förklaring av begreppet. Det framgår även att undervisning i religionskunskap fokuserar på grundläggande fakta av livsåskåd- ningar och att sekulära livsåskådningar får för lite utrymme i undervisningen. I studien tillämpas textcentrerade kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser för att besvara uppsatsens syfte. Studien innefattar även en komparativ analys för att bidra med en tydligare undersökning. Fyra livsåskådningsdefinitioner utgör utgångspunkten för att i studien analysera läroböckernas karaktärisering av livsåskådningsbegreppet och dessa definitioner klargörs i uppsat- sens teoretiska utgångspunkt, i samband med ett förtydligande av religiösa och sekulära livs- åskådningar. Det material som används i studien är läroböcker som anses passa årskurs 4–6. Samtliga läroböcker är publicerade 2011 eller senare för att bokförlagen ska haft möjlighet att anpassa sitt läromedel till Lgr11. Det finns därmed en tydlig didaktisk relevans att genomföra en studie utifrån uppsatt syfte eftersom grundskolans kursplan i religionskunskapsämnet beskriver att elever ska utveckla kunskap om begreppet livsåskådning och om religioner och andra livs- åskådningar. Resultatet i denna studie visar att läroböcker för årskurs 4–6 endast framställer begreppet livsåskådning med en allmän definition, vilket involverar ett mer vardagligt språkbruk. Resultatet visar även på att de vetenskapliga livsåskådningsdefinitionerna substantiell, funktionell eller kontextuell definition är helt frånvarande i alla läroböcker. Dessutom finns i övervägande fall endast religiösa livsåskådningar representerat i läroböckerna. Slutsatsen av studiens resultat är att läroböckerna inte kan anses framställa en fullständig helhetsbild av livsåskådningsbegreppet eftersom majoriteten av läroböckerna endast framställer religiösa livsåskådningar, väljer att räkna bort sekulära livsåskådningar och framställer en ytlig definition av livsåskådningsbegreppet.