The purpose of the thesis is to increase the knowledge of how young women between the ages of 20 and 25 experience their use of social media. The problem formulation is based on social media being able to influence the self-image of young women. Within these frames, a multitude of images and videos that people post are often flowing in the best possible way. This, in turn, can help many people believe that the people behind have a perfect life. The empirical material has been collected through seven qualitative interviews with young women aged 20-25. The empirical study was analyzed with the help of Erving Goffman's theory of impression control and Anthony Gidden's theory of identity and was then analyzed by a thematic analysis. The main themes of the study are "identity" and "control of impressions", "comparison and requirements in relation to social media"The quotes from the empirical material have been analyzed using the above-mentioned theories. The essay results show that the use of social media can adversely affect the interviewees. Young women's self-image can be influenced by all images published on social media, they are compared with this and furthermore it can lead to them feeling inadequate. There is a norm on social media that means that the flow should appear as a "perfect life". The result also shows that the interviewees create a certain identity on social media that can be different from the one they have in real life. The essay shows that the interviewees' way of presenting themselves on social media is in line with the other members who use social media, which means that everyone together creates these standards and maintains them. / Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om hur unga kvinnor i åldern 20–25 år upplever sin användning av sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att sociala medierkan påverka unga kvinnors självbild. Inom dessa ramar flödar en mängd bilder och videor som människor postar, ofta framställda på ett så bra sätt som möjligt. Detta kan i sin tur bidra till att många människor tror att personerna bakom har ett perfekt liv.Det empiriska materialet är insamlat genom sju stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 20–25. Empirin analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om intrycksstyrning och Anthony Giddens teori om identitet och har sedan analyserats genom en tematisk analys. Studiens huvudteman är ”identitet” och ”styrande av intryck”, ”jämförelse och krav i relation till sociala medier”. Citaten från det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ovan nämnda teorier. Uppsatsensresultat visar att användningen av sociala medier kan påverka intervjupersonerna negativt. Unga kvinnors självbild kan påverkas av alla bilder som publiceras på sociala medier, de jämför sig med dessa och vidare kan det leda till att de känner sig otillräckliga. Det finns en norm på sociala medier som innebär att flödet ska framstå som ett ”perfekt liv”. Det intervjupersonerna gör är att skapa sig en viss identitet på sociala medier samtidigt som de har en annan identitet i verkliga livet, det livet utanför sociala medier. Uppsatsen visar att intervjupersonernas sätt att presentera sig på sociala medier stämmer överens med de övriga medlemmarna som använder sociala medier, vilket innebär att alla tillsammans skapar dessa normer och upprätthåller dem.

I föreliggande uppsats undersöks hur tre individers livsåskådning och verklighetsbild påverkats av deras repetitionsarbete med en teaterföreställning som handlar om Bibelns berättelser. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju, narrativ metod, bestående av djupintervjuer och analys av dessa. Analysen har gjorts med utgångspunkt från följande teoretiska begrepp: självbild, gudsbild, personlig myt och livsberättelse. Studien visar att informanternas livsåskådning och verklighetsbild har påverkats i så mån att de har börjat reflektera mer kring existentiella frågor, sig själva och sin roll utifrån dessa. Teaterprojektet öppnade upp för existentiella samtal, internt och för viss publik. Dagen då de medverkande talade öppet om tro och tvivel gav upphov till nya tankar hos informanterna, till exempel menade informanterna att människor kretsar kring samma livsfrågor oavsett ålder (ensemblens medlemmar var från 25 till 75 år). Informanterna menade också att människor inte alltid får möjligheten att tala om sig själva på riktigt, men när de gör det, skapas det ett band dem emellan, och detta kan bidra till en större ödmjukhet inför medmänniskan, och den som står en nära. Tre gudsbilder har framträtt: Gud som eventualitet (paradoxen), gud skapad av människan och gud som energi. Påverkan av gudsbild har skett i så mån att funderingar om gud har bekräftats och stärkts. Den personliga myt som representeras av samtliga medverkade är konstnären, där två imagos dominerar: göraren (som skapar) och tänkaren (som strävar efter ny kunskap).

