When our society is undergoing a shift from a product driven to a service driven economy, this affects the competences that is needed in the work with IT. Research regarding soft skills and evaluation of IT-project success have been conducted throughout the years. There is, however a gap in knowledge around which these soft skills are and how they bring value to different stakeholders in the IT-industry. This research paper therefore aims to fill this gap and answer the questions: What is soft skills? and What are the possibilities and challenges associated with soft skills? To answer these questions data is collected through literature and interviews with people within the IT-field. The research paper focuses on an IT-consultancy and the majority of the interviews are therefore conducted with people within this consultancy. To make a broader understanding on the subject two additional interviews are conducted with representatives from two other IT-organisations. The results from the data collection show that soft skills include: analytical skills, empathic skills, leadership skills, social skills and problem solving skills. The results also show that soft skills lead to better use of systems for customers, more business opportunities for the IT- consultancies and the provider. It also becomes apparent that soft skills come with different types of challenges. These are issues such as how to argue the importance of soft skills for customers, as well as how to value the performed labour carried out by a consultant in possession of soft competence. Our conclusion shows that soft skills are needed in IT- projects and that the competence must get more space both in the literature and within the industry. To solve the issues, communication is concluded to be the key. This study contributes with a framework for how value is contributed to all the included parties in an IT-project.

Innovationer i ett företag är en komplex process men konsensus från forskarvärlden är att innovation är nödvändigt för ett företag ska visa fortsatt tillväxt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som påverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom området uppmanar till mer forskning för att öka förståelsen för innovationsarbetet och de påverkande faktorerna.   Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som påverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förändrats. Urvalsföretagen härstammar alla från IT-branschen, där hård konkurrens råder och kravet på nytänkande innovationer är en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer är ytterst viktiga.   För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har åtta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktägare/affärsutvecklare på respektive urvalsföretag. Företagen är verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och ålder för att ge bredd i den insamlade empirin.   Studiens teoretiska referensram berör ämnena; utlösande faktorer samt förändringsprocesser inom innovationsarbetet. Empirin har analyserats med hjälp av en analysmodell baserad på den teoretiska referensramen.   Studien kan identifiera en rad olika faktorer som har påverkat företagens innovationsarbete. Dock kan ingen gemensam nämnare härledas mellan utlösande faktor och konsekvens för innovationsarbetet. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning då mer kunskap behövs inom området.

Studien grundade sig på sex semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju med yrkesverksamma personer med erfarenhet av att rekrytera programmerare. Undersökningen gav perspektiv kring både hur de bedömer, men även vad de värderar när de bedömer kandidaternas personlighet. Studien visar att arbetsintervjun utgör det främsta underlaget vid bedömningen av efterfrågade personlighetsdrag. Problemlösnings- och logisk förmåga var högt eftertraktat och olika former av tester användes ofta för att bedöma detta. Att kunna samarbeta och vara flexibel visade sig vara en förutsättning för att anses anställningsbar. Utöver detta framhävdes konsultmässighet som någonting som relativt ofta saknades hos arbetssökande programmerare, vilket beskrevs som en förmåga att vara utåtriktad och säljande. Detta resultat går dock delvis emot aktuell forskning som visar att personer med fallenhet för programmering tenderar att vara mer tillbakadragna. Dessutom bedömdes de arbetssökandes personligheter i termer av hur de passar in arbetslaget eller den övergripande företagskulturen. Avslutningsvis var informanterna överens om att personliga egenskaper var minst lika viktiga som praktisk kompetens.

The aim of this study is to examine the conditions for participation in women's networks for the members of the Geek Girl Meetup network, to expose the members' perceptions of the IT industry and to highlight the network's impact on women's situation in the IT industry. The empirical material consists of interviews and a survey. The interviews were carried out with the network leaders for a better understanding of the network structure and why it exists. The survey completed by the members illuminates how the members perceive the networks function in the IT industry and what kind of an impact the network has on the members and if it has any at all. The result of the study shows that participation in networks like Geek Girl Meetup can be a model for promoting gender equality and improving conditions for women in the IT industry. However, the study does not clearly show whether being a member of the Geek Girl Meetup network has any effect on other women to start training or career in IT, or that this would promote a certain influx of women into IT-related occupations. The essay concludes that a direct impact of the women's network Geek Girl Meetup on IT industry can not be verified but it has a positive impact on the members

<p>Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts. Det har gjorts genom en genomgång av företagens årsredovisningar samt intervjuer med två av företagen.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande goodwillredovisningen. Det har framkommit att goodwillposten inom IT-branschen utgör en större del av köpeskillingen än vad den gör i det genomsnittliga börsnoterade företaget. Det kan förklaras av att en stor del av företagens värde ligger i personalen samt dess kompetens och att det enligt IFRS/IAS inte är möjligt att särredovisa personal som en tillgång. Värdet fångas istället upp av goodwillposten. Uppsatsen har vidare visat på att det utifrån kraven i IFRS/IAS finns vissa avvikelser och brister i redovisningen. Den mest uppenbara bristen är avsaknaden av upplysningar rörande ett flertal punkter. Orsaken har bland annat visat sig vara företagens ovilja att redovisa något som kan tolkas som prognoser. Bristerna kan även ses som indikationer på att övervakningssystemet inte fungerar som det skall och att revisorerna inte är tillräckligt noggranna i sina kontroller.</p>

