Intresset för organisationskultur har varit stort under de senaste tre decennierna. Detta på grund av att framväxten av en global marknad bidragit till att företag behöver locka till sig och behålla rätt medarbetare. Därtill har den tekniska utvecklingen och en expansiv IT-bransch, med kunskap och innovation som framgångsnyckel, lett till att många företag i IT-branschen använder organisationskultur för att lyckas. Organisationskulturens ideologier och värderingar används således som en kompletterande styrform till övriga styrformer inom företaget. Organisationskultur kan även ses som en beskrivning av upplevda värderingar och visioner. En problematik är att motsättningar mellan företagets officiellt uttryckta organisationskultur och medarbetarnas upplevelse av kulturen kan uppstå, vilket leder fram till studiens syfte: att mot bakgrund av organisationskultur i allmänhet, undersöka organisationskulturen i IT-konsultföretag, för att ta reda på hur den ser ut och om det finns motstridigheter. Av detta syfte följer studiens frågeställning: Hur ser organisationskulturen ut i ett IT-konsultföretag, hur upplevs den av konsulter samt finns det några motstridigheter mellan den upplevda kulturen och företagets officiellt uttryckta organisationskultur? Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med sex konsulter inom ett IT-konsultföretag. Det teoretiska ramverket utgår från organisationskultur i allmänhet och Castells resonemang om Internetkulturen i synnerhet. Slutsatser samstämmiga med tidigare forskning på området är: (1) subkulturer finns inom konsultavdelningen. (2) Konsulterna upplever att IT-konsultföretagets kultur skapas av konsulterna. (3) Konsulternas upplevda kultur genomsyras av gemenskap, individualism, belönings- och bestraffningssystem, lärandekultur och kunskapsbaserad hierarki. Slutsatser som kan bidra till forskningsfältet av organisationskultur inom IT-konsultföretag, är: (1) motstridigheter finns inom företagets officiellt uttryckta kultur samt emellan dess och konsulternas upplevda kultur (2) IT-konsultföretagens organisationskultur präglas av Internetkulturen. Med relativt få studier inom organisationskultur i IT-konsultföretag, vore det en fördel att utöka dessa studier till mer longitudinella studier, för att se hur internetkulturens prägel på upplevd organisationskultur förändras över tid.

Storstäderna i Sverige växer och nya bostäder behöver byggas för att möta den växande befolkningen och för att tackla bostadsbristen. Enligt rådande samhällsbyggnadsnormer ska de nya bostadsområdena förtäta staden innanför stadens nuvarande gränser för att skapa bättre förutsättningar för arbetsplatser, utbildning, infrastruktur och fler mötesplatser. Detta till skillnad från äldre normer som förespråkat en utglesning av städer. Utmaningen för de växande städerna blir att kombinera täthet med goda livsmiljöer för människor.Studiens syfte är att, med Hagastaden som studieobjekt, utforska hur motsägelser och motstridigheter upplevs för olika aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Syftet är även att undersöka hur dessa motstridigheter påverkar tolkningsprocessen av detaljplaner, krav eller direktiv som en entreprenör genomgår för att kunna genomföra ett samhällsbyggnadsprojekt. Samarbetet mellan de olika aktörerna i processen undersöks och möjligheter för att ett förbättrat samarbete för att minimera motstridigheter i samhällsbyggnadsprocessen diskuteras.Intervjuer genomfördes med fem tjänstepersoner från Veidekke Bostad AB, SKR, KTH, Stockholm stad och NCC. De bidrog med insikt om motstridigheter och om olika synvinklar som aktörerna har. Dessa användes i studiens analys och slutsats. Där pekades olika förbättringsområden ut och resulterade senare i rekommendationer. Slutsatsen visar att en blandning av olika åtgärder behövs; bland annat bättre samarbeten, tydligare planer och en modernisering av planprocessen. / The big cities in Sweden are growing and new housing is needed to accommodate the increasing population in order to tackle the current housing crisis. According to current norms of urban planning, new residential areas should densify the city from within the city's current boundaries in order to create better conditions for workplaces, education, infrastructure and more meeting spaces. This is in contrast to older norms that advocates for an urban sprawl. The challenge for the growing cities is to combine densification with good living environment for people.The purpose of this study is to discover how contradictions are perceived for different actors in the the urban planning process with Hagastaden as a case study The purpose is also to investigate how these contradictions affect the process of interpreting local development plans, requirements or directives that a contractor is faced with in order to complete an urban planning project. The cooperation between different actors in the process are investigated and the opportunities for an improved cooperation, in order to minimize contradictions, is discussed.Five interviews were conducted with officials from Veidekke Bostad AB, Skr, KTH, City of Stockholm and NCC. These gave insight on contradictions and about different point of views that the actors have. These were used in the study ́s analysis and conclusion. Possibilities for improvement were identified and resulted in the recommendations that are presented in the end of the study. The conclusion shows a number of different measures that are needed. Improves cooperation, clear plans and a modernized planning process amongst others.

Over time, the state has undertaken various reforms to govern the development of education. The issue of using new media may be seen as such an example. A change in the use of media in education imposes great challenges on both municipalities and teachers. This thesis aims to visualise and discuss governance in the contradictions that arise in practical activities aimed at integrating new media in school teaching, based on three actors’ perspectives, namely the dilemmas of the teacher, the media pedagogue and the media developer. The study is based on systemic thinking about governance and I employ both activity theory and the concept of governmentality to visualise and discuss the governance. The study is conducted in the form of a case study. The case consists of a municipality where, based on the curriculum’s mission, teachers have tried to find ways to integrate new media into their teaching. My own connection to the case consists of having been a driving and governing force in the work as a teacher, media pedagogue and media developer. The case was chosen because the municipality’s work on the national level and via the media has been held up as a good example. The empirical part consists of both my own life narrative and studies of different documents, texts, images, films and sound recordings that show how govern­mentalities are formed and take shape on the micro, macro and meso levels. I use a methodological prism, a combination of different analytical perspectives, discourse, activity, narratives and governmentality. The results reveal that the driving actors are innovatively handling the systemic contradictions that arise in the work of carrying out the curriculum’s mission. The governance of the activities is based on a trust rationality. The more the use of new media is spread in the municipality’s schools, the more contradictory it becomes for the middle level’s actors. The trust rationality has been superseded by a distrust rationality, creating a growing gap between the administration and the activities.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.

I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have little impact on the subject content within the education system and that there are difficulties linked to implementing policies about language and culture in preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority Roma, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical considerations. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to convey and ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting children’s need to develop a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.