Inledning Läroplanen är skolans styrdokument och där framgår att innehållet ska förmedlas till eleverna. Som blivande lärare är jag därav intresserad av elevernas kännedom om läroplansinnehållet i ämnet svenska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers kännedom om läroplanen, Lgr11, i ämnet svenska i årskurs 1-3. Metod Studien är av kvalitativ art och med semistrukturerade intervjuer som redskap för insamling av data. Den omfattar intervjuer av 14 elever från två olika skolor i årskurserna 1-3. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat I studien framkommer att eleverna säger sig uppleva att de har kännedom om läroplanens existens. Eleverna säger sig också uppleva att förmedlandet av läroplansinnehållet i ämnet svenska bland annat sker i samband med högläsning. Det framkommer också ur elevernas svar att döma att fokus för förmedlingen av läroplansinnehållet ligger på förmedling av de specifika ämneskunskaperna för ämnet svenska. Vidare framkommer också att de båda skolorna har olika sätt att förmedla läroplansinnehållet till eleverna. Slutligen framkommer elevernas upplevda svårigheter av sitt mottagande av läroplansinnehållet.

Bakgrund: Trygghet kan vara en förutsättning för livskvalitet för individen. Patienten kan ha förväntningar på vårdpersonalen och för att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma patientens behov av trygghet och åtgärda upplevelsen av otrygghet, behövs kunskap om vad som kan bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av faktorer som kan påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet i vårdandet. Frågeställning: Hur kan sjuksköterskor bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet? Metod: Kvalitativ intervju med sex sjuksköterskor i en stor stad i mellersta Sverige. Intervjuerna har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att deras förhållningssätt gentemot patienten kunde påverka patientens upplevelse av trygghet. Sjuksköterskorna uppfattade också att information de gav och att miljön omkring patienten samt sjukdom kunde påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Slutsats: Alla patienter kunde uppleva en otrygghet då de hade en sjukdom och genomgick en behandling. Sjuksköterskornas betydelse för skapandet av en trygghet i vårdandet lyfts fram. De kunde skapa trygghet genom att till exempel själva vara trygga i den professionella rollen och informera patienten. / Background: ’Feeling of safety’ means an assurance of optimum quality of life for the individual. Patients have expectations of the medical staff and for nurses to be able to pay attention to patients' needs for feeling of safety and create patients' feelings of safety, further knowledge of what contributes to patients' perceptions of safety in the care is needed. Objective: To describe nurses experiences of factors that may influence patients' perceptions of safety in the care. Method: Qualitative interview study of six nurses in Stockholm, Sweden. The interviews have been processed using a qualitative content analysis, designed by Graneheim och Lundman (2004). Results: The nurses perceived that their attitude towards the patient could affect the patient's feeling of safety. The nurses perceived that the information they gave and the environment around the patient and the disease could affect a patient's feeling of safety. Conclusion: All patients could experience a non-feeling of safety when they had a disease and underwent treatment. The nurse's role in the creation of a feeling of safety in the care are emphasized. Nurses could create feelings of safety in the care by, for example, be confident in their professional role and inform the patient.

No description available.

Uppsatsen ska ge en bild av de olika förhållningssätten till gudstjänsten som finns inom Svenska kyrkan som i sitt uppdrag har att föra ut evangeliet. Det är gudstjänstens förhållande till den Augsburgska bekännelsen, här främst inriktat på den IV, V och den VII av de förnämsta trosartiklarna som ska utläggas. Vilka konsekvenser får då de skilda synsätten som råder i gudstjänstens utformning och gestaltning? Några av de modeller som finns kommer att redovisas, från den renodlade högkyrkliga till dagens aktuella former som består av en blandning av tidigare inriktningar tillsammans med nya koncept. Slutligen ställer jag också frågan om Svenska kyrkans uppgift och betydelse för dagens människa och hur hon lever upp till sin önskan och vision att nå ”alla” människor med evangeliet. Sv.kyrkan är en evangelisk-luthersk bekännelsekyrka och min frågeställning i denna uppsats är hur och om Sv.kyrkan lever upp till detta ideal eller inte. Givetvis kan jag inte ge ett rakt och konkret svar på hur Sv.kyrkan på bästa sätt lever upp till sitt uppdrag, men uppsatsen kan väcka tankar över Sv.kyrkans uppgift och betydelse i dagens samhälle. De förnämsta trosartiklarna i den Augsburgska bekännelsen utgör tillsammans med de tre versionerna av trosbekännelsen, den apostoliska, nicaenska och den athanasianska, är kärnpunkten av Sv.kyrkans bekännelseskrifter som varandes evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Gudstjänsten är det centrala i gestaltningen av Sv.kyrkans tro, bekännelse och lära. Den Augsburgska bekännelsen bör betraktas som den gudstjänstfirande församlingens dokument som är nyckeln till evangeliets bruk som har sin grund i gudstjänstens bekännelse som slår vakt om en rätt gudstjänst, alltså är det själva gudstjänsten som gestaltar Sv.kyrkans tro och bekännelse. Luther såg gudstjänstfirandet som det säkra kännetecknet och helgelsemedlet. Sv.kyrkan har den Augsburgska bekännelsen som riktlinje och ledning i sitt arbete och bland de främsta trosartiklarna finner vi den IV som beskriver den tro som leder till en rättfärdighet inför Gud. Därefter följer den V trosartikeln som visar att det är genom det inrättade predikoämbetet som förmedlar Ordet, evangeliet och sakramenten som skänker den heliga Anden och frambringar den rätta tron. Som en motbild beskrivs de som tror att den heliga Anden kan komma till människorna genom deras egna ansträngningar, utan det utvärtes ordets förmedling. Av detta kan man dra slutsatsen att prästämbetet i Sv.kyrkan har ett stort ansvar i sin utövning av sitt ämbete. Detta bekräftar den VII trosartikeln ytterligare där kyrkan beskrivs som de heligas samfund där evangeliet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.

