Syfte med denna studie är att utveckla kunskap om hur begreppet livsåskådning karaktäriseras och framställs i läroböcker genom att undersöka hur stort utrymme religiösa och sekulära livs- åskådningar har i läroböckerna. I den tidigare forskningen som berör livsåskådningsbegreppet visar det sig att läroböcker tenderar att framföra en enkelspårig förklaring av begreppet. Det framgår även att undervisning i religionskunskap fokuserar på grundläggande fakta av livsåskåd- ningar och att sekulära livsåskådningar får för lite utrymme i undervisningen. I studien tillämpas textcentrerade kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser för att besvara uppsatsens syfte. Studien innefattar även en komparativ analys för att bidra med en tydligare undersökning. Fyra livsåskådningsdefinitioner utgör utgångspunkten för att i studien analysera läroböckernas karaktärisering av livsåskådningsbegreppet och dessa definitioner klargörs i uppsat- sens teoretiska utgångspunkt, i samband med ett förtydligande av religiösa och sekulära livs- åskådningar. Det material som används i studien är läroböcker som anses passa årskurs 4–6. Samtliga läroböcker är publicerade 2011 eller senare för att bokförlagen ska haft möjlighet att anpassa sitt läromedel till Lgr11. Det finns därmed en tydlig didaktisk relevans att genomföra en studie utifrån uppsatt syfte eftersom grundskolans kursplan i religionskunskapsämnet beskriver att elever ska utveckla kunskap om begreppet livsåskådning och om religioner och andra livs- åskådningar. Resultatet i denna studie visar att läroböcker för årskurs 4–6 endast framställer begreppet livsåskådning med en allmän definition, vilket involverar ett mer vardagligt språkbruk. Resultatet visar även på att de vetenskapliga livsåskådningsdefinitionerna substantiell, funktionell eller kontextuell definition är helt frånvarande i alla läroböcker. Dessutom finns i övervägande fall endast religiösa livsåskådningar representerat i läroböckerna. Slutsatsen av studiens resultat är att läroböckerna inte kan anses framställa en fullständig helhetsbild av livsåskådningsbegreppet eftersom majoriteten av läroböckerna endast framställer religiösa livsåskådningar, väljer att räkna bort sekulära livsåskådningar och framställer en ytlig definition av livsåskådningsbegreppet.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.