Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden.

<p>Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och </p><p>diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos </p><p>deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra </p><p>Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden, </p><p>utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en </p><p>frigörelse från förtryck. </p><p>  </p><p>Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man </p><p>skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt </p><p>stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna? </p><p> </p><p>Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti </p><p>och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med </p><p>samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.  </p><p> </p><p>Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns </p><p>våld mot kvinnor. </p><p> </p><p>I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram- </p><p>kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma  </p><p>forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet </p><p>av empowerment. </p>

Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och  diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos  deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra  Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden,  utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en  frigörelse från förtryck.     Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man  skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt  stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna?    Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti  och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med  samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.     Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns  våld mot kvinnor.    I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram-  kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma   forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet  av empowerment.

Denna kvalitativa fallstudie utgår från det teoretiska ramverket om teorin och metoden 'de förtrycktas teater'. Augusto Boal formade 'de förtrycktas teater' utifrån tanken om att teatern skulle vara ett vapen för folket i förändring av samhällets strukturer och normer. Teorin och metoden appliceras på fallet; Antanas Mockus teatrala aktioner för förändring i Bogotá. Frågeställningen gäller Hur teater kan fungera som metod för att skapa samhällsförändring? och På vilket sätt Antanas Mockus har använt 'de förtrycktas teater' i sitt arbete för samhällsförändring i Bogotá? Resultatet når en diskussion om att deltagande är vitalt i skapandet av samhällsförändring och det specifikt genom teater som metod. Men också att vara aktiv inte är det mest centrala för att ett samhälle ska kunna förändras. Utöver betydelsen av deltagandets vikt för teater som metod för samhällsförändring men berör även begrepp som politik, konst, pedagogik och lek.

<p>Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.</p>

Sammanfattning I stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring? I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats. Jokrarna kommer från 11 länder. Intervjuerna är hämtade från den internationella hemsidan för Teater för förtryckta. Metoden i undersökningen är huvudsakligen fenomenografisk. Resultat: Jokring är att leda forumteaterprocessen med dialogen i centrum. Fyra uppfattningar av aspekter hos jokerns roll har framkommit, här beskrivna metaforiskt: Jokern som etiker/filosof, jokern som samhällsförändrare, jokern som hantverkare och jokern som psykolog. Jokern stimulerar med hjälp av forumteatern till dialog. Jokrarna i undersökningen har uppfattningen att dialogen utgör både medel och mål med jokring och med forumteater. Dialogen uppfattas ske med olika medel, olika riktning och med olika föresatser.  Den sker visuellt, med tal och i handling. Den har sitt fokus, sin riktning, gentemot individerna i publiken, mot publiken som grupp och/eller mot den samhällsgrupp som publiken antas komma ifrån. Föresatsen med jokerns dialog är att stödja och/eller utmana. Avsikten med undersökningen har varit att få ökad kunskap om jokring och att skapa underlag för fortsatt arbete för ökad kunskap om jokring.

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.