• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • 1
  • Tagged with
  • 16
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Do you have the feeling? : En studie i rekryterares användande av känslan i en rekryteringsprocess.

Hagström, Henrik, Ullström, Robin January 2014 (has links)
Titel: ”Do you have the feeling? – En studie i rekryterares användande av känslan i en rekryteringsprocess” Författare: Henrik Hagström och Robin Ullström Handledare: Annika Schilling Program: Human Resource Management, Vårterminen 2014 , Linnéuniversitetet Nyckelord: Rekrytering, magkänsla, känsla, rekryteringsprocess,    Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att visa rekryterares inställning till “känslan” och hur den används i en rekryteringsprocess. Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats med en kvalitativ strategi. Antalet kvalitativa intervjuer som har genomförts är sju stycken med personer med rekryteringsansvar.   Teori: Vi har behandlat teorier kring hur en rekryteringprocess teoretiskt bör se ut, Vi har även sett till olika typer av kompetens och hur magkänsla, känsla och intuition spelar in i människors agerande och tyckande. Då teori om just magkänsla är svår att komma över har vi likställt intuition och professionell kompetens med magkänsla. Empiri: Uppsatsens utgångspunkt ligger i det empiriskt insamlade materialet som består av det primärdata vi samlat in. Empirin består av sju kvalitativa intervjuer på sex olika företag. Företagen har ingen koppling till uppsatsen utan det är intervjupersonernas position som har varit det intressanta för oss. Slutsats: De slutsatser vi kommit fram till är att användningen av känsla vid rekrytering är ett bra verktyg om den används på rätt sätt. En medvetenhet och en självkritisk inställning till känslan är viktig för att kunna optimalt kunna använda den som verktyg. Med yrkeserfarenhet kommer också insikten med hur och när användandet av känslan kan användas.
2

Can't stop the feeling! : - En kvalitativ studie om magkänsla och dess påverkan i rerkryteringsprocesser / Can’t stop the feeling! : A qualitative study of gut feeling and its Impact in recruitment processes

Tordön, Olivia, Westergren, Linnéa January 2017 (has links)
Det finns förhållandevis mycket forskning kring ämnet magkänsla kopplat till huruvida den används i rekryteringssammanhang. Däremot har vi inte funnit någon forskning som syftar till att undersöka vad magkänsla är. Syftet med studien är att undersöka magkänsla och definiera vilka komponenter den grundas i. Dessutom återfinns ytterligare ett tema i uppsatsen; en studie kring magkänslan och hur den påverkar beslutfattande i rekryteringsprocesser. Den här studien är kvalitativ och vilar på en induktiv ansats. Åtta personer som genomför rekryteringar och är deltagande beslutsfattandet, har intervjuats kring vad magkänsla i rekryteringssammanhang är och hur de använder magkänsla i beslutsfattande. Resultatet analyseras genom tematisk analys och diskuteras mot den teoretiska referensramen i uppsatsen. Resultatet visar att magkänsla i rerkyteringssammahang är svårdefinierat men kan förstås genom att vara en del av människors jag och tidigare erfarenheter. Magkänsla har även betydelse i beslutsfattandet i rekryteringsprocesser men samspelar med fler komponenter, exempelvis kravspecifikationer, behov och tid.
3

Erfarenhet, känsla och kommunikation på restaurang : En studie om personalen kan påverka gästens upplevelse med dessa förmågor när något oplanerat inträffar

Lundberg, Fanny, Karlsson, Sofia January 2015 (has links)
No description available.
4

Strukturerat alternativt ostrukturerat arbetssätt vid låtskrivning : Hur påverkas kreativitet och flow? / Structured or unstructured working method for songwriting. : How is creativity and flow affected?

Carell, Johanna January 2019 (has links)
I detta arbete har jag, i egenskap av låtskrivare, skrivit fyra låtar utifrån fyra konstverk och undersökt hur två skilda arbetssätt påverkat min kreativitet och mitt flow. Det ena, strukturerade, arbetssättet har bestått i att analysera konstverket, skapa en målbild för låten samt bygga en detaljerad arbetsbeskrivning för att nå dit. Det andra, ostrukturerade, arbetssättet har bestått i att undvika analys, aktiva målbilder och planerade låtskrivningsprocesser. Syftet har varit att beskriva skillnader mellan de olika arbetssättens inverkan på kreativitet och flow. Jag har även frågat mig huruvida arbetssätten skiljer sig åt när det kommer till tidsdisposition och musikaliska resultat. Jag kom fram till att båda arbetssätten stimulerar kreativitet och flow men på olika sätt. Det strukturerade arbetssättet krävde en tydlig och flexibel arbetsbeskrivning för att stimulera flow och kreativitet. Det ostrukturerade arbetssättet krävde att jag engagerade mig fysiskt/praktiskt i låtskrivningen, exempelvis genom att musicera och improvisera, liksom det krävde att jag gav min nyfikenhet  utrymme och följde mina impulser.
5

Ramlar du i så ramlar du i

Nyberg, Hannah January 2022 (has links)
The essay, which is part of the Master programme in Fine Arts at the Royal Institute of Art, is ment to reflect on one's own practice. The words are written parallel to the thoughts and I wanted to let them remain as they were thought. I want the works to become and continue in the same way. I search in the periphery, maybe even in the text.
6

Bedömningsgrundernas betydelse : hur förändringar i rekryteringsprocesser påverkar bedömningen av kandidater

