No description available.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.

Abstract ”Do you have common sense? Great! Then you can work as a preschool teacher!” A qualitative study of preschool teachers and Facebook The aim of this study is to investigate how preschool teachers, working in a small town, feel that their professional role affects their private use of Facebook. We will also like to find out what expectations preschool teachers themselves perceive that others, ie, parents of children in preschool, have on them and their behavior on Facebook. Therefore, it is also relevant to consider the expectations that parents have for preschool teachers' behavior on Facebook . By comparing the expectations and perceptions of these groups, we want to try to find out what moral principles that guide the perceptions and the behaviors. The issues designed with the purpose is:   How does preschool teacher's professional role affect their private use of Facebook? How do parents, with children at the preschool expect that teachers should behave on Facebook? What are the moral principles underpinning the preschool teachers' behavior on Facebook ? What are the moral principles underpinning the parental perceptions of preschool teachers' behavior on Facebook ?   The results of the study show contradictions in the answers from both preschool teachers and parents. These contradictions are inherently interesting, and are also the focus of the analysis. Different moral dimensions occurred to be in conflict with each other, such as the right to privacy and common sense. The conclusions we can draw from this study is that preschool teachers adapt their behavior on Facebook, because of the professional role as preschool teachers. We can also see that parents have certain expectations of how a preschool teacher should behave, and that these expectations are guided by professional standards and common sense.

<p>Background: Etiquette has become vital in business relationships. In today’s competitive business climate signs indicate that social competence affect whether a business deal is settled or not. This type of competence could be of crucial importance at a first business meeting and it also plays an important role for future business relationships. Business etiquette is therefore, within the world of business, an interesting area to study.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to clarify what knowledge and understanding companies, listed on the Swedish stock exchange, possess towards business etiquette, their viewpoint on etiquette education and finally to ascertain whether or not those companies perceive business etiquette to be pivotal to success.</p><p>Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize both a quantitative and qualitative research method. To obtain a deeper understanding, two personal interviews, with professionals within the field of business etiquette, were carried out. A questionnaire was sent out to 100 companies and four personal interviews, with representatives from two different banks, were also conducted.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that many business deals fail due to lack of appropriate etiquette. According to the respondents, business etiquette could be a suitable tool to achieve success in business. Our analysis shows that business etiquette is a collection of rules where common sense, judgment, humility and respect are important aspects that should pervade conduct toward colleagues and customers. According to our survey, the customer is imperative in business relations and the employees should therefore perform situational in accordance to the customer’s expectations. A conclusion could be drawn that if a company succeeds in offering the customer greater value, in comparison with its competitors, it will give the company a competitive advantage and result in profitability.</p> / <p>Bakgrund: Vett och etikett blir alltmer betydande i affärer. I dagens konkurrenskraftiga företagsklimat tyder allt fler tecken på att social kompetens kan påverka om ett affärsavtal sluts eller inte. Denna typ av kompetens kan vara helt avgörande vid ett första affärsmöte och även återspegla framtida affärsrelationer. Affärsetikett är alltså ett viktigt område i näringslivet, och därför intressant att studera.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att studera svenska börsbolags kunskap om affärsetikett och deras ställningstagande till utbildning i ämnet. Slutligen vill vi ta reda på om företagen ser affärsetikett som en framgångsfaktor i affärer.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte valde vi att kombinera en kvantitativ med en kvalitativ ansats. För att öka vår förförståelse utfördes först två djupintervjuer med kunniga i ämnet. En enkät skickades sedan ut till 100 stycken börsbolag och ytterligare fyra personliga intervjuer genomfördes med två svenska banker.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att alltför många affärer misslyckas på grund av dålig etikettkunskap. Enligt respondenterna kommer affärsetiketten in som ett lämpligt verktyg för framgång i affärer. Undersökningen visar på att affärsetikett utgör ett regelverk där sunt förnuft, omdöme, ödmjukhet och respekt är viktiga aspekter, som ska genomsyra uppförandet gentemot kollega och kund. Vidare har det framkommit att kunden är det centrala i affärsrelationer och personalens agerande bör därför situationsanpassas efter kundens förväntningar. Slutsatsen som kan dras är att om en organisation lyckas erbjuda kunden ett större värde, jämfört med konkurrenterna, kommer detta ge företaget konkurrensfördel som i längden utmynnar i lönsamhet.</p>

Background: Etiquette has become vital in business relationships. In today’s competitive business climate signs indicate that social competence affect whether a business deal is settled or not. This type of competence could be of crucial importance at a first business meeting and it also plays an important role for future business relationships. Business etiquette is therefore, within the world of business, an interesting area to study. Purpose: The purpose of this essay is to clarify what knowledge and understanding companies, listed on the Swedish stock exchange, possess towards business etiquette, their viewpoint on etiquette education and finally to ascertain whether or not those companies perceive business etiquette to be pivotal to success. Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize both a quantitative and qualitative research method. To obtain a deeper understanding, two personal interviews, with professionals within the field of business etiquette, were carried out. A questionnaire was sent out to 100 companies and four personal interviews, with representatives from two different banks, were also conducted. Conclusions: We have come to the conclusion that many business deals fail due to lack of appropriate etiquette. According to the respondents, business etiquette could be a suitable tool to achieve success in business. Our analysis shows that business etiquette is a collection of rules where common sense, judgment, humility and respect are important aspects that should pervade conduct toward colleagues and customers. According to our survey, the customer is imperative in business relations and the employees should therefore perform situational in accordance to the customer’s expectations. A conclusion could be drawn that if a company succeeds in offering the customer greater value, in comparison with its competitors, it will give the company a competitive advantage and result in profitability. / Bakgrund: Vett och etikett blir alltmer betydande i affärer. I dagens konkurrenskraftiga företagsklimat tyder allt fler tecken på att social kompetens kan påverka om ett affärsavtal sluts eller inte. Denna typ av kompetens kan vara helt avgörande vid ett första affärsmöte och även återspegla framtida affärsrelationer. Affärsetikett är alltså ett viktigt område i näringslivet, och därför intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att studera svenska börsbolags kunskap om affärsetikett och deras ställningstagande till utbildning i ämnet. Slutligen vill vi ta reda på om företagen ser affärsetikett som en framgångsfaktor i affärer. Metod: För att uppnå vårt syfte valde vi att kombinera en kvantitativ med en kvalitativ ansats. För att öka vår förförståelse utfördes först två djupintervjuer med kunniga i ämnet. En enkät skickades sedan ut till 100 stycken börsbolag och ytterligare fyra personliga intervjuer genomfördes med två svenska banker. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att alltför många affärer misslyckas på grund av dålig etikettkunskap. Enligt respondenterna kommer affärsetiketten in som ett lämpligt verktyg för framgång i affärer. Undersökningen visar på att affärsetikett utgör ett regelverk där sunt förnuft, omdöme, ödmjukhet och respekt är viktiga aspekter, som ska genomsyra uppförandet gentemot kollega och kund. Vidare har det framkommit att kunden är det centrala i affärsrelationer och personalens agerande bör därför situationsanpassas efter kundens förväntningar. Slutsatsen som kan dras är att om en organisation lyckas erbjuda kunden ett större värde, jämfört med konkurrenterna, kommer detta ge företaget konkurrensfördel som i längden utmynnar i lönsamhet.

I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have little impact on the subject content within the education system and that there are difficulties linked to implementing policies about language and culture in preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority Roma, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical considerations. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to convey and ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting children’s need to develop a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.

I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have had a small impact on the subject content within the education system. In addition, there are difficulties linked to implementing policies on language and culture in the preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority known as Roma people, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical consideration. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important in order to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to conveyand ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting the children in developing a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with the children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.