Följande studie syftar till att undersöka vilka möjligheter läromedlet Koll på matematik ger elever i mellanstadiet att arbeta laborativt inom taluppfattning. Studier och egna erfarenheter har visat att läromedel används i stor utsträckning i dagens matematikundervisning. Genom tidigare systematisk litteraturstudie framkom det att laborativa arbetssätt gynnar elevers taluppfattning om det är uppbyggt och utformat till ett tydligt syfte. I studien har läromedlet Koll på matematik valts ut för att undersöka totalt sex elevböcker. Studien baseras på en innehållsanalys ur ett konstruktivistiskt perspektiv om att elever i mellanstadiet kan ta till sig abstrakta operationer om dessa är konkreta i sitt utförande. Innehållsanalysen mynnar ut i tre kategorier; Konkreta tankeoperationer, Mentala scheman och Konkreta operationella stadiet. Läromedlet har intervjuats för att se om laborativa uppgifter gällande taluppfattning förekommer, och om det förekommer någon progression inom detta område. Resultatet visade på att möjligheter för laborativt arbete inom taluppfattning i läromedelsserien Koll på matematik ges i alla böcker. Däremot sker en regression gällande dessa uppgifter i de äldre årskurserna.

This essay has examined how information about the Spanish speaking world in textbooks from two series of schoolbooks in Spanish for the Swedish grades 7-9 relates to the Swedish curriculum. The main questions were: what themes appear in the texts, how do the texts relate to the ’cultural and social purpose’ in the syllabus for the school subject modern languages, and which areas of the Spanish speaking world are represented? The method used in the investigation has been partially quantitative and qualitative. The result showed that the theme ’geography’ was the biggest among the analyzed texts. It also showed that Spain by far was the most frequent of the Spanish speaking areas in the texts. Furthermore, the analysis showed that in some cases the texts showed a lack of interculturality, which could have negative consequences for the relations with the ’cultural and social purpose’ of the syllabus.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare. Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning. Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken. Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare.

Syfte med denna studie är att utveckla kunskap om hur begreppet livsåskådning karaktäriseras och framställs i läroböcker genom att undersöka hur stort utrymme religiösa och sekulära livs- åskådningar har i läroböckerna. I den tidigare forskningen som berör livsåskådningsbegreppet visar det sig att läroböcker tenderar att framföra en enkelspårig förklaring av begreppet. Det framgår även att undervisning i religionskunskap fokuserar på grundläggande fakta av livsåskåd- ningar och att sekulära livsåskådningar får för lite utrymme i undervisningen. I studien tillämpas textcentrerade kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser för att besvara uppsatsens syfte. Studien innefattar även en komparativ analys för att bidra med en tydligare undersökning. Fyra livsåskådningsdefinitioner utgör utgångspunkten för att i studien analysera läroböckernas karaktärisering av livsåskådningsbegreppet och dessa definitioner klargörs i uppsat- sens teoretiska utgångspunkt, i samband med ett förtydligande av religiösa och sekulära livs- åskådningar. Det material som används i studien är läroböcker som anses passa årskurs 4–6. Samtliga läroböcker är publicerade 2011 eller senare för att bokförlagen ska haft möjlighet att anpassa sitt läromedel till Lgr11. Det finns därmed en tydlig didaktisk relevans att genomföra en studie utifrån uppsatt syfte eftersom grundskolans kursplan i religionskunskapsämnet beskriver att elever ska utveckla kunskap om begreppet livsåskådning och om religioner och andra livs- åskådningar. Resultatet i denna studie visar att läroböcker för årskurs 4–6 endast framställer begreppet livsåskådning med en allmän definition, vilket involverar ett mer vardagligt språkbruk. Resultatet visar även på att de vetenskapliga livsåskådningsdefinitionerna substantiell, funktionell eller kontextuell definition är helt frånvarande i alla läroböcker. Dessutom finns i övervägande fall endast religiösa livsåskådningar representerat i läroböckerna. Slutsatsen av studiens resultat är att läroböckerna inte kan anses framställa en fullständig helhetsbild av livsåskådningsbegreppet eftersom majoriteten av läroböckerna endast framställer religiösa livsåskådningar, väljer att räkna bort sekulära livsåskådningar och framställer en ytlig definition av livsåskådningsbegreppet.

Undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom algebran och så har det varit i flera år. Inget ämne är så beroende av sitt läromedel som i ämnet matematik. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka prealgebran i matematikböcker för årskurs 1-3 där grunden ska läggas inför algebran. Vad visar forskningen och är läromedlen utifrån forskningens resultat? Har läromedlen det som behövs för att eleverna ska kunna bli algebraiska? Är frågor som jag kommer att besvara. De grundlärobokserier som analyseras är vanligt förkommande i Sverige och är: Favorit matematik, Mästerkatten, Prima matematik, Eldorado och Mattedetektiverna. Resultatet visar dock att inget av läromedlen har alla delar som styrker eleverna till att bli algebraiska. / Studies show that Swedish pupils' performance falls within the algebra and it have been that way for years. No subject is so dependent of their teaching materials as in mathematics. Therefore, the purpose of this essay is to examine prealgebran in math books for grades 1-3 where the basis must be laid before algebra. What does the research show? Are the teaching materials based on the research results? Do the teaching materials have what it takes for students to be algebraic? These questions are going to be answered in this essay. The books that are analyzed are common in Sweden and are: Favorite mathematics, Prima mathematics, Eldorado and the Math detectives. The result of this essay shows that none of the teaching materials have all the elements that the research show is important so the pupils can be algebraic.

Syftet med studien var att bidra med kunskap kring matematikläroböcker utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att undersöka i vilken grad flickor, kvinnor, pojkar och män representeras i läroböckerna samt hur de framställs genom att se till de benämningar och aktiviteter de tillskrivs. Innehållsanalys har utförts på sammanlagt 629 sidor fördelat på 18 kapitel ur läromedelsserierna Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen samt Eldorado Matte. Samtliga serier används i grundskolans årskurs 4, 5 och 6.  Tidigare forskning visar att män är överrepresenterade i läroböcker. Denna studie visar på signifikanta skillnader (p<0.05) i fördelningen mellan karaktärer av manligt och kvinnligt kön i både läroböckernas bild- samt textinnehåll, där manligt kön utgör majoritet. De mest förekommande karaktärerna i läroböckernas texter och bilder var pojkar, den minst förekommande var kvinnor. Studien visar även att män oftare än kvinnor tillskrivs yrkesroller samt att karaktärer av manligt kön oftare utförde en sportaktivitet än karaktärer av kvinnligt kön. Manligt kön tillskrivs också fler yrkesroller, samt fler sportaktiviteter än kvinnligt kön. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about mathematics textbooks from a gender perspective. This was done by looking at the degree to which girls, women, boys and men are represented in the textbooks and how they were presented by looking at the names and activities they were attributed. Content analysis has been performed on a total of 629 pages divided into 18 chapters from the teaching aid series Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen and Eldorado Matte. All series are used in compulsory school grades 4, 5 and 6.  Previous research shows that men are overrepresented in textbooks. This study shows significant differences (p<0.05) in the distribution between male and female characters in both the textbooks' image- and text content, to the advantage of male gender. The most common character in the textbooks' texts and pictures were boys, the least common were women. This study also shows that men more often than women are assigned professional roles and that characters of the male sex more often performed sports activities than characters of the female sex. Male gender is also attributed more professional roles, as well as more sports activities than female gender.