Hessel, Emma January 2020 (has links)
I denna kvalitativa studie har jag undersökt hur bedömningen av kandidater påverkas av nya inslag i rekryteringsprocessen vid ett företag. Ämnet är relevant eftersom bedömningen av kandidater kan ha stora konsekvenser på företag, till exempel på grund av felrekryteringar. Det är därför intressant att veta hur förändrade bedömningsunderlag påverkar bedömningen av kandidater. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förändrade rekryteringsprocesser påverkar bedömningen av kandidater. Till min hjälp har jag haft följande tre frågeställningar: Vad innebär en mer strukturerad rekryteringsprocess för bedömningen av kandidater?, Vilka bedömningsunderlag blir tillgängliga och/eller förändras med nya inslag i rekryteringsprocessen? och Hur bedöms färdighetskunskaper och förtrogenhetskunskaper? Studien är en fallstudie där intervjuer skett med personer som blivit påverkade av förändringen, som bedömer kandidater i rekryteringsprocessen. I analysen har jag utgått från en fenomenologisk ansats, där jag tolkade materialet utifrån intervjupersonernas perspektiv. Tolkningarna gjordes med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter, dual-systems teorin för att skapa en förståelse för vilken slags bedömning som används beroende på förutsättningar i rekryteringsprocessen, samt kunskapsbegreppet för att skapa en förståelse för vad bedömningen görs på. I kunskapsbegreppet har jag använt mig av färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap för att resonera kring bedömningen av kunskap på olika sätt. Resultatet visar att förändringen medfört en mer analyserande och reflekterande bedömning av kandidaterna till skillnad från tidigare bedömningarna, som gjordes mer subjektivt och på känsla. Resultatet visar även att det finns tydliga sätt att bedöma förtrogenhetskunskap i den nya processen för kandidater, kunskaper som var svåra att bedöma i föregående process. Gällande färdighetskunskap kan detta endast bedömas på vissa slags rekryteringar. Problemet med den nya rekryteringsprocessen är när kandidater inte matchar med de nya inslagen och de som bedömer dessa kandidater måste göra en subjektiv bedömning enligt tidigare process. Avslutningsvis har jag diskuterat resultatet i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.
7

Filmbranschen har det knapert : Beslutsfattande inom svensk filmindustri / Decision making within the Swedish Film Industry

Karlberg, Hannah, Johnsson, Claude January 2018 (has links)
Den svenska filmindustrin är liten och konkurrensen om att få skapa film är stor. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar finansen av svensk långfilm. Vad är det som påverkar beslutsfattarna inom svensk filmfinansiering att välja vissa filmer framför andra. Metoden som använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats genom den fenomenografiska metoden och kommit fram till att filmskapare och beslutsfattare i filmindustrin påverkas av både inre och yttre faktorer så som det politiska, ekonomiska och mänskliga aspekter. Uppsatsen tar även upp filmindustrins syn på skatteincitament inom den svenska filmindustrin.
8

Det ser så lätt ut när du gör det! : Ett examensarbete om hur tyst kunskap förmedlas.

Klarin, Ulrica, Allsten, Petra January 2012 (has links)
Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.
9

Anonymiserad rekrytering : Rätt väg att gå, eller ett spel för galleriet?

Ebefors, Jakob, Ekenberg Toft, Adam January 2023 (has links)
Purpose: The purpose of the study is to chart practitioners' views of an anonymous recruitment.    Method: To study our chosen phenomenon of anonymous recruitment, a case study has been employed to focus on a specific phenomenon, which we have approached through unstructured interviews. As the nature of our study is empirical, an inductive research approach with a qualitative research method has been used.  Conclusion: The study shows that practitioners who applied an anonymous recruitment method perceive that it provides several benefits. It has been demonstrated that the process contributes to a more objective, fair, and time-efficient talent acquisition by forcing a larger focus on a profile of demands. It also indicates an increase in diversity within the organization when implemented alongside a diversity mindset. Simultaneously, anonymous recruitment enhances the company's reputation and improves the inevitable gut-feeling in decision-making.
10

Ett brev utan mening? : En kvalitativ studie om det personliga brevet / A letter without meaning? : A qualitative study of the cover letter

Lennartzon, Louise, Porth, Katarina January 2022 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att få en förståelse för vilken funktion det personliga brevet fyller i rekryteringsprocessen samt om det går att göra en rättvis bedömning utifrån det. Ämnet är relevant att undersöka eftersom personliga brevets funktion börjat ifrågasättas av personer inom HR och rekrytering då det inte menas uppfylla något syfte, utan ger snarare upphov till subjektiva och därmed orättvisa bedömningar. Nio intervjuer har genomförts bland HR personal och rekryterande chefer för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som grund till studien har vi utgått från teorier baserade på rekrytering, det personliga brevet samt psykologiska aspekter som kan spela in vid bedömning. Studiens slutsatser är att det personliga brevets betydelse visar sig variera i hög grad. Ett flertal olika aspekter spelar in. Det varierar beroende på vilken sektor tjänsten är inom, vilken befattning den som rekryterar har, vilken tjänst som ska tillsättas, mängden ansökningar som inkommer men också hur mycket tid rekryteraren har att tillgå. Det personliga brevet anses för de flesta inte fylla någon vidare funktion vid ett första urval, då det görs baserat på Cv:t. Brevet ses till stor del som ett komplement till Cv:t, för att fylla ut luckor som kan förekomma. Det visar sig även att det personliga brevet kan ge upphov till subjektiv bedömning i form av både intuition och kognitiva bias, men det framgår bland studiens respondenter att det finns en hög medvetenhet kring detta. Trots det är det svårt att säga om rekryteraren påverkas eller inte, då detta ofta förekommer omedvetet.

Page generated in 0.0276 seconds