I alla designprocesser måste man ta hänsyn till ett mediums egenskaper. Detta är inget nytt inom design. Ändå förekommer det ofta inom människa --‐ dator interaction (HCI) och interaktiv systemdesign att teknikens egenskaper bara ses över som hastigast. Tekniken är ofta abstraherad, utan att tillräcklig uppmärksamhet ges till hur deras distinkta egenskaper öppnar upp för designmöjligheter. I den här rapporten beskrivs ett tillvägagångssätt som kallas Inspirational Bits för att bli mer bekant med designmaterialet inom HCI, det digitala materialet. Det är också ett sätt för att bli bättre på att förmedla kunskapen till alla gruppmedlemmar i ett interdisciplinärt designteam. Inspirational Bits skapas ”snabbt och smutsigt” men är fullt fungerande system i både hard--‐ och mjukvara, med målet att blotta en eller flera av de dynamiska egenskaperna hos digitala material. / In any design process, a medium’s properties need to be considered. This is nothing new in design. Still it is found that in Human--‐Computer Interaction (HCI) and interactive systems design the properties of a technology are often glossed over. That is, technologies are black--‐boxed without much thought given to how their distinctive properties open up design possibilities. This thesis describes an approach using Inspirational Bits to become more familiar with the design material in HCI, the digital material. It is also a way to become better able to share some of this knowledge with all members of an interdisciplinary design team. Inspirational Bits are quick and dirty but fully working systems in both hardware and software with the single aim of exposing one or several of the dynamic properties of some of the digital materials.

Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen för hur slöjdämnets syfte kan förmedlas till elever. Skolverkets nationella utvärderingar har tidigare påtalat elevers brist på förståelse för slöjdämnets syfte och därför anses examensarbetets fråga relevant. Utifrån syftet med examensarbetet har följande frågeställningar formulerats: Hur arbetar lärare med att förmedla slöjdens syfte för elever? Vilka metoder och arbetssätt använder slöjdlärare sig av för att förmedla slöjdens syfte till sina elever? Vilka utmaningar upplever lärare finns för att förmedla slöjdens syfte till elever?Studien bygger på en kvalitativ undersökning med samtalsintervju som forskningsmetod. I studien använder jag mig av ett sociokulturellt perspektiv där jag utgår ifrån att lärande sker i samspel med andra människor och tar fasta på framförallt språkets vikt i lärandesituationer. Som bakgrund undersöks tidigare forskning och relevant litteratur för forskningsfrågan. Studiens resultat består av svar från totalt sex intervjuer med behöriga och verksamma slöjdlärare. Undersökningen visar att det förekommer flera olika arbetssätt och metoder för att förmedla slöjdens syfte till elever. Dessa har kategoriserats med hjälp av sociokulturellt teori; kommunikation och interaktion med intellektuellt redskap (dvs. språkets betydelse för mediering); användning av andra artefakter som hjälpmedel för att förmedla slöjdens syfte till eleverna; övriga didaktiska/pedagogiska aspekter. Det framkom att flera av intervjupersonerna anser tidspress vara en av de största utmaningarna för att förmedla slöjdens syfte till eleverna. Andra utmaningar som upplevs är att eleverna anser det tråkigt att prata om slöjdens syfte samt att de inte orkar eller inte vill lyssna. Att inte veta hur slöjdens syfte kan förklaras på ett bra sätt anses också problematiskt. Resultaten erhållna i detta examensarbete kan ge stöd till verksamma och framtida lärare genom att visa på olika sätt att arbeta med att förmedla och förklara slöjdämnets syfte för sina elever.

The archaeological communication process can be hard to grasp. There are laws to take into consideration, not to mention the Government structure for culture and arts. This essay explains and simplifies the Swedish organizational communication with focus on archaeology. This study is aiming to clarify all the steps archaeological research needs to pass before reaching the public. The essay will also explore why it is important to communicate archaeological results, and if it reaches out to the extent that is expected. If it is not, the study will present examples of solutions and actions that can be taken to improve the mediation. The essay only investigates the archaeology process in Sweden. There are several Government institutions that are affected by the laws that protect ancient monuments, this study will at first hand observe the ones that have a direct effect on the archaeology communication process. By a survey, interviews and literature studies, the purpose with this study has become clear. The results have been reached by positivism and empiricism as theoretical basis. The literature consisted largely of writings on the subject communication theory, Swedish law and Government structure. The conclusion is that in the archaeology process, there are many factors that effects the outcome of archaeological mediation. Laws, “cultural goals” and several Government institutions has a saying in how, why and where the archaeological research findings are distributed. The PR-model chosen by Government institutions is often “The Public Information model”, but in this case there is no specific common model used by all the institutions that have an influence on the distribution of archaeological results. There is no survey done to show how the public are receiving the results given by “The Public Information model”. According to a small survey done to complete this essay there would be much to gain for all parts if the results of archaeological investigations used another model, or if the stakeholders could agree on the issue of how archaeological results should be communicated to the population. A factor that complicates this kind of work is the attitude in the governing body that considers culture (including archaeology) a non-commercial subject. As a result, archaeology is not seen as a brand that could be marketed. A factor that can affect the popularity for the subject.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.