<p>Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.</p>

<p> </p><p>Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom.</p><p>Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.</p><p>Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.</p><p> </p><p>I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta.</p><p>Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden.</p><p>Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet.</p><p>Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.</p><p> </p><p>Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det.</p><p>Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.</p><p> </p><p>Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.</p><p> </p><p>Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris <em>Divina Comedia.</em> Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden.</p><p>Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta.</p><p> </p> / <p><p>The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church.</p><p>The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.</p><p> </p><p>As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife.</p><p>You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory.</p><p>This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell.</p><p>Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.</p><p> </p><p>The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it.</p><p>The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.</p><p> </p><p>Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.</p><p> </p><p>The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris <em>Divina Comedia. </em>This work has become the one to which the most references to purgatory are made.</p><p>Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.</p><p> </p></p>

Skärseldens uppkomst, komplicerad som den må vara, grundar sig i mångt och mycket på kyrkans behov att skapa ett mellantillstånd mellan helvetet och paradiset. Med hjälp av texter från bibeln, då främst Paulus brev, kunde den dogmatiska frågan om skärselden bryta igenom. Skärselden är en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan. Frågan om vart syndarna tog vägen efter döden besvarades i och med skapandet av skärselden. Människan behövde säkerställa sin väg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet så fick hon nu chansen att göra det efter döden. Själva tanken med straffet i skärselden är att kunna rena själen, till skillnad från helvetet där straffet är evinnerligt.   I och med att tanken på skärselden föddes och så småningom institutionaliserades, började även bikten få en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som färdigställdes i skärselden. I och med att kyrkan erbjöd människan försoningsvägar genom bikt och bot så stärktes dess inflytande över människan, detta i stark relation till skärseldstanken. Kyrkan skapade bestämmelser i och med skärselden som gällde för livet efter detta. Skärseldens uppkomst går också att härleda till det individuella behovet hos människan för jämställdhet. Det fick gensvar i frågan om det individuella straffet i skärselden. Detta förstärkte också kyrkans roll som medlare genom bot och bikt, vilket i sig också stärkte kyrkans makt över folket då den ensam höll i nycklarna till himlen och helvetet. Förutom behovet av jämställdhet så fanns även behovet av rättvisa snarare än behovet av vetskapen om att det kommer att ske en frälsning efter döden. Rättvisan gestaltade sig på så sätt att den rättade till de orättvisor och den ojämlikhet som ägde rum i det jordliga livet genom skärseldens kval i livet efter detta.   Tron på skärselden spreds genom predikningar av präster för den stora massan. Tanken på skärselden födde en rädsla hos folket som översteg den de hyste för helvetet och värdet i att leva på jorden sammanlänkades med förskräckelsen i tanken på att lämna det. Tanken på skärselden utvecklades i takt med samhället under medeltiden och genom skärselden uppkom också tankar som förändrade tanken på tid och rum då man upptäckte att det fanns mellanstadium mellan liv och död.   Hoppet som kom med skärselden berodde också delvis på det faktum att själarna i skärselden var utsedda till slutgiltig frälsning detta trots att straffen i skärselden påminde om de i helvetet med den skillnaden att det var tidsbestämda. Tiden i skärselden påverkas inte bara av Guds nåd utan även av de personliga meriter man skaffat sig under sin tid på jorden och de offer som görs av släktingar och vänner till den avlidne genom kyrkan.   Möjligheten för skärseldstankens fortlevnad påverkades mycket av människans föreställnings förmåga, vilken i sig påverkades av berättelser som handlade om skärselden vare sig de kom från präster eller lekmän. Eftersom kyrkan inte själv skapade en imaginär värld kring skärselden i sin trosartikel så var det upp till folket själva att skapa den bildliga delen. Detta gjordes delvis genom prästers exempel på upplevelser i skärselden, målningar föreställandes skärselden samt litterära verk som behandlade skärselden. De litterära verken kunde vara historiska, teologiska, filosofiska och skönlitterära. Ett av de verk som påverkade bilden av skärselden i allra högsta grad var Dante Alighieris Divina Comedia. Detta verk har kommit att bli till vilket man hänvisar allra mest när det gäller den imaginära föreställningen om skärselden. Skärselden spelar en av de viktigaste rollerna i föreställningen om livet efter detta. / The rise of purgatory, complicated as it may be, is much based upon the churches need to create a state between hell and paradise. With the help of writings from the bible, first and foremost the letters of Paul, the dogmatic question of purgatory was able to break through. Purgatory is a conscious creation made by what came to be the Catholic Church. The question of where the sinners went after death was answered by the creation of purgatory. Man needed to secure its way to heaven an if she wasn’t able to do so in life, she was no given the chance to do so after death. The whole idea of the punishment in purgatory is to purify the soul, in contrast to hell where the punishment is eternal.   As the idea of purgatory was born and later came to be institutionalised, the confession came to be of greater importance. The confession came to be a part of the penance that was completed in purgatory. Seeing that the church offered man a way of redemption through confession and penance, the churches influence over man also increased, this in a great relation to the idea of purgatory. With the idea of purgatory the church created regulations for the afterlife. You can also derive the rise of purgatory to mans individual need for equality. The response to this need was met by the question of the individual punishment in purgatory. This also strengthened the churches role as a intercessor by offering penance and confession, which in itself also empowered the churches influence over the people because the church alone held the keys to heaven and hell. Except the peoples need for equality there was aloes a need for justice rather than a need for the knowledge of a salvation after death. Justice took form in the way that it corrected all the injustice and inequality that was made in the earthly life by the torments in purgatory in the afterlife.   The belief in purgatory spread through the sermons held by priests to the people. The thought of purgatory bore a fear among the people that exceeded the fear of hell, and the value of living on earth was linked with the terror of the idea of leaving it. The idea of purgatory evolved in pace with society during the middle ages and through purgatory new thoughts concerning time and place arose, because a intermediate state between life and death was found.   Because of the fact the souls in purgatory was chosen for ultimate salvation, even though the punishments in purgatory resembled the ones in hell, hope also became connected with purgatory. The time spent in purgatory is not only affected by the grace of God, but also by the merits you have obtained during your time on earth and the sacrifices made by the church after requests from family and friends to the deceased.   The continuation of the idea of purgatory was made possible by mans capacity to imagine it, which was influenced by the stories told about purgatory, be as it may told by priests or laymen. Because the church itself didn’t create a imaginary world surrounding purgatory in their article of faith, it was up to the people themselves to create it. This was partially made by priests examples of experiences from purgatory, paintings envisaging purgatory and literary works about purgatory. One literary work, which had a particular influence on the idea of purgatory, was Dante Alighieris Divina Comedia. This work has become the one to which the most references to purgatory are made. Purgatory plays one of the most important parts in the conception about the afterlife.

Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas. I hans filosofi finner hon en placering av etiken på en förontologisk nivå vilket gör att det etiska kravet både föregår den pluralistiska verkligheten och blir en förutsättning för den.

<p>Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden.</p><p>Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?”</p><p>Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland.</p><p>Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med.</p><p>Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden.</p> / <p>The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death.</p><p>The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”?</p><p>Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland.</p><p>Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children.</p><p>This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.</p>

No description available.

<p>En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.</p>

<p>In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes.</p><p>In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect.</p><p>In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C.</p><p>In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like.</p><p>My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future.</p> / <p>I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam.</p><p>I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna.</p><p>I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches)</p><p>I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden.</p><p>Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.</p>

Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden. Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?” Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland. Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med. Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden. / The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death. The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”? Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland. Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children. This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor.