The purpose of the thesis is to increase the knowledge of how young women between the ages of 20 and 25 experience their use of social media. The problem formulation is based on social media being able to influence the self-image of young women. Within these frames, a multitude of images and videos that people post are often flowing in the best possible way. This, in turn, can help many people believe that the people behind have a perfect life. The empirical material has been collected through seven qualitative interviews with young women aged 20-25. The empirical study was analyzed with the help of Erving Goffman's theory of impression control and Anthony Gidden's theory of identity and was then analyzed by a thematic analysis. The main themes of the study are "identity" and "control of impressions", "comparison and requirements in relation to social media"The quotes from the empirical material have been analyzed using the above-mentioned theories. The essay results show that the use of social media can adversely affect the interviewees. Young women's self-image can be influenced by all images published on social media, they are compared with this and furthermore it can lead to them feeling inadequate. There is a norm on social media that means that the flow should appear as a "perfect life". The result also shows that the interviewees create a certain identity on social media that can be different from the one they have in real life. The essay shows that the interviewees' way of presenting themselves on social media is in line with the other members who use social media, which means that everyone together creates these standards and maintains them. / Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om hur unga kvinnor i åldern 20–25 år upplever sin användning av sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att sociala medierkan påverka unga kvinnors självbild. Inom dessa ramar flödar en mängd bilder och videor som människor postar, ofta framställda på ett så bra sätt som möjligt. Detta kan i sin tur bidra till att många människor tror att personerna bakom har ett perfekt liv.Det empiriska materialet är insamlat genom sju stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 20–25. Empirin analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om intrycksstyrning och Anthony Giddens teori om identitet och har sedan analyserats genom en tematisk analys. Studiens huvudteman är ”identitet” och ”styrande av intryck”, ”jämförelse och krav i relation till sociala medier”. Citaten från det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ovan nämnda teorier. Uppsatsensresultat visar att användningen av sociala medier kan påverka intervjupersonerna negativt. Unga kvinnors självbild kan påverkas av alla bilder som publiceras på sociala medier, de jämför sig med dessa och vidare kan det leda till att de känner sig otillräckliga. Det finns en norm på sociala medier som innebär att flödet ska framstå som ett ”perfekt liv”. Det intervjupersonerna gör är att skapa sig en viss identitet på sociala medier samtidigt som de har en annan identitet i verkliga livet, det livet utanför sociala medier. Uppsatsen visar att intervjupersonernas sätt att presentera sig på sociala medier stämmer överens med de övriga medlemmarna som använder sociala medier, vilket innebär att alla tillsammans skapar dessa normer och upprätthåller dem.

<p>Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.</p><p>Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.</p><p>Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler.</p><p>Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet.</p><p>Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser.</p><p>I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.</p>

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen. Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp. Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler. Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet. Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser. I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte. Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.