Intresset för organisationskultur har varit stort under de senaste tre decennierna. Detta på grund av att framväxten av en global marknad bidragit till att företag behöver locka till sig och behålla rätt medarbetare. Därtill har den tekniska utvecklingen och en expansiv IT-bransch, med kunskap och innovation som framgångsnyckel, lett till att många företag i IT-branschen använder organisationskultur för att lyckas. Organisationskulturens ideologier och värderingar används således som en kompletterande styrform till övriga styrformer inom företaget. Organisationskultur kan även ses som en beskrivning av upplevda värderingar och visioner. En problematik är att motsättningar mellan företagets officiellt uttryckta organisationskultur och medarbetarnas upplevelse av kulturen kan uppstå, vilket leder fram till studiens syfte: att mot bakgrund av organisationskultur i allmänhet, undersöka organisationskulturen i IT-konsultföretag, för att ta reda på hur den ser ut och om det finns motstridigheter. Av detta syfte följer studiens frågeställning: Hur ser organisationskulturen ut i ett IT-konsultföretag, hur upplevs den av konsulter samt finns det några motstridigheter mellan den upplevda kulturen och företagets officiellt uttryckta organisationskultur? Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med sex konsulter inom ett IT-konsultföretag. Det teoretiska ramverket utgår från organisationskultur i allmänhet och Castells resonemang om Internetkulturen i synnerhet. Slutsatser samstämmiga med tidigare forskning på området är: (1) subkulturer finns inom konsultavdelningen. (2) Konsulterna upplever att IT-konsultföretagets kultur skapas av konsulterna. (3) Konsulternas upplevda kultur genomsyras av gemenskap, individualism, belönings- och bestraffningssystem, lärandekultur och kunskapsbaserad hierarki. Slutsatser som kan bidra till forskningsfältet av organisationskultur inom IT-konsultföretag, är: (1) motstridigheter finns inom företagets officiellt uttryckta kultur samt emellan dess och konsulternas upplevda kultur (2) IT-konsultföretagens organisationskultur präglas av Internetkulturen. Med relativt få studier inom organisationskultur i IT-konsultföretag, vore det en fördel att utöka dessa studier till mer longitudinella studier, för att se hur internetkulturens prägel på upplevd organisationskultur förändras över tid.

Från och med 2005 skall alla noterade koncerner inom EU redovisa i enlighet med IFRS/IAS. Införandet av IFRS/IAS har inneburit en rad förändringar för goodwillredovisningen och de nya reglerna anses vara mer svårhanterliga än föregående regelverk. Tidigare undersökningar har påvisat att området är problematiskt och att det ännu inte finns någon klar praxis vilket medför att företagen tillämpar reglerna på olika sätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och undersöka IT-branschens redovisningspraxis av goodwill. Genom att uppfylla syftet kan dels användaren av de finansiella rapporterna få en bättre förståelse för goodwillposten, dels kan uppsatsen ge stöd åt framtida forskning och utformning av nya redovisningsregler rörande goodwill. För att uppnå syftet har IT-företagen på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-cap listor undersökts. Det har gjorts genom en genomgång av företagens årsredovisningar samt intervjuer med två av företagen. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande goodwillredovisningen. Det har framkommit att goodwillposten inom IT-branschen utgör en större del av köpeskillingen än vad den gör i det genomsnittliga börsnoterade företaget. Det kan förklaras av att en stor del av företagens värde ligger i personalen samt dess kompetens och att det enligt IFRS/IAS inte är möjligt att särredovisa personal som en tillgång. Värdet fångas istället upp av goodwillposten. Uppsatsen har vidare visat på att det utifrån kraven i IFRS/IAS finns vissa avvikelser och brister i redovisningen. Den mest uppenbara bristen är avsaknaden av upplysningar rörande ett flertal punkter. Orsaken har bland annat visat sig vara företagens ovilja att redovisa något som kan tolkas som prognoser. Bristerna kan även ses som indikationer på att övervakningssystemet inte fungerar som det skall och att revisorerna inte är tillräckligt noggranna i sina kontroller.

I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

<p>Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.</p><p>Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.</p><p>Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.</p><p>Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.</p>

Titel: Morotens väg till motivation – En flerfallsstudie om belöningssystem i IT-företag Författare: Alexandra Gustafsson, Minda Langmoen &amp; Amanda Tamme Examinator: Elin Funck Handledare: Anders Jerreling  Bakgrund &amp; Problem: IT-branschen är en ung bransch som präglas av snabb förändring och utveckling. Utifrån Contingency-teorin kommer företags ekonomistyrning att skilja sig beroende på aspekter gällande storlek, strategi och miljö. Belöningssystem som en del av ekonomistyrningen, kan vid rätt utformning användas som ett effektivt styrmedel, men problemet ligger i att hitta lämplig utformning som sedan skapar motivation hos anställda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, förklara samt jämföra hur belöningssystem är utformade inom tre olika IT-företag. Vidare syftar arbetet till att utreda hur denna del av ekonomisystemet motiverar företagets medarbetare. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer på IBM, NAB Solutions och Atea genomförts. Utifrån uppsatsens syfte valdes flerfallsstudie som forskningsstrategi. Det insamlade materialet presenteras först på företagsnivå sedan görs en jämförelse mellan de tre företagen. Slutsats: Samtliga företag har ett belöningssystem bestående av både monetära och icke- monetära belöningar, där de intervjuade har uppgett att det generellt sett är de icke-monetära belöningarna som bidrar till att skapa motivation. De avgörande faktorerna för företagens utformning av belöningsssystem antas vara storleken, strategin och dess ålder. Att IT- branschen är så pass ung kan leda till att företagen snabbt kan bli tvungna att göra om sina belöningssystem. Beroende på contingency-aspekterna storlek, strategi och miljö förväntas utformningen mellan företagen att skilja åt.