No description available.

Vår uppsats handlar om tre pedagogers arbetssätt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda på hur lärare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det påverkar eleverna. Vi har intervjuat en lärare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjälper lärare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jämfört det med tidigare forskning inom området. Vi märkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssätt. Läraren arbetar med drama för att underlätta sin undervisning i svenska som andra språk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lärare för att utveckla dramaövningar i relation med läroplanen och kulturpedagogen har teater som hjälpmedel, då detta främjar bland annat gruppdynamiken. Deras förhållningssätt till ämnesintegrering är i grunden lika. Samtliga ansåg att teater och drama är en metod till att skapa lust till lärande.

No description available.

No description available.

Abstract   Project as a method was defined in the American defense industry in the 1950´s and has since then developed to encompass many different areas such as industrial management, administration, research and development and IT etc. In the cultural sector project is a common way of organizing work and within theatre, which is the focus of this study, one can claim that project as a form of work has been used for hundreds of years, if not by definition. Theatre is generally assumed to be an form of art representing creativity and innovation, highly demanding from an individual perspective relative to the project result, i.e. the final performance. Time pressure, fierce competition, limited resources and responsibility to deliver on time with high quality are natural conditions given. The aim of the study is to find out what circumstances and conditions affect and have a clear impact on motivation and creativity in those working professionally within theatre. This study is based upon qualitative interviews with a limited number of employees with different occupations, within a major publicly-funded Swedish theatre institution. Contemporary research indicates both intrinsic and extrinsic motivation as essential for how we experience and commit ourselves to our work, either as two separate forces but also as they interact. Extensive studies further state our individual experience from work, the conditions provided by the organization and social environment as crucial to our work performance. A positive experience from these factors enhance our motivation and creativity. The results of this study show theatre to be an activity supported by strong visions and clear goals where challenge and creativity are essential and where it´s members show strong commitment to the task whether they are beside or on the stage.

No description available.

No description available.

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationellabeskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hurteaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete.I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer ochbetygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygensutveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedanföljer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystemoch om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Meddetta som bakgrund presenteras undersökningens resultat.Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egnaerfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sinaskolkamraters arbeten. Av de olika bedömningsverktygen är den egna erfarenheten detviktigaste, genom vilket de andra tolkas. Exakt hur bedömningen går till är det svårare förlärarna att förklara. I uppsatsen tolkas det som ett uttryck för ”tacit knowlege”, en tystkunskap, en hantverksmässig, ordlös kunskap, som bäraren kan ha svårt att beskriva i ord.När bedömningskriterierna i de båda teaterlärarnas verktyg jämförs med de nationellabetygskriterierna, visar det sig att teaterlärarna är mer inriktade på att bedöma elevensförmåga att samarbeta med andra, än vad som ges uttryck för i de nationellabetygskriterierna.Under intervjuerna framkommer vad lärarna lägger stor vikt vid i bedömningen. Det ärtydligt att de båda är processorienterade (formativa). En av lärarna förklarar: ”Då tittar jag pådet jag faktiskt ser, samtidigt som jag tittar i backspegeln, hela tiden. Då kan jag bedöma enutveckling”.Undersökningen ger ett mycket intressant resultat: trots att lärarna inte i detalj kanformulera sina bedömningskriterier, vare sig inför sig själva eller för eleverna, så kvarstårfaktum att elever och lärare till största del är eniga om betygssättningen, och som en avteaterlärarna uttrycker det: ”Till 98% är vi överens”.

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden.

<p>De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är:</p><p>1. Lärande är situerat.</p><p>2. Lärande är huvudsakligen socialt.</p><p>3. Lärande är distribuerat.</p><p>4. Lärande är medierat.</p><p>5. Språket är grundläggande i läroprocesserna.</p><p>6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap.</p><p>De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.</p>