Bakgrund: Trauma, tumörsjukdom, infektioner och cirkulationsrubbningar kan leda till förlust av kroppsdel. Forskning i ämnet är ofta medicinskt inriktad på smärtproblematik eller praktiska följder, medan patienters upplevelser och psykosocial påverkan hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykosociala aspekter i upplevelsen av att leva med en förlorad kroppsdel. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Att förlora en kroppsdel kan leda till påverkad självbild och psykosocial påverkan. Detta presenteras i huvudtemat att hantera en ny livssituation med underliggande teman jag är, jag ser ut, jag kan och socialt stöd. Slutsats: Vid förlust av kroppsdel oavsett etiologi kan självbilden påverkas i någon riktning. Sexuallivet såväl som vardagliga sysslor kan påverkas vilket i sin tur påverkar livskvaliteten. Att anpassa sig till en protes kan underlätta både den fysiska och den psykosociala aspekten, vilket påverkar självbilden positivt. Detta ämne har under det senaste årtiondet beforskats, men detta behöver förankras i klinisk praxis. Klinisk Betydelse: Genom att belysa de psykosociala aspekterna av att förlora en kroppsdel bidrar föreliggande uppsats till att öka förståelsen amputerade och mastektomerade patienters situation Nyckelord: amputation, mastektomi, protes, rekonstruktiv kirurgi, självbild, sexualitet / Background: Trauma, tumors, infections and vascular disease could lead to loss of limb. Research in the subject is often aimed at medical issues or practical matters, while the experiences and psychosocial aspects are being overlooked. Purpose: The purpose of this dissertation is to describe psycosocial aspects of the lived experience of living with a lost bodypart. Method: A review of qualitative approach based on eleven qualitative articles. Results: Losing a body part may affect psychosocial elements and self-image. This is being presented in the main theme to adapt to a new aspect of life and three themes: I am, I look like, I'm apt and social support. Conclusion: Loss of a bodypart of variying aetiology can lead to concerns of self- image. Sexuality and daily life activities can be affected, with a loss of quality of life as a consequence. To adapt to a prosthesis can ease both the psycosocial and physiological aspects of this transition, with im proved self-image as a result. This topic has been researched during the last decade, but the knowledge has yet to reach clinical praxis. Clinical significance: This study highlights the psycosocial aspects of losing a body part in order to give a deeper understanding of the needs of these patients. Key words: amputation, mastectomy, prosthesis, reconstructive surgery, self- image, sexuality

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse kring konsumenters attitydskapande gentemot ett varumärke när marknadsföring innehåller mångfald. Metod: För att uppfylla syftet med studiens genomfördes en kvalitativ forskningsstrategi där fokus på respondenters beskrivningar och erfarenhet av olika situationer kring det valda ämnet legat som grund för undersökningen. Detta gjordes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer bestående av 20 personer i åldrarna 20–30 år med varierande kön. Följande teorier inkluderas i studien: self congruity, consumer brand identification, människan påverkas av det visuella, multikulturell marknadsföring och konsumenters relation till varumärken. Slutsats: I och med denna studie och dess resultat går det att konkludera att konsumenters attityd påverkas av visuell marknadsföring som innehåller mångfald. / Purpose: The purpose of this study is to seek a deeper understanding of consumer attitudes towards a brand when marketing contains diversity. Method: In order to fulfill the purpose of the study a qualitative research strategy was used, focusing on the participants experiences on different situations as the basis for the study. 20 participants, between the ages of 20 to 30 years old, were individually interviewed. The following theories are included in the study; self-congruity theory, consumer brand identification, individuals being influenced by visuals, multicultural marketing and consumer relationship with brands. Conclusion: The study shows that the consumers attitude is influenced by visual marketing that contains diversity.