Syftet med denna studie är att undersöka taluppfattning ur ett elevperspektiv, för att få reda på vilka uppgifter som är utmanande, vilka räknestrategier eleverna använder, samt hur de värderar svårighetsgraden på olika uppgifter inom taluppfattning. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Elever i två klasser fick genomföra ett test som innefattade delar inom taluppfattningsområdet såsom förståelse för tallinjen, talmönster, samt positionssystemet. Därefter valdes sju elever ut för efterföljande intervju. Resultatet som framkom genom studien visade att taluppfattningsområdet är komplext. En slutsats som kunde dras var att en del uppgifter verkade svåra att lösa på grund av dess utformning. Eleverna i de båda urvalsklasserna hade även svårt för olika sorters uppgifter, vilket kan bero på att de inte haft samma lärare och då inte erbjudits samma matematikundervisning. Eleverna använde sig av ett par olika räknestrategier, där huvudräkning var den mest förekommande.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning.

SAMMANFATTNING Jag har i mina tidigare yrkesår i förskoleklass upptäckt hur viktigt det är att barnen förstår de matematiska begreppen och har ord på dem. De måste ges en möjlighet att tidigt få utveckla en grundläggande taluppfattning. Syftet med min studie blev då att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstår subtraktion, som jag upplevt är den första svårigheten de stöter på i matematiken. Jag ville också undersöka om mitt sätt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjälpa eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp på 6 elever i åk. 3. Den metod jag använde mig av var observationer och loggbok. Jag gjorde en taluppfattningstest för att se vilken nivå eleverna låg på i början av studien och en sluttest för att se om mina aktiviteter med eleverna gav något resultat. Taluppfattningstesten visade att eleverna har svag taluppfattning, men samtidigt var testen väldigt bred med många vardagsnära uppgifter och uppgifter där eleverna skulle uppskatta och omvandla enheter. Det var inte tillräckligt många subtraktionsuppgifter för att kunna använda till att analysera vad eleverna förstått av aktiviteterna. Därför gjorde jag en annan sluttest med uppgifter enbart från våra aktiviteter. Sluttesten jag gjorde med eleverna visade ett bättre resultat. Jag har också under mina aktiviteter sett att eleverna utvecklar sitt tänkande när de får "prata" subtraktion och samtidigt får laborera med konkret material.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig. Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning. Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört. Båda dessa studier visade bra resultat hos eleverna efter genomförd intervention/intensivundervisning.

I studien har jag spelat ett brädspel med förskolebarn i åldrarna tre till fem år för att ta reda på hur utvecklad deras taluppfattning är. Resultatet av studien visar att kompetenserna är oberoende av ålder och antalsuppfattningen är olika utvecklad för olika barn. För att komplettera studien intervjuades pedagogerna på avdelningen angående deras syn på matematik i förskolan och om de arbetar aktivt med antalsuppfattning. Till svar fick jag att de ständigt arbetar med matematik och antalsuppfattning, både i styrda aktiviteter och spontant i vardagen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur sex stycken förskollärare arbetar med taluppfattning i det dagliga arbetet och hur de dokumenterar arbetet för att synliggöra barnens lärande. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer, som liknar ett vanligt samtal, men med skillnaden att detta samtal har ett bestämt fokus. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med tal och siffror tillsammans med barnen under förskolans alla dagar och timmar i veckan och i vardagliga situationer som uppstår, exempel vid dukning till lunch. Två förskollärare vi intervjuat har på sin förskola en speciell dag i veckan som de enbart arbetar med matematik för att det ska bli tydligt för barnen. De intervjuade förskollärarna säger att arbetet med tal kommer in genom sånger, ramsor och böcker för att utveckla barns taluppfattning. Barnens lärande dokumenteras genom fotografier, filminspelningar och barnintervjuer. Dessa dokumentationer sätts upp i förskolans hall och in i barnens pärmar. Detta för att de ska vara lättillgängliga för barnen och förskollärarna för återkoppling tillsammans med barnen om deras lärande och för att förskollärarna ska kunna utvärdera verksamheten. Dokumentationen ska även finnas till för vårdnadshavarna eftersom de ska kunna följa sitt barns lärande och kunna påverka förskolans verksamhet

Taluppfattning är betydelsefullt för att elever ska förstå tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag är bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka forskning om elevers taluppfattning och deras beräkningsstrategier. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och analyserades i litteraturstudien. Resultatet visade att elevers taluppfattning i grundskolan är relativt låg och de är beroende av de standardalgoritmer som undervisas i skolan, dock visade resultat att elever hade svårt att förklara val av strategi då de inte förstod innebörden av algoritmen. En varierad undervisning med aktiviteter där läraren uppmuntrar till diskussion och debatt är tillåten har visat utveckla god taluppfattning. Vidare forskning inom området taluppfattning bör inriktas på hur surfplattor kan inkluderas som undervisningsform för att utveckla god taluppfattning.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer. Med hjälp av teorierna och insamlade data kan vi läsa i resultatet om lärarnas uppfattningar om undervisning av decimaltal. De intervjuade lärarna påtalar att elever att elever har svårigheter med att förstå hur heltal och decimaltal fungerar.

För att elever skall tillgodose sig matematikundervisningen i skolan krävs en god taluppfattning. Med taluppfattning menas att elever har kunskap om tals relationer, betydelse, storlek och begreppen som relaterar till dem. Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskning säger om vad elever behöver få syn på för att utveckla och stärka sin taluppfattning. Internationella undersökningar från 2012 samt 2013 visade att svenska elevers taluppfattning var under genomsnittet jämfört med andra länder som deltog. Till följd av detta infördes ett lärarlyft samt ett bedömningsstöd inom matematik där lärare får hjälp att på ett tidigt stadium kartlägga elevers kunskaper inom taluppfattning och på så sätt försöka förhindra framtida matematiksvårigheter. I denna litteraturstudie har det undersökts vad svensk och internationell forskning visar inom området, för att därefter sammanställa, analysera och jämföra dessa med läroplan, kurslitteratur och egna erfarenheter. Resultatet i denna studie visar på grundläggande färdigheter som elever måste få syn på för att utveckla taluppfattning. Resultatet framställer även viss forskning som menar att elever ej utvecklar taluppfattning av sig själva, utan att det är lärarens ansvar att genom en välstrukturerad och noga genomtänkt undervisning ge elever möjlighet att utveckla det, medan annan forskning påvisar att människan föds med en grundläggande taluppfattning och det är genom att undervisningen stöttar denna förmåga som elevers kunskaper stärks. Det framkom att satsningen på utveckling av elevers taluppfattning samt stöd i form av lärarlyft i matematik som utvecklades efter de internationella undersökningarna om elevers taluppfattning har gett resultat. Vårt resultat av denna litteraturstudie styrker det då det framkommer att en riktad undervisning inom taluppfattning ger goda resultat.